Svenska

<p>Jag brukar tänka mig min kropp, det vill säga mitt liv, som en mängd hålrum utan möjlighet till avskiljning. Finns det dörrar är det svängdörrar, finns det fristående delar är det delar likt de Frankenstein byggdes av. Kanske är ordet "tillgång" centralt. "Tillgång till något eget." Jag förstår inte ordet "eget". Säger jag det högt rodnar jag. Rodnaden måste alltså hänga ihop med något av allt detta.</p><p></p><p><em>Spela död</em> är andra delen i en trilogi, som inleddes 2021 med den hyllade <em>Ligga lik</em>. Den förra hade undertiteln "hatet" och berör bland annat klass, familjerelationer och utåtriktad ilska. Jaget i <em>Spela död</em>, med undertiteln "äcklet", rannsakar känslorna inför sig själv, sin kropp, sitt ansikte, sina närmaste relationer, självkontroll, våld, våldtäkt och självhat.</p><p></p><p>För <em>Ligga lik</em> (2021) tilldelades Marie Norin både De Nios Vinterpris och Albert Bonniers stipendium.</p><p></p><p>"Norin tillför alltså någonting nytt till samhällskritiken, och hon gör det genom att i detalj dissekera känslan av värdelöshet." DN</p><p>"Du skriver en bok. Den som ska recensera boken blir så omskakad att ingen distansering hjälper." Expressen</p><p>"Det är smutsigt, bittert och skoningslöst." Borås Tidning</p>

<p>Georg Wilhelm Pabst är en av stumfilmserans mest legendariska regissörer, känd för att ha upptäckt Greta Garbo. När nazisterna tar makten i Tyskland flyr Pabst först till Hollywood, men efter att ha fått ett brådskande telegram från sin åldriga mor återvänder han med fru och son till sitt hemland Österrike - nu en stortysk provins. Fällan slår igen redan dagen efter deras ankomst. Tyskland marscherar in i Polen, andra världskriget bryter ut och gränserna stängs. För den store regissören väntar en djävulsdans i händerna på Goebbels och det nazistiska propagandaministeriet.</p><p></p><p>Med bedräglig lekfullhet vecklar Daniel Kehlmann ut en allt mer mardrömslik skildring av dominans och underkastelse, av självbedrägeri, rädsla och tyst våld. "Ljusspel" är en roman om språkets och sanningens kollaps, och om konstens plats i ett totalitärt samhälle. Vad hände egentligen med mästerverket som Pabst spelade in i Prag samtidigt som striderna härjade i staden? Vilket svek mot all mänsklighet döljs av de för alltid förlorade filmrullarna?</p><p></p><p>"En mästerlig roman om konst och makt, skönhet och barbari. En av årets bästa böcker." NRD</p>

<p>Mitt i livet börjar en konstnär att måla bilder som är upp och ner. En del bilder föreställer hans fru i ett ofördelaktigt ljus. Tavlorna blir en stor succé. Så inleds Parad, som i fyra sammanlänkade berättelser visar upp en rad människoöden som alla befinner sig i påtaglig förvandling. Genomgående möter vi konstnärer - alla med initialen G - som av olika skäl måste vända ut och in på vedertagna sanningar om identitet, familj och kön. Med mångbottnade Parad fortsätter Rachel Cusk, en av vår tids mest betydande författare, att undersöka hur en historia kan berättas och hur våra liv formas av de historier vi skapar om oss själva.</p>

<p><b>Ett av den amerikanska litteraturens mest omistliga verk i ny utgåva</b></p><p><b>»I en enda bok överträffar Thoreau allt vi har haft i Amerika.« Robert Frost</b></p><p>År 1845 flyttar den tjugoåttaåriga Harvardstudenten Henry David Thoreau till en egenhändigt byggd stuga belägen vid sjön Walden i Massachusetts. Här lever han i två år, två månader och två dagar: en tillvaro helt avskild från civilisationen. Det är ett liv i närhet till naturen som han drömt om. Ett liv där människan tvingas stå öga mot öga med tillvarons mest grundläggande faktum, där tiden är hans egen och samhällets krav inte längre kan nå honom.<br/>I <i>Skogsliv vid Walden</i> komprimerar Thoreau sin vistelse vid Walden till ett år. Det är ett av den amerikanska litteraturens mest centrala verk, med ett inflytande som sträckt sig över samhällets och kulturens alla aspekter: från det filosofiska till det politiska till det populärkulturella.<br/>Här i Frans G . Bengtssons klassiska översättning. </p><p>HENRY DAVID THOREAU [1817-1862] var en amerikansk författare, essäist och poet. Han var en förgrundsgestalt inom den transcendentalistiska rörelsen, som utgick ifrån antagandet att människan i grunden är god och att det är samhället och dess institutioner som korrumperar och fördärvar. Hans syn på civil olydnad som ett verktyg för politisk påverkan och motstånd har influerat personer som Lev Tolstoj, Mahatma Gandhi och Martin Luther King Jr. </p>

<p>ROLAND FRÅN SMÅLAND får uppdraget att bli Magnus hantlangare av skivbolaget. Snart har smålänningen lyckats nästla sig in i Magnus närmaste kompiskrets och göra kometkarriär i musikbranschen. Ingen kan motstå den uppfinningsrike Roland. Men är han verkligen att lita på?</p><p>I den ständiga jakten på nya framgångar är Magnus fru Lolo det bästa stödet. Det är också hon som genomskådar de trick och intriger som musikbranschen bjuder på.</p><p>Roland från Småland är en saltad historia om 90-talets glansdagar då allting verkar hända: vattenfestivaler, reklamradions inträde, mobiler med låtar som ringsignaler och den annalkande IT-boomen. En tid då möjligheterna är oändliga men kraschlandningen alltid lurar runt hörnet.</p>

<p>TREDJE STENEN FRÅN SOLEN är en Jimi Hendrix-låt och handlar om en rymdvarelse som söker sig till Jorden på grund av planetens skönhet. Snart upptäcker emellertid besökaren att han inte förstår sig på invånarna och bestämmer sig för att förgöra dem.</p><p>Huvudpersonen i romanen, drömmaren och mytomanen Jimmy, kommer inte heller speciellt bra överens med någon. Han äger åtskilliga talanger men saknar en avgörande förmåga att omsätta dem i något värdefullt, istället blir han hela tiden distraherad av små oväsentligheter som tycks uppta det mesta av hans tid. Överöst av mediesamhällets utbud förälskar han sig i en tjej på MTV och vid ett tillfälle får han till och med höra av en vän att han skulle vara mer intresserad av filmer och skivor än av verkliga människor. Man kan beskriva Jimmy som en löpare som leder ett lopp men som tio meter före målsnöret inte kan motstå frestelsen att stanna och dricka ett glas lemonad medan hela fältet passerar honom. </p><p>Notoriskt dålig ekonomi och rastlöshet är några faktorer som för ut honom på olika äventyr i Staden och fastän långt ifrån alla av dessa incidenter har en lycklig utgång drivs han vidare av en svår definierad kombination av dimmiga lögner och ögonblick av klarsyn.</p><p>Jimmy har inte många ambitioner men dem han har är alla väldigt högt ställda och en del miltals från att kunna förverkligas. I hans huvud är det dock bara en tidsfråga innan han kommer att bli en hjälte och vad som händer fram till dess har inte så stor betydelse så länge man slipper ta någon form av ansvar. En gissning är att han själv bara snuddat vid dessa resonemang. </p><p>Bokens jargong är länge relativt uppsluppen men till sist tvingas även Jimmy inse att hans planer inte kommer att realiseras, han blir alltmer känslokall och paranoid och står slutligen öga mot öga med ett oundvikligt sammanbrott. </p><p>Ars bokförlag återutger under det kommande året 90-talets kultförklarade författare Claes Holmström. Sedan Holmström försvann från rampljuset 2001 har många förlag velat återutge honom. Först nu låter han sig återutges av Ars. </p><p></p>

<p><b>En av litteraturens starkaste, mest realistiska krigsskildringar</b></p><p><b>»Den enda bra krigsromanen från första världskriget« Ernest Hemingway</b></p><p><i>Elden</i> [<i>Le Feu</i>, 1916] var en av de första böcker som skrevs om första världskriget. Berättelsen är fiktion, men romanen är baserad på Henri Barbusses egna krigserfarenheter som fransk soldat på västfronten. Genom episodiska anekdoter skildras en trupp franska frivilligsoldater vid fronten i Frankrike efter den tyska invasionen. Det mest berömda kapitlet - »<i>Elden</i>«, som också fått ge namn åt romanen - beskriver en attack mot nedgrävda tyska förband från de allierades skyttegravar, över ett ingenmansland.<br/>Till skillnad från de flesta tidigare krigsromaner beskriver Elden kriget med brutal realism, med sakliga, detaljerade beskrivningar av död i krig och skyttegravarnas eländiga förhållanden.<br/>Vid slutet av kriget var <i>Elden</i> redan en storsäljare världen över, och romanen har tillsammans med Ernest Hemingways <i>Farväl till vapnen</i> och Erich Maria Remarques <i>På västfronten intet nytt </i>rankats som en av litteraturens starkaste, mest realistiska krigsskildringar.<br/>I översättning av Hugo Hultenberg och med ett nyskrivet förord av författaren och historikern Kasper Braskén.</p><p>HENRI BARBUSSE [1873-1935] var en fransk författare och journalist. Han värvades till den franska armén 1914 och kämpade mot Tyskland i första världskriget. Han tjänade i kriget under 17 månader, fram till slutet av 1915, då han permanent flyttades till en skrivbordstjänst på grund av lungskador, utmattning och dysenteri. Han gjorde sig ett namn med romanen <i>Elden</i> [<i>Le Feu</i>, 1916]. Barbusse hade då blivit pacifist, och hans skrivande uppvisar en växande avsky för militarism.</p>