Svenska

<p>Vilken jävla skräll! Ja, det är nog det minsta man kan säga om den något överraskande sensationen, idag närmast institutionen, Jönssonligan. Få filmkaraktärer har fått sådan kultstatus som Sickan, Vanheden, Harry och Doris. Och få svenska filmer har älskats, hyllats och sågats som de om kvartettens lysande planer och dråpliga kupper i societetens närhet. </p><p>När Linus Kuhlin slår till igen gör han det med nästintill en dåres precision. I <i>Jönssonligan: kupper, krut och kamratskap</i> lämnas ingenting åt slumpen. Från Jönssonligans slumpartade tillkomst, via de osannolika publiksuccéerna till pulshöjande anekdoter om livslång vänskap och konflikterna bakom kameran. Här dissekeras och exponeras allt som hör den fiktiva tjuvligan till, <i>in i minsta detalj</i>.  </p><p>Boken innehåller intervjuer med såväl tidiga ligamedlemmar som dagens Sickan, Robert Gustafsson. Bland de många medverkande får vi även inifrånperspektiv från tungviktare som manusförfattaren Rolf Börjlind och regissören Mikael Ekman, Göstas bror som iscensatte de mest klassiska filmerna. Men framför allt rymmer denna biografi allt det som karaktäriserar Jönssonligan: humor, smartness, omsorg och förträfflighet. Samt, givetvis, en och en annan skräll.</p><p><i>Bonus: Ett lyyysande förord av Henrik Dorsin!</i></p><p><i>"Jag trodde att jag visste allt om Jönssonligan, men Linus har motbevisat mig. Jag slukade boken!"</i><i><br/></i><b>Edward af Sillén</b></p><p><b><i></i></b><i> Helvete! Den här boken borde jag ha skrivit! </i><i><br/></i><b>Kalle Lind</b></p><p><i>Vilken livsgärning och present till alla oss som älskar att gräva ner oss lite för djupt i populärkulturell historia. </i><i><br/></i><b>David Sundin</b></p>

Edvard Persson (1888-1957) var känd av alla under sin storhetstid under några decennier in på 1950-talet. Denne skåning drog som ingen före eller efter honom de stora folkmassorna till biograferna landet runt, både lyxbiograferna i huvudstaden och till landsortens enklare lokaler. Aldrig har Sverige upplevt ett publikfenomen som denne Carl Edvard Persson.

<p><b>Pojken från Arbrå som blev stjärna i Hollywood    </b></p><p><i></i><i>"Vad är oddsen för att jag, en pilt från Arbrå, skulle se Scener ur  ett äktenskap och få en uppenbarelse att jag skulle arbeta med Ingmar Bergman? Att jag skulle följa Rösten och ge mig av ända ner till Stockholm?"</i></p><p>I sin självbiografi tar Peter Stormare med dig på sin osannolika livsresa, från Hälsinglands djupa skogar till Los Angeles stjärnkantade tillvaro. Men han berättar även om sin inre resa och om Rösten som alltid har lett honom rätt.  </p><p>Det är med lika delar djup, lika delar självdistanserad humor som Peter Stormare skildrar tiden på Scenskolan, livet bakom Dramatens kulisser och vägen till Hollywood och storfilmer som Jurassic Park, Fargo och Armageddon. Men också den första fumlande kärleken, relationen till Ingmar Bergman, de smärtsamma uppbrotten och det vidunderliga mötet med hustrun Toshimi.  </p><p>Peter Stormare må vara en av våra mest kända skådespelare med en bakgrund på Kungliga Dramaten, där han fostrades av Sveriges främsta, men han är fortfarande densamme pojken från Arbrå.</p><p>"Peter Stormare har alltid haft något märkligt i sitt väsen, en särling, en rasande." Ingmar Bergman</p><p>"Man kunde ana en diamant, men den var väldigt oslipad." Hans Wigren, rektor på Scenskolan, om Peter Stormare </p><p>"'Jag tänker vinna en Oscar i Hollywood innan jag är fyrtiofem', sa han med ett brett leende." Lars Löfgren, Dramatenchef, minns Peter Stormare</p><p></p>

"Den mäktigaste essäsamlingen om enskilda filmer som skrivits i vårt land." Carl-Johan Malmberg, Svenska Dagbladet "På snart sagt varje sida uppenbaras filmens magi och storhet, både när det är som bäst och när den slirar till." - Josefine Askegård, Arbetaren "En bländande och upplysande filmhistorievandring i gott sällskap, lika lärorik som lättsam." - Joni Hyvönen, Vagant "Även om man tydligt kan se hur Björkmans filmsyn präglades av det sextiotal då hög konstnärlig svansföring och politiskt patos visade sig kommersiellt gångbart, så vittnar urvalet av filmer också om en nyfikenhet som aldrig sinat. Stig Björkman älskar rörliga bilder och har gjort så sedan 1940-talet. Visst har han sina favoritregissörer - Luis Buñuel, Jean-Luc Godard, John Cassavetes, Woody Allen - men ingen kan för det klistra den slöa etiketten 'gammal vit man hyllar sina likasinnade' på honom. - Kalle Lind, Expressen "Och de väldiga anspråken hos titeln? Ja, de infrias; filmerna uppstår på de bildlösa sidorna, som påminnelser om sådana man sett och som osedda blanks man nu får lust att se." - Carl-Johan Malmberg, Svenska Dagbladet

AB Svensk Filmindustri har i mer än etthundra år varit Sveriges ledande filmbolag. Här är berättelsen om SF:s filmer, skådespelare, regissörer, fotografer, biografer och om Sveriges eget Hollywood, Filmstaden i Råsunda. Boken är rikt illustrerad med över 500 fotografier.

Det är inte länge sedan Sverige var ett fattigt jordbrukarland i Europas utkant. Men under 1900-talet moderniserades landet fort. Tekniken utvecklades, välståndet växte och folkhemmet började ta form. I den här boken delar Hemmets Journals läsare med sig av sina minnen från denna dynamiska tid. Det är en fantastisk bildskatt som skildrar såväl det enkla livet under 1900-talets början som den moderna välfärdsstaten några decennier senare. Boken är uppbygd i avsnitten Så arbetade vi, Så handlade vi, Så levde vi, Så roade vi oss och Så bodde vi. Här får läsaren njuta av bilder av såväl flottarlivet och pittoreska handelsbodar som mjölkbarer, dansbanor och kylskåpets revolutionerande inträde i våra liv. Följ med på en tidsresa tillbaka till det händelserika 1900-talet, till bilder av både slit och vardag, glädje och fest i ett Sverige som försvann.

<p>Den svenske filmregissören Roy Andersson har med unikt bildspråk och drastisk humor skapat sitt eget filmiska universum. Här är den rikt illustrerade berättelsen om hans värld: uppväxten i Göteborg, filmskolan under det politiskt stormiga, sena 1960-talet, genombrottet med "En kärlekshistoria", skapandet av de älskade reklamfilmerna och slutligen återkomsten med de sena långfilmerna.</p>