Svenska

<p>Den svenska berusningspolitiken är i otakt. I riksdagen hörs krav på hårdare straff och ökade tvångsmedel som ett sätt att komma tillrätta med narkotikaproblemet. Samtidigt genomförs en allt mer liberal alkoholpolitik, där exempelvis gårdsförsäljning av alkoholdrycker lyfts fram som en punkt i regeringens januariavtal. Dissonansen är inte ny, utan har präglat detta politikområde i decennier. Varför har det varit så svårt för politikerna att utarbeta en sammanhållen berusningspolitik med syfte att minska skadeverkningarna av medborgarnas rusmedelskonsumtion? Går det att i längden upprätthålla både en restriktiv narkotikapolitik och en liberal alkoholpolitik i ett globalt samhälle? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften <i>Drogerna: Den nya berusningspolitiken</i> av historikern Johan Edman.   </p><p>Författaren är docent i historia och lektor vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Han forskar bland annat om berusningspolitik, missbruksvård, medikalisering och politiskt kunskapsbruk. Bland hans senaste publikationer märks exempelvis artiklarna Alcohol consumption as a public health problem 1885 1992 (i antologin <i>Conceptualising Public Health</i>, 2018), Den samhällsfarliga fattigdomen och mellankrigstidens lösdrivarlag (i antologin <i>Bedöma och åtgärda fattigdom</i>, 2018) och The war on good research (i tidskriften <i>Nordic Studies on Alcohol and Drugs</i>, 2017).   </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Det nya Sverige</i>, som tillsammans utgör en årsbox.</p>

<p>Digitaliseringen verkar överallt, från de största ekonomiska fälten till de mest personliga. Vi vet ungefär vad den går ut på: datorer, internet och ny informationsteknik. Samtidigt tvekar vi inför en exakt definition och närmar oss förändringarna med både fatalism och entusiasm. Ettorna och nollorna betraktas ofta som en förädling, från det röriga, knastriga ljudet på vinylskivan till den perfekta digitala strömmen. Men som vid alla översättningar går också något förlorat och på område efter område framstår digitaliseringens konsekvenser som dubbla.    </p><p>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en samling essäer på temat <i>Efter digitaliseringen</i> -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". Nicklas Berild Lundblad, doktor i informatik, påpekar i denna sista, reflekterande essä hur den binära tekniken bara förment gör världen enklare att tolka och att naturen alltjämt fortsätter att gömma sig.   </p><p>Nicklas Berild Lundblad är doktor i informatik. Han intresserar sig för digitalisering, artificiell intelligens, rättsfilosofi och teknikens roll i politiken. År 2021 utgav han, tillsammans med Fredrik Stjernberg, boken <i>Frågvisare</i>.   </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. <i>Naturen älskar att gömma sig</i> är ett av sex häften i boxen <i>RJ 2022: Efter digitaliseringen.</i> </p>

Vetenskap syftar till att säkra kunskap, men är samtidigt en osäker process. Det märks exempelvis om man skärskådar relationen mellan vetenskap och politik i den svenska välfärdsstaten. I detta häfte undersöks och diskuteras utifrån ett vetenskapshistoriskt perspektiv hur berusningspolitiken utformades och begripliggjordes under 1960- och 1970-talen. Särskild vikt läggs vid den betydelse som statistiska kvantifieringar kom att få för att etablera kunskap.

Sasja i Sankt Petersburg fälls för "lindrig huliganism" efter att ha burit ett ironiskt plakat med texten "Ja till Kremls godtycke". Han frias i andra instans - den här gången. Nationalbolsjeviken Andrej drömmer om en storrysk revansch, men har insett att en fungerande rättsstat är nog så viktigt för den som vill engagera sig i politiken. Oxana jobbar ideellt hos Soldatmödrarna, medan polisen spanar utanför deras kansli för att fånga in de killar som flytt övergreppen i armén. I Kalmuckien fortsätter journalisterna Valerij och Vitalij att gräva i korruptionen, trots att delrepublikens schacktokige president inte tvekar att gå över lik för att stoppa deras tidning. Och i sitt mausoleum ligger Lenin och väntar på att få stoppas i jorden. Sedan Vladimir Putin blev president i Ryssland år 2000 har han avskaffat valen av regionala ledare, tryckt tillbaka oligarkerna och stärkt statens kontroll över media och ideella organisationer. I den här reportageboken skildrar Amanda Lövkvist en brokig skara unga aktivister som vuxit upp i Ryssland under det fria men kaotiska nittiotalet. De kämpar för vad de tror på: pluralism, frihet och ett demokratiskt Ryssland.

<p>Sverige är på många områden ett nytt land. Det är lätt att se om man studerar till exempel fattigdom, synen på droger, parlamentarism, medielandskapet eller den språkliga mångfalden. Men är förändringarna och utvecklingstakten så rasande som vi ofta påstår? Och är det just dessa områden teman för fem häften i denna årsbox som är de intressanta och relevanta? Kanske är det först när vi får lite distans till det som händer nu som vi kan se vad som var relevant och intressant. Årsboxens redaktörer, Jenny Björkman och Patrik Hadenius, motiverar i detta häfte varför man faktiskt kan tala om ett nytt Sverige.  </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Det nya Sverige</i>, som tillsammans utgör en årsbox.  </p><p>Redaktörer för <i>Det nya Sverige</i> är Patrik Hadenius, språkvetare, journalist och författare, och Jenny Björkman, samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond och docent i historia.  </p>

<p>Länge kunde man i Sverige vara tryggt förvissad om att statsministern var en socialdemokrat. Den eran tog slut. Kvar fanns emellertid två tydliga block ett rött och ett blått. I dag ser det inte längre ut så. Som väljare har vi fått vänja oss vid nya termer som GAL-TAN, nya skalor och fler partier. Regeringsbildningen under hösten 2018 var rekordlång. Kommer tvåblocksystemet att brytas upp? Kommer vi inte längre att rösta vänster eller höger? Hur ska vi egentligen förstå utvecklingen i ett Sverige där valen inte längre står mellan S och M? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften <i>Partierna: Det nya landskapet</i> av statsvetaren Henrik [Ekengren] Oscarsson.   </p><p>Författaren är professor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, där han leder det svenska valforskningsprogrammet och forskar om val, opinion och demokrati. Han har författat och redigerat ett stort antal böcker och forskarantologier om svenskt väljarbeteende. Hans senaste publikationer handlar om utveckling av nya modeller för att förklara partival (i tidskriften <i>Electoral Studies</i>, 2019), om väljares politiska kunskaper (i <i>Oxford Research Encyclopedia of Politics</i>, 2018) och om väljarnas uppfattningar om partiernas vallöftesuppfyllande (i tidskriften <i>Political Studies</i>, 2017).   </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Det nya Sverige</i>, som tillsammans utgör en årsbox.</p>

<p>Det byggs och byggs på. Det rivs och byggs nytt igen. Stadens kanske mest utmärkande drag är förändring. En del är planerad, annat uppstår som en konsekvens av tekniken, kommersen och det ständiga inflödet av nya människor. Det är omöjligt att inte fascineras av denna oavbrutna omvandling, i dag och under historien. Frågan är om den går att påverka, och i så fall vem som har makten. Människor som lever och verkar i staden försvinner, men de rumsliga delarna av staden, husen, gatorna och torgen, blir kvar. Det är dessa avtryck som berättar om hur vi egentligen planerar, värderar och förvaltar våra städer. I häftet <i>Den föränderliga staden</i> presenterar historikern Håkan Forsell en ny epokindelning av den moderna stadens utveckling, där stadens föränderlighet ligger till grund för analysen.   </p><p>Håkan Forsell är professor i historia vid Stockholms universitet och Dag-Hammarskjöld-professor vid Humboldtuniversitetet i Berlin. Han har forskat om moderna urbanhistoriska ämnen, särskilt bostads-, egendoms- och planeringspolitik under 1800- och 1900-talet, och bland annat skrivit om hur den urbana utvecklingen påverkat pedagogik och kunskapsideal i europeiska och amerikanska städer. Forsell är en av upphovsmännen bakom podcasten Staden, som 2019 vann utmärkelsen Årets digitala tidskrift fackpress .           </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok. Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2020 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Staden</i>, som tillsammans utgör en årsbox. <i>Den föränderliga staden</i> är första häftet i boxen.</p>