Svenska

Klimatfrågan diskuteras i ett allt högre tonläge. I boken "FALSKT ALARM - klimatfrågan ur vetenskaplig aspekt" går Gösta Pettersson, professor emeritus i biokemi, metodiskt igenom flera av de delfrågor som diskuteras och förser läsaren med information om både hur han själv och andra ser på dessa. Avsikten är att läsaren skall få hjälp i sökandet efter sanning i en hetsig och inte alltid balanserad debatt. De senaste åren har massmedia så gott som dagligen matat oss med det alarmerande budskapet att det pågår en global klimatförändring som kan få katastrofala effekter. Vi har fått höra att en överväldigande majoritet av världens klimatforskare är överens om vad denna klimatförändring orsakas av och kommer att leda till: Jorden värms upp på grund av våra utsläpp av växthusgaser i allmänhet och koldioxid i synnerhet. Om vi inte drastiskt minskar utsläppen av koldioxid kommer världen framgent att drabbas av naturkatastrofer av allehanda slag. Men det har också framgått att hypotesen om en katastrofal människoframkallad global uppvärmning rönt stark kritik på vetenskapliga grunder. Skeptiska invändningar har inte bara förts fram bland klimatologerna själva, utan även av geologer, kemister, fysiker, astronomer, statistiker och matematiker. Göstas intresse för denna vetenskapliga kontrovers väcktes på allvar när han insåg att framförd kritik var berättigad beträffande problemområden som han själv specialiserat sig på som forskare. Då beslöt han sig för att bilda sig en egen uppfattning om klimatfrågan i dess helhet och omsider även för att presentera det i bokform. Huvudsyftet med denna bok är att förse den som vill sätta sig in i klimatfrågan med grundläggande information om de klimatologiska observationer och problem som diskuteras, vari de vetenskapliga kontroverserna består, samt hur Gösta som forskare resonerat i sina försök att ta ställning till kontroverserna. Intentionen har varit att det inte ska krävas mer än vanlig allmänbildning för att hänga med i framställningen. Om du följt klimatdebatten under längre tid, känner du därför troligen redan till mycket av det som sägs i boken. Bokens titel var till en början försedd med ett frågetecken. Det ströks under resans gång med övertygelsen om att det nuvarande vetenskapliga kunskapsläget inte ger någon anledning till oro för att våra utsläpp av växthusgaser håller på att framkalla en katastrofal klimatförändring. Man ska inte skrika "Vargen kommer" så snart man ser ett fyrbent djur. Men framför allt syftar bokens titel på den falskhet med vilken klimatalarmister presenterat sitt budskap för beslutsfattare och folk i allmänhet. Här presenteras ?era exempel på vad som måste betraktas som vilseledande alarmistisk klimatinformation, och i många fall som avsiktligt vilseledande i politiskt syfte. Man ska de?nitivt inte skrika "Vargen kommer" när man inte ser några djur överhuvud taget, utan bara vill avskräcka folk från att vistas utomhus. "Tro dem som söker sanningen, misstro dem som funnit den" skrev novellisten André Gide. Denna bok ger inte så många de?nitiva svar på de delfrågor som tas upp, men du får veta en hel del om svarsalternativen. Förhoppningen är att det ska hjälpa dig i ditt eget sökande efter sanningen.

<p><b>»Krossar klimatskeptikernas argument med vetenskap.« Tidningen ETC</b></p><p>Klimatforskarna är eniga: Jordens klimat blir allt varmare och det beror nästan uteslutande på mänsklig aktivitet, inte minst genom förbränning av fossila bränslen. Men vissa tvivlar på detta, och det är ingen slump. </p><p>I <i><b>Spelet om klimatet</b></i> beskrivs hur välorganiserade krafter, främst den mäktiga oljeindustrin, agerat för att så tvivel om klimatforskarnas slutsatser bland politiker, journalister och allmänheten för att skydda sina ekonomiska och ideologiska intressen och bromsa politiska beslut. Skickligt iscensatta kampanjer med hjälp av självutnämnda experter och massiv spridning av falsk information är bara några exempel på hur man agerat. </p><p>Maths Nilsson har under många år bevakat den polariserade klimatdebatten. I <i>Spelet om klimatet</i> får vi följa utvecklingen och de huvudsakliga aktörerna, både internationellt och i Sverige, från det att FN:s klimatpanel bildades fram till vår tid.   </p><p>MATHS NILSSON är kemisten som vid sidan av sitt jobb inom läkemedelsbranschen skrivit flera böcker, bland annat <i>Tvivel: en bok om faktaförvirring.</i> På sin blogg mathsnilsson.se har han särskilt intresserat sig för hur vetenskap används i den allmänna samhällsdebatten, och då inte minst inom klimatområdet.   </p><p><b>Fler röster om boken:</b></p><p>»Rafflande om klimatstriden ... I Spelet om klimatet skärskådar Maths Nilsson hur klimatvetenskapen ifrågasatts från 1990-talet och framåt.« <i>Tidskriften Miljö och utveckling  </i><br/></p><p>»Nilsson gör ett mycket bra jobb med att reda ut och pedagogiskt förklara de mest centrala konflikterna i klimatfrågan.« <i>Göteborgsposten</i></p><p>»Den är otroligt välskriven och intressant, och borde vara obligatorisk för den som följer klimatdebatten!«<i> </i>Jesper Strömbäck, professor i journalistik och medie- och kommunikationsvetenskap</p>

Om läget är så akut, måste vi då inte göra allt vi kan för klimatet? Många tror att svaret på den frågan är utökad makt till staten och politiken. Några vill gå så långt som till diktatur och planekonomi. Svaret är inte att förneka klimatproblemen, inte heller är det klimatdiktatur. Vi behöver snarare ställa frågan vilket samhälle som verkligen låter oss göra allt vi kan, och framför allt: så mycket som möjligt av det vi är bra på. Mattias Svenssons svar är det fria samhället. Det är liberalismens viktigaste politiska svar, också på klimatfrågan. Fria samhällen är inte bara ett självändamål, utan rymmer också den skaparkraft och dynamik som krävs för att hantera de stora problemen. Om klimatförändringarna ska kunna hanterasligger lösningen just i detta det öppna samhällets klimatpolitik.

2009-201 är gasbilarnas år. Aldrig tidigare har det funnits så många attraktiva gasbilar att välja mellan, antalet tankställen växer rekordsnabbt och med ett långsiktigt stigande oljepris är gasbilen klart lönsam! Dessutom minskar den som kör på biogas bilens klimatpåverkan med över 90 procent, jämfört med bensin. Nu ska gasbilsförsäljningen öka. Denna handbok hjälper säljare och köpare att hitta rätt i argumentationen, sälja mer och minska bilens klimatpåverkan.

<p>Är klimathotet en konspiration? Hur känner man igen en miljöaktivist? Vad kostar en orkan? I årets roligaste miljöbok diskuteras miljön och klimatet på ett provocerande och lättsamt sätt, för att du oavsett bakgrund eller förkunskaper ska kunna få en inblick i vad vår tids ödesfrågor handlar om. Boken är skriven av <b>Maria Wetterstrand</b>, välkänd som grön samhällsdebattör och grön politiker, samt <b>Gabriel Liljenström</b> med bakgrund i miljörörelsen och författare till boken Facit.</p><p>Kan jag rädda världen?</p><p><b>Kort svar: </b>Nej, och du gör bäst i att inte försöka.</p><p><b>Långt svar:</b> Många har den goda ambitionen att vilja rädda världen, allra helst någon annanstans än just där de själva bor och verkar. Hur ädla motiven än må vara är det för det mesta en ganska oklok och ineffektiv strategi. Om du siktar på att rädda världen kommer du bli att besviken när du märker att det är svårt nog att rädda dig själv och din närmiljö. Så börja med att rädda dig själv och din närmiljö och inspirera andra att göra samma sak.</p><p><b>Vad är-böckerna </b>är enkelt uppbyggda, en fråga ställd av svararen själv, sen ett kort och ett långt svar på den frågan. Böckernas idé är att på ett rakt, intelligent och humoristiskt sätt ge snabb allmänbildning kring komplicerade eller enkla frågor. Vad är-böckerna skrivs av de främsta i sitt ämne och varierar därför i tonläge med författaren, men formen är densamma och håller på så vis ihop serien. En konceptserie skapad av konstnären Ernst Billgren och förläggaren Susanne Hamilton. </p>

Utmaning 2020 - Hur Kommuner Och Landsting Kan Minska Trafikens Miljöpåverkan [Bok / Häftad]

<p>Vinnare av debattbokspriset 2021<i></i> </p><p>Vad väntar oss när klimatet allt mer kollapsar? Hur illa ute är vi egentligen? Vad är det för hemskt som ruvar vid århundradets slut? I boken <i>Åtta steg mot avgrunden</i> ger sig en av Aftonbladets främsta klimatjournalister in på en resa mot mörkrets hjärta för att ge svar på dessa ödesfrågor.  </p><p>I åtta delar, en för varje årtionde, beskriver han med hjälp av en stor mängd vetenskapliga rapporter och intervjuer med forskare vad som kommer att hända med jorden och dess invånare under detta århundrade.   </p><p>Resultaten han kommer fram till är både förbluffande och skrämmande: Förutom allt det där vi redan anar och känner till, som stormar, värmeböljor och havsnivåhöjning, lurar ett stort antal okända faror, av en magnitud som vi knappt kan föreställa oss i framtiden.   </p><p>I långsam, men stadig takt, närmar vi oss avgrunden. Till slut kan de yttre hoten sätta hela vår överlevnad på spel. Men den största grymheten av dem alla kan mycket väl komma inifrån oss människor själva. Men det är också en berättelse om tornseglarna, denna fantastiska fågel, och dess flykt i sommarnatten.  Och en fruktansvärd händelse en varm kväll i augusti.</p><p>Åtta steg mot avgrunden vann Natur &amp; Kulturs stora debattbokspris 2021.</p><p><i>"Det är svårt att inte bli starkt berörd av 'Åtta steg mot avgrunden'."</i> Therese Uddenfeldt, Expressen</p><p><i>"Till och med för den som är van vid den klimatkatastrofiska genren är det brutal läsning."</i> Björn Wiman, DN </p><p><i>"Materialet är visserligen så starkt och pulshöjande att boken kunde vara skriven på byråkratisvenska och ändå kännas medryckande."</i> Daniel Åberg, Västerbottens-Kuriren  </p><p><i>"Som att bli överkörd av en bulldozer."</i> Nina Björk, Aftonbladet  </p><p><i>"En spännande, lärorik och tänkvärd bok. Ett mycket fint språk."</i> Ulf Karlström, BTJ </p><p><i>"Att läsa en så dyster bok borde vara deprimerande, men det känns faktiskt lite befriande på samma gång."</i> Marit Furn, Svenska Dagbladet</p><p><i></i><br/></p><p></p>