Svenska

Nyhetsjournalistik I Tv - En Handbok [Bok / Häftad]

Boken beskriver hur framgångsrik mångfaldsjournalistik kan se ut och exemplifierar med medier och mediepersonligheter i Storbritannien, Tyskland, Holland och Kanada. Det är en bok för personer verksamma inom medierna, men framför allt kanske för alla som arbetar för en rättvis integration och ett harmoniskt samhälle. Boken består av fyra huvudkapitel om medier och mediepersonligheter i de ovan nämnda länderna. Under varje huvudrubrik återfinns också intervjuer, faktasammanställningar och tips. Därtill ingår ett kapitel om Muhammed-karikatyrerna i Jyllands Posten och ett kapitel om hur medierna tacklar högerextrema partier. Boken avslutas med ett stycke som är mer resonerande till sin karaktär. Ur Innehållet: Upplopp i brittiska städer, Förvrängde bilden av muslimer, Intervju med Nick Carter, chefredaktör på Leicester Mercury, Die Zeit, Intervju med regissören Silke Pollmeier, Radio Multikulti, Efter murens fall, Berlin, Journalistisk träning för kvinnor, Nödvändigt med blandad personal? Pim Fortyns politiska agenda, Hur få dem att lyssna? Kortare avstånd till lyssnarna.

Drygt en miljon svenskar laddar hem musik, filmer och datorspel från internet. Branschen säger sig förlora miljarder och i EU förbereds lagförslag som kan göra det möjligt att döma fildelare till långa fängelsestraff. På kort tid har upphovsrätten blivit en av de mest omstridda frågorna i svensk politik. Allt mitt är ditt belyser de filosofiska och historiska sammanhangen som upphovsrättsdebatten tar avstamp i men som inte alltid synliggörs i medierapporteringen. I den skarpa ordväxlingen mellan kulturindustri och nätpirater döljs ett samförstånd som ingendera part vill kännas vid - den marknadsliberala grundsynen.

<p>Många ägnar sig åt någon form av litterärt skapande. Men bara försvinnande lite av vad som skrivs blir tryckt och utgivet. På de tongivande storförlagen och i media har allsköns populärlitteratur på senare tid alltmer kommit att stå i fokus, medan den smala litteraturen blivit än mer undanskymd.</p> <p>Samtidigt pågår en motsatt rörelse. Tack vare den nya tekniken har det idag blivit enklare och billigare än tidigare att göra böcker. En rad små kvalitetsförlag har sett dagens ljus och svarar numera alltmer för den intressanta bokutgivningen. Härtill kommer att många inte bara piratförläggarna har tagit saken i egna händer och börjat ge ut sina böcker själva.</p> <p>Krister Gidlund är bokförläggare sedan sextiotalet. I sin bok beskriver han bokbranschen av idag, berättar om sina möten som författare med ett stort och ett litet förlag samt ger exempel på angelägen, småskalig bokproduktion vid sidan av de kommersiella huvudstråken.</p>

Alla kommer vi i kontakt med symboler. Vi möter dem när vi till exempel ska resa, handla, besöka bibliotek och sjukvårdinrättningar. Om symbolerna är rätt utformade är de lätta att förstå och underlättar för oss. Eftersom bildsymboler är så vanliga i offentliga miljöer är det viktigt att alla kan förstå innebörden av en symbol. Det är en demokrati- och rättighetsfråga. Projektet "Bildsymboler för många fler" är ett nationellt utvecklings- och standardiseringsprojekt som arbetar för att offentliga symboler ska bli enhetligare och mer användbara. Symbolerna ska fungera för alla människor. Målet är en svensk standard med riktlinjer och policy för hur bildsymboler ska utformas och användas. För att få fram en formgivare till den svenska standarden utlystes en nationell designtävling "Nya bildsymboler för många fler". I katalogen presenteras tävlingsbidragen i kategorierna: Vårdcentral, Bibliotek, Resecentrum, Källsortering, Lekplats, Samlingspalts vid utrymning samt Internetcafé. Det vinnande bidraget samt de nominerade och hedersomnämnandet presenteras i sin helhet.

antologin demonstreras srpåkvetenskapliga, litteraturvetenskapliga etnologiska, filmvetenskapliga och andra infallsvinklar; och semoitiken, feminismen, populärkulturforskningen och presshistoria används för att visa att humanistiskt inriktade tolkningsmetoder har mycket att ge massmedieforskningen.

Virtuella verkligheter, cyberspace, multimedia, hypermedia, elektroniska motorvägar modetermer som Janlert gärna tar ned på jorden. Vad finns egentligen under dessa väl (eller över-) använda benämningar? En orientering om människan och datorn, och en beskrivning av ett möjligt framtida informationssamhälle.