Svenska

Grön Vardag - Hushåll, Miljöhänsyn Och Vardagspraktik [Bok / Häftad]

Klimatpoliktiken präglas alltför ofta av tro snarare än av vetande. I denna bok ges handfasta ekonomiska analyser. Modellresultat kombineras med kvalitativa bedömningar av såväl ekonomisk som social och politisk art.<br/>Mot bakgrund av Kyotoavtalet 1997 tecknas konturerna till en ekonomiskt effektiv klimatpolitik. Författarna beräknar kostnaderna för alternativa internationella och nationella klimatpolitiska åtgärder. De pekar på anpassningar och kostnader för de företag som vållar utsläpp.<br/>Med tanke på den förvirring som präglar klimatpolitiken behandlas också den politiska beslutsprocessen för att klargöra villkoren för att rationalitet och effektivitet ska styra.<br/>Författare till boken, som är en sammanfattning av ett treårigt forskningsprojekt vid SNS, är Lars Bergman, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och Marian Radetzki, professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och tidigare forskningsledare vid SNS.

Få förnekar numera miljöfrågornas allvar, men myndigheter, partier, företag och enskilda individer tar sig an miljöproblem på olika sätt. Dagens miljörörelse fungerar därmed också annorlunda -- dess aktörer har blivit mindre inriktade på konfrontation och att väcka allmänhetens medvetande och mer på samarbete och att finna lösningar. Olika miljöorganisationer finner olika påverkansvägar och kompletterar varandra genom att utveckla det "kognitiva handlandet" -- ett nyckelbegrepp i boken -- för att dra nytta av andra aktörers kunskaper, intressen och praktiker. Betyder denna utveckling att miljöorganisationerna har integrerats för mycket i det omgivande samhället, eller kan de fortfarande utmana miljöförstörande maktcentra och driva miljöfrågor på ett självständigt kritiskt sätt? Boströms analys bygger på fallstudier av miljöorganisationerna Svenska Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, Miljöförbundet Jordens Vänner, Greenpeace och Det Naturliga Steget. Ur recensionerna: "... miljörörelsen har en helt ny situation att verka i. Av det skälet är Magnus Boströms studie Miljörörelsens mångfald ett välkommet och välskrivet bidrag." --Nerikes Allehanda "...den hittills mest omfattande studien av miljöorganisationer i Sverige. (...) De resultat han finner -- såväl differentiering som homogenisering av organisationerna -- är välgrundade och intressanta. Avhandlingen bör inte bara intressera miljösociologer utan även samhällsvetare som är intresserade av organisationers utveckling och omvärldsrelationer." --Sociologisk forskning

Sverige har som klimatpolitiskt mål att fram till perioden 20082012 minska de svenska utsläppen av växthusgaser med 4 procent jämfört med nivån år 1990. Utsläppshandel är ett viktigt instrument för att nå detta mål.<br/>Utsläppshandeln har sin bakgrund i EU:s åtaganden under det s.k. Kyotoprotokollet, den internationella överenskommelse om att minska utsläppen av växthusgaser som trädde i kraft våren 2005. I systemet för handel med utsläppsrätter har ett tak satts för hur stora utsläppen av koldioxid får vara i vart och ett av EU:s medlemsländer. Varje anläggning som omfattas av systemet tilldelas ett bestämt antal utsläppsrätter. Har anläggningen mindre faktiska utsläpp än vad den tilldelats utsläppsrätter kan rätterna säljas på en marknad. Är utsläppen större måste rätter köpas.<br/>Hur svensk ekonomi påverkas av att Sverige når klimatmålet, givet att det finns ett system för handel med koldioxidutsläpp inom EU, analyseras av fil dr Martin Hill, ECON, och professor Bengt Kriström, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. De finner att kostnaderna för nuvarande klimatmål kan bli betydande. Beräkningarna tyder också på att en omfattande strukturomvandling kommer att äga rum.

Det finns inte några uttömbara naturresurser som sätter gränser för mänsklighetens ambitioner och behov, skriver Marian Radetzki. Problem med bristande resurser har genom historien lösts med ny teknik och övergång från knappa till rikliga resursbaser. Kvaliteten på människans mijö har blivit bättre, inte sämre, när våra aktiviteter intensifierats genom ekonomisk tillväxt. Att formulera ett hot om en förestående domedag till följd av att resurserna sinar framstår som ett basalt mänskligt behov. Detta behov blir allt starkare med stigande välstånd. Handlingskraftiga politiker agerar ofta oreflekterat för att avvärja vad de uppfattar som en förestående resurs- och miljökollaps. Men ett växande och alltmer sofistikerat humankapital har regelbundet avvärjt sådana hot. I denna bok tydliggörs detta med en rad intressanta exempel. Marian Radetzki är professor emeritus i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.

<p>Trodde du att striden om k&auml;rnkraften var &ouml;ver? Den har knappt b&ouml;rjat.<br/>Med katastrofen i Fukushima i f&auml;rskt minne, och med en generation av reaktorer som b&ouml;rjar knaka i fogarna, &auml;r fr&aring;gan om k&auml;rnkraftens framtid akut. &Auml;nd&aring; &auml;r handlingsf&ouml;rlamningen total bland svenska politiker inf&ouml;r valet h&ouml;rs till och med visioner om att bygga nya reaktorer. &Aring;sa Moberg, som l&auml;nge varit med och drivit det svenska k&auml;rnkraftsmotst&aring;ndet, lyfter i sin nya bok upp k&auml;rnkraften som en av v&aring;ra mest br&auml;nnande samtidsfr&aring;gor. Vad ska vi ta oss till med v&aring;ra &aring;ldrande reaktorer? Och hur kunde vi hamna i en situation d&auml;r en extremt dyr och livsfarlig energik&auml;lla betraktas som billig och klimatsmart?<br/><br/>Med vass penna och stor sakkunskap g&aring;r &Aring;sa Moberg till botten med k&auml;rnkraftens smutsiga historia, och visar varf&ouml;r det &auml;r h&ouml;g tid att gr&auml;va ned alla k&auml;rnkraftsplaner f&ouml;r gott.<br/><br/>&Aring;sa Moberg (f. 1947) &auml;r journalist, f&ouml;rfattare och debatt&ouml;r. I samband med folkomr&ouml;stningen 1980 blev hon en av landets mest v&auml;lk&auml;nda k&auml;rnkraftsmotst&aring;ndare.<br/><br/><em>Intervju med &Aring;sa Moberg</em><br/><br/><strong>Ett extremt dyrt och livsfarligt s&auml;tt att v&auml;rma vatten s&aring; beskrivs k&auml;rnkraften i bokens titel. Varf&ouml;r?</strong><br/>D&auml;rf&ouml;r att det &auml;r precis vad det &auml;r. Det &auml;r sanningen. Det finns m&aring;nga missf&ouml;rst&aring;nd om k&auml;rnkraft, och det viktigaste &auml;r att den skulle vara billig. Den har varit dyr &auml;nda fr&aring;n b&ouml;rjan, men man blir inte trodd n&auml;r man s&auml;ger det. Jag vill visa hur f&ouml;respr&aring;karna hela tiden har hoppats att k&auml;rnkraften ska bli s&auml;ker och l&ouml;nsam, och att den aldrig har blivit det.<br/><br/><strong>Du har varit engagerad i k&auml;rnkraftsfr&aring;gan l&auml;nge. Varf&ouml;r har du skrivit den h&auml;r boken nu?</strong><br/>Jag har nog velat skriva den i alla &aring;r, och nu hade jag m&ouml;jlighet att g&ouml;ra det. Jag har m&ouml;tt ett stort intresse, b&aring;de fr&aring;n f&ouml;rlaget och fr&aring;n m&auml;nniskor i min omgivning. Efter Fukushima &auml;r inte v&auml;rlden densamma.<br/><br/><strong>Hur tror du att den katastrofen &auml;ndrat synen p&aring; k&auml;rnkraft?</strong><br/>N&aring;gra fler har slutat tro att k&auml;rnkraften &auml;r l&ouml;sningen p&aring; v&auml;rldens energiproblem, men framf&ouml;r allt blir kostnaderna v&auml;ldigt tydliga: de verkliga kostnaderna som uppst&aring;r n&auml;r det h&auml;nder n&aring;got, n&auml;r ett land m&aring;ste st&auml;nga av alla sina k&auml;rnkraftverk, n&auml;r man m&aring;ste sanera efter en olycka. Den saneringen har inget slut.<br/><br/><strong>Vad vill du &aring;stadkomma med boken?</strong><br/>Jag tror inte att en bok kan f&ouml;r&auml;ndra s&aring; mycket, men om man kan f&aring; en diskussion om de faktiska f&ouml;rh&aring;llandena skulle det vara v&auml;ldigt bra. K&auml;rnkraft &auml;r inte en energik&auml;lla som kan h&auml;vda sig ekonomiskt, och d&auml;rf&ouml;r &auml;r det bra att l&auml;gga fram de ekonomiska argumenten i skrift. Det allvarligaste &auml;r att det finns en risk att det intr&auml;ffar en ny katastrof, och det kan ske n&auml;ra oss. De svenska k&auml;rnkraftverken har n&aring;gra &aring;r p&aring; nacken.<br/><br/><strong>Hur stor &auml;r risken f&ouml;r en olycka h&auml;r?</strong><br/>Jag s&auml;ger ingenting om det, f&ouml;r alla som uttalat sig om risker har haft fel. Riskerna &auml;r mycket st&ouml;rre &auml;n alla har trott, det visar de olyckor som h&auml;nt, och olyckorna har f&aring;tt mycket v&auml;rre f&ouml;ljder &auml;n n&aring;gon f&ouml;rutsp&aring;tt. Vi har haft allvarliga incidenter i Sverige, men det blir v&auml;ldigt lite uppm&auml;rksamhet kring det. Det &auml;r underligt att k&auml;rnkraftsv&auml;nnerna lyckas t&auml;nka bort det.<br/><br/><strong>Vem borde l&auml;sa boken?</strong><br/>Jag hoppas att direkt&ouml;rerna f&ouml;r den tunga basindustrin l&auml;ser boken och fr&aring;gar sig om det verkligen &auml;r v&auml;rt att k&auml;mpa f&ouml;r att bygga en ny reaktor i Sverige. Jag kan inte begripa hur n&aring;gon kan v&auml;lja just den h&auml;r energik&auml;llan.</p> <p></p> <p></p>

<p>Klimatpolitik är ett komplext område där det finns ett behov av många perspektiv. I SNS Konjunkturråd 2020 ingår nio forskare från flera discipliner, med olika bakgrund och delvis också skiftande ståndpunkter i den klimatpolitiska debatten. </p><p>De analyserar den svenska klimatpolitiken i ett globalt sammanhang genom att beskriva klimatförändringarnas orsaker och konsekvenser. Frågan om hur politiken ska kunna åstadkomma de önskade minskningarna av koldioxidutsläppen står i fokus. I rapporten besvaras även ett antal frågor som ofta diskuteras i den svenska debatten, till exempel hur effektivt det är med klimatbistånd och om Sverige bör skapa ett större fossilfritt elöverskott för export. </p><p>SNS Konjunkturråd 2020 består av John Hassler (ordförande), Björn Carlén, Jonas Eliasson, Filip Johnsson, Per Krusell, Therese Lindahl, Jonas Nycander, Åsa Romson och Thomas Sterner.</p>