Svenska

<p>Boken ges ut i samband med Riksskogs­taxeringens 100-års jubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas. Därefter beskriver några forskare hur taxeringens data använts inom olika discipliner. Insamlade data används även av myndigheter, organisationer och näringsliv i sitt interna arbete, vilket beskrivs av företrädare i några kapitel. Att sia om skogen och dess användning i framtiden är svårt, men i ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och hur den kan mötas för att även i fortsättningen bistå med svar till stöd för samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.</p><p></p><p>Medverkar gör Jon Andersson, Svante Claesson, Jonas Dahlgren, Björn Elfving, Andreas Eriksson, Lena Gustafsson, Peter Holmgren, Björn Hägglund, Ola Inghe, Jonas Jacobsson, Jimmy Jönsson, Malin Kanth, Lars Kardell, Göran Kempe, Emma Kritzberg, Mattias Lundblad, Anders Lundström, Johanna Lundström, Annika Moss­ing, Mona Naeslund, Pekka Niemelä, Mats Nilsson, Håkan Olsson, Hans Petersson, Malin Sahlin, Mats Sandewall, Erik Sollander, Göran Ståhl, Tomas Thuresson, Erik Valinger, Mats Walheim, Sören Wulff, Hans Åkesson, Karin Öhman, Lars Östlund samt Jonas Fridman och Kjell Danell som är bokens huvudredaktörer. </p>

Naturlig Biodling - Om Naturlig Reproduktion, Kupvärmelukt Och Diagnos Vid Flustret [Bok / Häftad]

Under de senaste åren har biodlare på flera kontinenter lidit svåra förluster, åtskilliga bisamhällen har gått under. Om man systematiskt undersöker orsakerna kan man med rätta fråga sig om dagens biodlingsmetoder har med det hela att göra? Kan den moderna biodlingens olika aspekter: kupornas utseende, ramar, vaxmellanväggar, regelbundna inspektioner, artificiell drottninguppfödning, drönarutskärning, drottninggaller, artificiell fodring, medicinering, vandringsbiodling, överetablering etc., medföra en minskning av binas vitalitet?<br/>Den här boken undersöker dessa metoder med hjälp av grundläggande forskning om binas biologi och modern apicultur, för att försöka hitta sätt att sköta bin som mer utgår från binas villkor. Den analyserar också grundläggande förhållningssätt för de val som ligger bakom olika sätt att sköta bisamhällen.<br/>Bisamhällets vaxkakor anses numera vara mycket mer än bara superorganismens skelett. Exempel ges där naturliga vaxkakor är utgångspunkten för biodling som mer respekterar honungsbinas natur genom att tillåta dem uttrycka sina artspecifika egenskaper.<br/>Bland de kupor som baserar sig på naturlika vaxkakor, presenterar författaren Èmile Warrés vertikala topplist kupa som ett praktiskt och ekonomiskt alternativ till ramkupor. Boken innehåller även konstruktionsritningar och moderna bivänliga tips på hur de kan skötas.<br/>Boken har medfört ett genombrott för Warré kupornas stora utbredning i de engelskspråkiga delarna av världen.

BiBoet ll innehåller en förbättrad byggbeskrivning nu med stampad lera och halm i väggarna för värmebuffring och fuktvandring precis som i ett ihåligt levande träd. Detta är särskilt viktigt under vår och höst då binas yngel är mest utsatta för temperatursvängningar mellan dag och natt.<br/><br/>Den har liten volym och gynnar därmed naturlig svärmning och ger förutsättningar för bina att själva "behandla" och förebygga mot Varroa och dess virus. BiBoet ll kan även användas i rewilding syfte eftersom binas naturliga bostäder i ihåliga träd försvunnit med det moderna skogsbruket. Den motverkar då den domesticering av bin i svensk biodling som alltför länge pågått med artificiell drottningodling och inseminering.<br/><br/>Utförlig och enkel byggbeskrivning med bilder av både själva kupan och tillhörande svärmfångare. Kostnaderna är små.<br/><br/>Författaren har tidigare översatt och gett ut ett tiotal böcker om alternativ till modern biodling vilken är mer onaturlig än dagens fisk- gris- och kycklingodling och mer kemikalieberoende.

Biodling på nygammalt sätt<br/>Inspiration från äldre modeller av bikupor är åter i ropet, t.ex. Warré och TbH. Fler vill börja med biskötsel för att rädda de utrotningshotade bina. Naturlig biskötsel hävdar att människan har gjort för stora ingrepp i binas naturliga processer. Det är inte bara kortsiktigt konventionellt jordbruk med pesticider och ensidig växtodling som halverat antalet bin sedan mitten på förra seklet. Det är kanske framförallt den konventionella biodlingens egna metoder, som skapar obalanser. Det är egentligen inte bakterier, virus eller Varroakvalster som är problemet, de har alltid funnits, utan varför de tar överhanden.<br/><br/>Rudolf Steiner, den ekologiska odlingens anfader, varnade redan 1923 för denna utveckling, liksom Thür 1946 och Warré 1948. Vår tid har svårt att förstå Rudolf Steiners holistiska vetenskap, men hans respektfulla syn på biskötsel och människans förhållande till naturen i stort, är oerhört aktuell, oavsett om vi förstår hans metod. Erik Berrevoets guidar oss djupare och djupare in i Steiners sätt att tänka utifrån hans föredragsserie om biodling 1923. På ett oväntat, spännande och modernt sätt förstår vi mer och mer varför och hur vi måste vårda bin annorlunda, varför och hur vi måste leva i samklang med naturen. Boken ger därför riktlinjer för Omställning i vidare bemärkelse, även om det centrala är praktiska råd inför framtidens moderna naturliga biskötsel.<br/><br<<br/><br/>Erik Berrevoets föddes i Nederländerna och migrerade till Australien i tjugoårsåldern. Han studerade antropologi och sociologi tog en masterexamen i Landsbygds sociologi.Han har vidareutbildat sig i biodynamisk odling.Han har biodling med inhemska australiska bin och europeiska, en familjetradition sedan tre generationer.

<p>Bina är människans bästa vänner. Flitigt pollinerar de våra odlingar och trädgårdar och utför ett livsnödvändigt arbete som vi inte klarar oss utan. Men bina får det allt svårare i den värld de delar med oss. Vad kan vi göra?</p><p>Vi kan bjuda in dem till våra trädgårdar! Det finns många biarter och alla är det ute efter nektar som vi kan ge dem genom att odla rätt sorts blommor. Eller varför inte ta steget och bli biodlare och skaffa några kupor? Då gör du din trädgård, ja, hela omgivningen en tjänst. Som belöning ramas året in av trevliga bisysslor och varje år kan du skörda kilovis med honung att ha till matlagning, te, bakning och kanske någon salva.</p><p>I Bisyssla skriver Joachim Petterson om hur man tar hand om bin, om biodlaråret och de sociala binas liv i kuporna. För sju år sedan ställde han upp sina första kupor i sin alldeles vanliga villaträdgård i en förort till Stockholm. Då var han nybörjare med ett stort intresse för bin, väckt av en stark familjetradition att hålla bin i trädgården. Idag är han en erfaren biodlare som vet vad man behöver för att starta ett bisamhälle och hur man får bina att trivas.</p>

<p>Kon har alltid haft en viktig mytologisk betydelse. I Norden precis som i många andra äldre civilisationer har det funnits gott om heliga kor och tjurar. Kon har varit människans följeslagare under 11000 år och spelat en avgörande roll för att bygga samhällen och kulturer. Idag har många kor förvandlats till hårt jobbande industriarbetare. Magin är borta. Kon framställs ofta som ett av planetens största hot men är snarare ett offer för kommersialiseringen av vår mat. </p><p>Detta förut så älskade djur har förvandlats till en enda sak: så billig mat som möjligt. I dagens klimatdebatt tas sällan hänsyn till kons fantastiska mångsidighet och hennes viktiga bidrag till ett uthålligt livsmedelssystem. Idisslarnas trumfkort, att kunna omvandla grödor som vi människor inte kan äta till näringsrika livsmedel, ses som en belastning i form av metanutsläpp och stor markanvändning. <i>Kornas planet</i> är en bok som på djupet beskriver vad kon har betytt för mänskligheten. </p><p>Författarna Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen menar att kon är en viktig kompanjon för att bygga en mer hållbar värld, men då måste hennes mångsidighet tas tillvara. I boken blandar författarna sina egna erfarenheter som nyblivna koägare med historia och vetenskapliga rön. Resultatet är en kärleksförklaring till kon, men också en svidande kritik av det kapitalistiska matsystem som förvandlar korna till planetskadande produktionsmaskiner. </p><p>Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare. Gunnar Rundgren är lantbrukskonsult, författare och skribent. Båda skriver om lantbruk, mat och miljö och är även flitigt anlitade föredragshållare. Tillsammans driver de också ett litet lantbruk, Sunnansjö Gård, med grönsaksodling och några kor.</p><p>"Imponerande bred, vilket gör läsningen mycket lärorik och spännande. Boken är skarp och tankeväckande." <br/>BTJ</p>