Svenska

Redan under första världskriget stred svenskar frivilligt för Tyskland i västfrontens skyttegravar, i Mellanösterns öknar, på Ukrainas slätter och i luftrummet. Även under mellankrigstidens första år tjänstgjorde svenska medborgare i tyska frikårer. Det är känt att svenskar ingick i Himmlers Waffen-SS under andra världskriget. Med hjälp av fynd från Säpos arkiv och unika intervjuer ges här en delvis annan bild av dem än i tidigare litteratur. I boken skildras också svenskar som tillhörde armén och flygvapnet i Tredje rikets krigsmakt. <br/><br/><i>Svenskar under Järnkorset </i>bygger på decenniers forskning och många intervjuer. <br/><br/>LARS GYLLENHAAL är författare till en lång rad titlar om Sverige under andra världskriget. Han är också ledamot i Svenska militärhistoriska kommissionen. <br/><br/>LENNART WESTBERG är militärhistorisk författare. Han är expert på ämnet Waffen-SS och ledamot i Svenska militärhistoriska kommissionen. Tillsammans har författarna tidigare utgivit boken <i>Svenska flygare mot Hitler</i> (Lind &amp; Co, 2022).

En gång i tiden fanns det ett judiskt getto på Söders höjder. Där odlade man karp på vinden, sålde sin motbok till svenskarna i kvarteret och skvallrade om de fina och rika judarna på andra sidan stan dem man fick kläder och skor av men aldrig träffade, förutom i religionsskolan. <br/><br/>I den här boken berättas för första gången historien om judehuset på Klippgatan och om människorna som bodde där. Från mitten av 1800-talet kommer det en ny typ av judar till Stockholm. De är fattiga, obildade, religiösa och jiddischtalande. De anländer från Ryssland, Baltikum och Polen och är mycket annorlunda jämfört med stadens etablerade judiska befolkning, som nu oroas av denna invandring. Hur ska de integreras? Kommer vågen av östjudar att leda till mer antisemitism? <br/><br/>För att hjälpa de nyanlända, och få dem att snabbt bli mer svenska, startas flera välgörenhetsprojekt. Ett av dem, ett husbygge på Klippgatan 19 på Södermalm, invigs 1913. Det sätter snabbt stora avtryck i staden och kommer med tiden få en avgörande betydelse för Sveriges judar. <br/><br/>Med utgångspunkt i sina barndomsminnen från besöken hos morfar på Klippgatan har Ricki Neuman skrivit ett stycke oberättad Stockholmshistoria.

En järnvägsrestaurang är per definition en plats som man som resenär vid ett eller annat tillfälle stannar till vid, tar ett glas eller två och sedan tar sig till det planerade resmålet. En angenäm upplevelse om du har tid!

Redan samma dag som Norge och Danmark invaderades av Tyskland, tisdagen den 9 april 1940 bildades en motståndsrörelse i Stockholm av ett hundratal antinazister ur svensk kulturelit: skribenter, advokater, höga ämbetsmän, rösträttskämpar, riksdagspolitiker, grevar och baroner. Bland medlemmarna kring grundaren och eldsjälen Amelie Posse fanns Ture Nerman, Vilhelm Moberg, Karin Boye, Ebba Bonde, Karl Gerhard och i bakgrunden verkade prins Eugen och andra kungligheter. <br/><br/>De kartlade svenska nazister och försökte påverka oerhört ovilliga myndigheter, de bedrev opinion i regeringskritiska tidningar som Trots allt! och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, och inför en befarad tysk invasion byggde de upp en stay behind-organisation av radioutbildade motståndsgrupper som skulle mota mörkret som kröp närmare dag för dag. De träffades varje tisdagskväll i en lokal på Smålandsgatan och kallade sig Tisdagsklubben. <br/><br/><b>Johan Erséus</b> har letat igenom svenska och utländska arkiv, intervjuat ögonvittnen, läst memoarer, dagböcker, brev, interna dokument, hemligstämplade telegram och avlyssnade telefonsamtal mellan huvudpersonerna. Han tecknar i Tisdagsklubben. Svenskt antinazistiskt motstånd under kriget en sammansatt och medryckande berättelse om idogheten hos en grupp brinnande demokrater från samhällets alla skikt, som fick arbeta mot ett häpnadsväckande motstånd från såväl politiker som säkerhetspolis.

I drygt 200 år har Sverige förskonats från krig, men desto intensivare har det militära historiebruket varit. Detta är inget unikt för Sverige utan förekommer i de flesta länder, inte minst i hyllandet av stupade soldaters minne.<br/><br/>Historiebruk, eller hur historiska händelser och minnen har använts eller uppmärksammats i olika syften, har studerats flitigt men det här är den första egentliga studien av militärens syn på sin historia i Sverige. Vad har armén, flottan och flygvapnet från 1815 till idag lyft fram av sin historia, hur har den presenterats och i vilka syften?<br/><br/>Här möter vi historiebruket genom olika typer av krigshistoriska forskningsinriktningar och museiutställningar, och mer konkreta uttryck som bevarade troféer från krigen, segernamn på fälttecken, historiska namn på örlogsfartyg, minnesstenar och liknande. Lars Ericson Wolke sätter in exemplen i sina militära och säkerhetspolitiska sammanhang, och anknyter samtidigt resonemangen till det samtida civila historiebruket i Sverige.

Stasi Och Forskarna [Bok / Inbunden]

Phosphoros - Ljusbringaren. Del Ii. Aftonstjärnan. Den Andra Kampanjen Mot Norge Och Försvaret Av Sverige Och Dess Inre Gränser 1716-1719. Del Ii. Aftonstjärnan. [Bok / Inbunden]