Svenska

Det berättas att Pier Paolo Pasolini skrev sin långa självbiografiska dikt Jag, askans sångare under en enda natt i 1960-talets mitt, för att ge till en amerikansk journalist som ersättning för en inställd intervju. Sant eller inte, manuset hittades i Pasolinis kvarlåtenskap och publicerades 1980, fem år efter hans död. Det är en vindlande, brutal text som berättar om Pasolinis liv, från uppväxtåren i Friulien till livet som omstridd författare och filmskapare, men också om nödvändigheten att uttrycka sig genom handling lika mycket som genom poesin.

1976 utgav Carl-Göran Ekerwald på Cavefors förlag Persiska antologin, ett urval av Eric Hermelins översättningar av persisk poesi från den klassiska eran 1000-1500. Boken blev något av en kultbok och har sedan dess utkommit i flera upplagor. Persisk balsam är en helt ny samling Hermelintolkningar. Här finns representerade de mest kända namnen från Persiska antologin - Attar, Omar Khaiyam, Rumi, Sanai och Sadi - men utrymme ges också Djami, Firdausi, Nizami, Baba Tahir och Ibn Said. Eric Hermelin lärde sig persiska under sina fem år som soldat i brittiska Indienarmén från vilken han avskedades med vitsordet: Conduct very bad... Uppförande mycket dåligt. Eric Hermelin levde ett stormigt liv, som alkoholist och slagskämpe. Men från det han var fyrtionio år satt han inlåst på mentalsjukhuset St Lars i Lund och gjorde bot för sina förseelser och försummelser genom att översätta tiotusen sidor persisk poesi. Syftet med översättningarna var, sade han, att väcka oss ur vår håglöshet, tina upp vår frusna tankeförmåga och sätta hjertats vågor i svallning de var som balsam för plågade och ångerfulla hjärtan. Hermelins tolkningar är allt igenom trogna mot originaltexten och utförda i en egenartat »barock« stilart som griper läsaren och som speglar översättarens kärlek och vördnad inför de gamla skaldeverken. Säger man att det funnits mer poetisk skapande kraft och ingifvelse hos denne man än i hela den samtida svenska vitterheten, har man sagt mycket lite. Vilhelm Ekelund om Eric Hermelin

<p>Från stranden av Zambezifloden till London och Leeds talar dikterna i <i>En blodsmitta</i> om hur avstånd och tid, nationer och historia kan komma att kollapsa inom ens kropp.</p><p>Med återhållen kraftfullhet och Chingonyis signifikativa lyriska musikalitet skildras Englands koloniala historia, ursprunget till HIV och överlevarnas skuldkänslor. Dikterna blir till en berättelse om olika arv och om människorna och platserna som rinner i vårt blod. </p>

Heinrich Heine (17971856) var en gigant i sin samtid, hyllad för sin lyrik och fruktad för sin polemik. Hans kärlekssånger sjöngs i salongerna, hans kampsånger kunde man sättas i fängelse för. Genom sin mångfacetterade produktion har Heine mer än andra 1800-talspoeter också behållit sin aktualitet. Den siste romantikern, som han själv kallade sig, var samtidigt ett slags prototyp för den moderna människan, sliten mellan idealism och materialism, poesi och politik, tradition och uppror, religion och nihilism, fjäderlätt ironi och hjärtskärande allvar. Som sekulariserad jude såg han tydligt faran i den växande antisemitismen, som europeisk kosmopolit kämpade han för åsiktsfrihet och mot alla former av nationalistisk inskränkthet. Urvalet i denna volym visar poetens alla sidor, en Heine i helfigur. Många av dikterna är aldrig tidigare översatta trots att de hör till Heines allra främsta. I Malte Persson har de funnit en mästerlig uttolkare. På levande svenska möter oss både vemodig kärlekslyrik och giftig satir, sensuell livsglädje och dikter präglade av de sista årens svåra sjukdom. Dikterna åtföljs av kommentarer samt ett utförligt efterord, i vilket översättaren introducerar Heines liv och verk i deras historiska sammanhang. * Malte Persson (f. 1976) är författare, litteraturkritiker och översättare. Han har tidigare författat ett flertal prisbelönta böcker, däribland sonettsamlingen Underjorden (2011) och den historiska romanen Edelcrantz förbindelser (2008). Som översättare har han bland annat tolkat Thomas Kling och Francis Ponge. Han medverkar regelbundet som skribent i Expressen och tidskriften Fokus. Sedan 2011 är han bosatt i Berlin.

<b>Nikola Madzirov</b> är född 1973 i Stumica och bosatt i Skopje, Makedonien. Han räknas till en av de starkaste rösterna i den samtida europeiska poesin och hör till världens mest översatta poeter i sin generation.<br/><br/>Madzirov kommer från en familj som i början av förra seklet tvingades på flykt undan Balkankrigen, därifrån härstammar också hans efternamn vars ursprungliga betydelse är "människor utan hem". Som 18-åring upplevde Madzirov sitt födelseland Jugoslaviens sönderfall och sitt eget och ett folks sökande efter en ny identitet på en historisk plats som om och om igen återskapar sig själv.<br/><br/>Madzirovs poesi rör sig mellan rotlösheten och hemorten, och folkflyttningarnas Europa vilar i hans diktning som en rest från andra sekel. "Historien är den första gräns jag måste korsa", uttrycker Madzirov själv. En historia som är ständigt närvarande i hans poesi och har gett den en gränslös spridning.<br/>Med <i>Rester från ett annat sekel</i> introduceras han nu på svenska.<br/><br/><i>"Madzirovs dikter är som expressionistiska målningar: fyllda av breda, energiska penseldrag verkar de stiga upp ur fantasin för att sedan direkt återvända till den, likt nattdjur som fångats i en bils strålkastarljus. Vi är rester från ett annat sekel Nikola Madzirov lyckas övertyga oss om det."</i><br/>Adam Zagajewski

<p>Arvo Mets föddes 1937 i Tallinn. Han skrev sina första dikter både på estniska och ryska, men övergick snart endast till det senare språket. Under sin livstid gav han obemärkt ut en handfull tunna diktsamlingar och var i övrigt verksam som översättare av estnisk litteratur. Åren 19751991 arbetade han pa tidskriften <i>Novyj mir.</i> Han dog i Moskva 1997.  </p><p>Mets ofta melankoliska, milt ironiska poesi influeras av japanska kortdiktstraditioner och tecknar miniatyrer, brokiga mosaiker, av sovjetiskt och postsovjetiskt liv. Den bokför naturens och tidens skiften, fångar daggdroppar och speglar kosmos. Dikternas förtätning och konsekvens saknar motstycke i den moderna ryska lyriken.  </p><p>Arvo Mets samlade dikter publiceras här i översättning av Alan Asaid, som även skrivit efterordet.  </p>

Det finns inget konceptuellt grepp bakom den här boken. Niklas Söderberg har sagt att han ville göra en gammaldags dikstamling en som mer än uttrycker en viss idé eller genomför en viss form, snarare avspeglar en tidsräcka för honom, och platserna i denna tid. Dikter, som likt dagarna, skiljer sig åt i såväl form, ton och funktion. En del långt syftande, existentiella, andra dagsländor, bruksdikter. Stora frågor såväl som futtiga, och futtiga stora frågor. Niklas Söderberg är född 1964 på Gotland och i Malmö. Han debuterade 1994 med Något om omvägar, och har givit ut ytterligare tre diktsamlingar sedan dess.