Svenska

<p>I Jaktens historia i Sverige skildras den svenska jaktens historia på ett mer omfattande och djupgående sätt än tidigare. Boken beskriver viltsamhällets och viltmiljöernas utveckling från tiden för inlandsisens avsmältning fram till idag. Den ger också en samlad bild av viltförvaltningens historia genom nära tusen år; från medeltidslagarna, via Vasatidens hårda straff för jaktbrott och frihetstidens rovdjurskrig, ända fram till de nyare idéerna om jakten som en del av en hållbar förvaltning av naturens resurser.</p> <p>Själva jakten belyses genom beskrivningar av viltet och jägaren, vapnen och hundarna, jaktredskapen och fångstmetoderna samt arbetet med att tillvarata viltet och dess produkter. Stor uppmärksamhet ägnas även åt jaktens kulturhistoria - ritualer, folktro, konst och litteratur. I boken beskrivs även framväxten av en modern viltvård och en lagstiftning som under de senaste två hundra åren inriktats mot att öka viltstammarna samt att värna den biologiska mångfalden. Tidigare kretsade lagstiftningen och andra påbud främst kring utrotandet av &quot;skadliga&quot; arter.</p> <p>Boken, som bygger på modern forskning om natur, kultur och samhälle, ger också vägledning för den som vill läsa vidare på egen hand. Här finns översikter av jakthistorisk litteratur och handböcker samt tidskrifter från äldre tider. Den rymmer också skildringar av personer som betytt mycket för kunskapsuppbyggnaden och personer som återgett jakten och viltet i konsten.</p> <p>Jaktens historia i Sverige vänder sig till studenter som läser om viltförvaltning, miljöhistoria, naturresursförvaltning och kulturhistoria men även till jägare, skogs- och jordbrukare, vilt- och naturförvaltare samt andra naturintresserade.</p> <p>Om författarna<br/>Kjell Danell, professor emeritus i viltekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Roger Bergström, tidigare adjungerad professor i viltekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Leif Mattsson, professor emeritus i det skogliga mångbrukets ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, KTH, Stockholm.</p>

<p>Svensk flora av Krok &amp; Almquist är en klassisk bok inom botaniken och ett oundgängligt verktyg för identifiering av växter i Sverige. Första upplagan kom ut redan 1883. Från och med den 26:e upplagan har böckerna bearbetats under redaktion av Lena och Bengt Jonsell.</p> <p><strong>Om författarna</strong><br/>Lena och Bengt Jonsell är före detta lektor respektive professor i botanik vid Uppsala universitet.</p> <p>&quot;Den klassiska svenska floran i fickformat, för såväl fackbotanister som avancerade amatörer, för bestämning av landets samtliga kärlväxtarter. Största delen upptas av korta artbeskrivningar med tonvikt på skiljekaraktärer och uppgifter om förekomst. [...] Den största förändringen jämfört med föregående upplaga är att ordningsföljden på, och inledningen av familjer följer nya molekylära forskningsresultat, annars bara smärre justeringar. För artbestämning är 26:e-28:e upplagorna ungefär lika användbara. Register över svenska och vetenskapliga artnamn finns.&quot; - BTJ häfte 13106263. Lektör Sven Fransén.</p>

<p>Vacker, lovprisad och storsäljande. Nordens flora är det oundgängliga standardverket när det gäller att beskriva samtliga gamla och nya växter i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Färöarna, Island och Spetsbergen i livfulla bilder och utförlig text. Den vänder sig till nybörjare och växtjägare, naturvårdare och ekologer. Illustrerad av Bo Mossberg och skriven av Lennart Stenberg i nära samarbete med vår tids ledande nordiska botanister ger Nordens flora läsaren upplysningar om växternas blomningstid, frekvens, ekologi, typiska växtplatser, viktiga kännetecken och variationer i utseende på stammar, blad, blommor och frukter. Kartor visar växternas aktuella utbredning.</p><p></p><p>Redan när floran (då med namnet Den nordiska floran) utkom första gången 1992 var den en sensation! Inget liknande hade tidigare funnits på marknaden, den såldes till alla nordiska länder och blev floran att äga, använda och ge bort till både fackintresserade och allmänheten. Elva år senare reviderades floran (denna gång med namnet Den nya nordiska floran) och utökades med 800 nya arter. Resultatet - en ännu vackrare och mer omfattande flora. Den har tryckts om otaliga gånger och efterfrågan är alltjämt lika stor.</p><p>När den nu revideras ytterligare en gång byter den namn till Nordens flora. Mycket har hänt inom det botaniska området som föranleder en uppdatering, inte minst de senaste decenniernas DNA-forskning om släktskapet mellan olika växtfamiljer. Dessutom utökas floran ytterligare med ett flertal nya arter (bland annat fibblor, irisar, viden och fjällarter). Nordens flora innehåller alla i Norden nu kända kärlväxter (över 3300 arter).</p>