Svenska

I<i> Mikael Wiehes amerikanska sångbok</i> återfinns alla Mikael Wiehes klassiska tolkningar av de allra största amerikanska artisterna som Bob Dylan, Leonard Cohen, Tom Waits och några till - i en vacker, illustrerad utgåva. Det är sånger som Wiehe själv spelat in men också texter han översatt på uppdrag av andra.<br/><br/>Artister som Ebba Forsberg, Totta Näslund, Plura Jonsson, Tommy Körberg och Rikard Wolff har alla sjungit in minnesvärda och vackra tolkningar av Mikael Wiehe.<br/><br/>Förutom tolkningarna finns här också en stor intervju med Mikael Wiehe där han förklarar sin kärlek till de amerikanska artister vars låtar han valt ut. Han berättar även om det livgivande samarbete han genom åren haft med de svenska artister som sjungit in hans tolkningar. I efterordet förklarar han också hur han går tillväga när han översätter dessa monument från musikhistorien.<br/><br/><i>Mikael Wiehes amerikanska sångbok</i> kan med fördel läsas från pärm till pärm som en rejäl diktsamling - men förstås kan den, precis som titeln anger, användas som sångbok. Sjung, sjung, sjung - klassikerna förtjänar att finnas samlade på svenska. Och de tål att sjungas av oss alla.

Det finns idag ingen musikgenre som speglar Sverige oftare än hiphopen. Den kommenterar samtiden och via musiken formulerar en yngre generation sin plats i världen. I Ortens favoriter berättar Ametist Azordegan om de människor som format svensk hiphop, rappare, låtskrivare, musiker, producenter och fans. Hon visar hur hiphopen idag på många vis tagit den roll som proggrörelsen spelade på 1960- och 70-talen, och hur förortens ungdomsrörelser och aktivister<br/>genom musiken har fått samma betydelse som arbetarrörelsen tidigare hade i förorterna. Oavsett om det handlar om jämställdhet, antirasism, protester mot lyxrenoveringar av hyresrätter eller utförsäljningar av centrum.<br/><br/>I boken skildras de senaste trettio årens konstnärliga och musikaliska rörelser inom genren. Genom ett stort antal intervjuer levandegör Ametist Azordegan såväl Sveriges utveckling under de här åren som en hel konstforms rörelse från periferi till centrum.<br/><br/>Ametist Azordegan är musikjournalist. Hon har arbetat på SVT med musikprogrammen Pop i Fokus och Kvällstoppen. Under sju år var hon kreativ producent och program ledare för En kärleksattack på svensk hiphop i SR, landets största forum för svensk hiphop. Hon har skrivit om populärkultur för bland annat DI Weekend, Sonic, Göteborgs- Posten, Metro och Gaffa, samt sitter i juryn för Grammis och Swedish Music Hall of Fame. Ametist Azordegan är född<br/>i Teheran och bor i Rågsved i Stockholm.

Femton år efter Patti Smiths hyllade <em>Just Kids</em> ger Brombergs i november ut fortsättningen. Personligt skrivet om ett liv inspirerat och format av kärlek, förlust, uppoffring och konst.<br/><br/><br/><br/><em>Änglarnas bröd </em>är det mest personliga som Patti Smith har skrivit. Hon tar oss genom sin barndom efter andra världskriget: lungsjuka barn, grannar som kämpar för överlevnad i ett utdömt bostadsområde. Där, i barnets värld fylld av drömmar och fantasier, står Patti som kapten för sin lojala och älskade syskonarmé. Hon besegrar mobbare, samtalar med sköldpaddornas konung och söker efter heliga silvermynt.<br/><br/><br/><br/>Under tonårstiden får musiken och poesin allt större plats i hennes liv och Arthur Rimbaud och Bob Dylan blir viktiga förebilder. Hon skriver poesi, sedan låttexter, vilket leder till ikoniska inspelningar som Horses, Dancing Barefoot och Because the Night. Men en dag lämnar hon allt bakom sig för att gifta sig med sin stora kärlek, Fred "Sonic" Smith. Tillsammans skapar de ett liv vid en kanal i St. Clair Shores, Michigan, med gamla pilträd och fruktträd. Hon bygger ett eget rum, inrett med en kudde av marockanskt silke, en persisk kopp, bläckhorn och penna. Paret tillbringar nätterna med att studera nautiska kartor och att planera nya äventyr samtidigt som de bildar en familj.<br/><br/><br/><br/>När Patti Smith genomgår svåra tider vävs sorg och tacksamhet samman genom att ta hand om sina barn, att återuppbygga sitt liv och, slutligen, att börja skriva igen. Där finns möjligheten att omvandla det vardagliga till det vackra, det vanliga till det magiska, att göra smärta till hopp - och att leva för att skriva och att skriva för att leva.<br/><br/><br/><br/>"Självklart kommer Just kids att bli en klassiker." Dagens Nyheter<br/><br/><br/><br/>"Patti Smith är en lysande författare, som vet hur man gör konst av sitt liv. Hon skriver med oavbrutet starkt vibrerande närvaro." Aftonbladet

Minns du sången-programmen blev en stor succé när de visades i tv. Sångare och musiker, ur skilda traditioner och med olika stilar, möttes runt det gemensamma arvet - den kristna sångskatten. Minnen och upplevelser av skiftande slag blandades i mötet med välkända sånger och visor som berört många på djupet.<br/>I denna bok finns sångerna från programserien, noterade i i användarvänliga tonarter med ackordanalys.

"När jag skriver om musik upplever jag mig som friare än i annat skrivande. Kanske handlar det om att jag, precis som musiken, inte behöver vara konsekvent. I slutändan är det antagligen därför som så många - bara i detta ögonblick säkert hundratals miljoner människor över hela planeten under dygnets alla timmar försjunker i ett kravlöst lyssnade på den musik de älskar."<br/><br/><i>Härifrån kommer musiken</i> är en anspråkslös bok från en av våra mest folkkära författare. Mycket handlar om Göran Greiders vandringar med musiken genom årstiderna, mest i byn i Dala-Floda. Den klassiska repertoaren står i centrum, men klassiskt avser här även musik i andra genrer än konstmusikens. Beethoven, Mozart och Wagner dyker förstås upp, men också Mozarts bortglömda syster och Alma Mahlers sånger. Vi möter Bob Dylan, David Bowie och Bruce Springsteen men också Avicii, Yasin och Tomas Ledin.   <br/><br/>"Musik", skriver Göran Greider, "är befrielse, vare sig vi är på en konsert, lyssnar i absolut ensamhet, omges av vimlet på en tunnelbana eller spelar med andra. På en planet som härjas av krig håller musiken oss levande."

Tommy Löfgren drev butiken och mailordern Smokestack Blues - CDs & Books i Stockholm under åren 2000-2017. Utifrån denna verksamhet, och som aktiv i Swedish Blues Association och regelbunden skribent i deras tidning Jefferson under många år, har han samlat bilder, texter, intervjuer och annat material. Boken är en mycket bred exposé över 50 år med bluesen och innehåller mängder med små reportage eller anekdoter från otaliga resor i USA och besök hos artister, skivbolag och på juke joints, konserter och festivaler. En hel del nostalgi, men också nya trender inom bluesen, t.ex. det som i dag kallas southern soul i USA. Rikt illustrerad med över 450 foton och annat.

Kan kvinnor komponera? Naturligtvis! Det har de gjort i alla tider, även mot männens vilja. Kvinnor har även varit musiker, mecenater, publicister, pedagoger, kritiker och instrumentbyggare. <br/><br/>Att förena rollen som konstnär med rollen som omtänksam hustru och mor har ofta varit en omöjlig ekvation. Historien om kvinnor och musik är lika mycket en historia om fördomar, och den som velat bryta mot dessa har ofta fått betala ett högt pris. <br/><br/>Boken lyfter fram betydande kvinnliga tonsättare och ger en bild av de olika miljöer och den sociala kontext där de verkat; en återblick som också låter oss se en generell utveckling där kvinnorna gradvis fått allt större chans till självförverkligande. Utöver periodöversikter och ett särskilt fokus på situationen i Skandinavien innehåller boken omfattande porträtt av Sapfo, Kassia, Hildegard av Bingen, Isabella d Este, Maddalena Casulana, Chiara Margarita Cozzolani, Francesca Caccini, Barbara Strozzi, Isabella Leonarda, Marianna Martines, Maria Theresia von Paradis, Corona Schröter, Louise Reichardt, Helene Riese Liebmann, Fanny Mendelssohn Hensel, Josephine Lang, Clara Schumann och Pauline García Viardot.<br/><br/><b>Solveig Wikman</b> har ägnat stort intresse åt kvinnor i musikhistorien både som pianist och skribent. Hon har gjort en teaterkonsert om Clara Schumann, <i>CLARA! i första hand maka och mor</i>, som spelades ett 60-tal gånger runt om i Sverige och ansågs vara en ny konsertform. Solveig hade här en tredubbel roll som pianist, skådespelerska och manusförfattare. 2005 gjorde hon en radioserie, <i>Året i Italien</i>, till 200-årsminnet av Fanny Mendelssohns födelse. Solveig Wikman har också spelat in ett flertal CD-skivor, bl.a. <i>Das Jahr</i> och <i>Zwölf Clavierstücke</i> av Fanny Mendelssohn Hensel.