Svenska

<p>Stockholm, 1910-tal. I dagrummet på Långbro sinnessjukhus sitter varje morgon en kvinna och väntar på att bli hämtad av sin make, som aldrig kommer. En yngre medpatient, som även är journalist, börjar göra henne sällskap, och när hon skrivs ut får hon med sig en lapp med makens namn och adress, tillsammans med uppmaningen att söka upp honom. Maken visar sig vara Hjalmar Söderberg, och kvinnan är författarens hustru Märta.<br/><br/>Journalisten kan inte släppa bilden av Märta. Hur hamnade hon på sinnessjukhuset? Vilken roll hade hennes man, den uppburna författaren, i det? Hon anar spår av ett maktövergrepp och ser i parets historia en möjlighet att rädda sig själv ur en tillvaro i samhällets marginaler. Hon lämnar Långbro och söker upp Hjalmar Söderberg, och i jakt på en berättelse att sälja till pressen nästlar hon sig allt längre in i författarens liv och krets.</p><p><br/>"Doktor Glas" är kanske den svenska klassiker som fortfarande är mest aktuell, med ständigt nya uttolkare och efterföljare. Malin Lindroths nya roman är en skildring av maktmissbrukets anatomi, ett slags havererad undersökning där gränserna mellan den som granskar och den som blir granskad snart löses upp. Vilken rätt har man att göra sig av med en människa som skadar andra?</p><p><br/><em>En annan doktor Glas </em>är en fantasi om litterära mästerverk och kvinnor som försvinner.</p>

<p>Varje morgon gör Anna-Britta sin qigong på stranden nedanför den lilla sjöstugan hemma på ön. Tillvaron är lugn och behaglig, men innan hon kan sluta cirkeln i sitt liv finns det en sak hon måste göra: skriva till dottern som hon tvingades lämna bort. Sorgen har hon burit hela livet och nu vill hon försöka ändra på det som blev.</p><p></p><p>Fredrika är frånskild logoped och hon lever ett bra liv i radhuset i Östersund - till den dagen då sonen berättar att han och familjen ska flytta till Oslo. Tillvaron rubbas rejält och det blir inte lättare av att hon får ett brev från en kvinna som säger sig vara hennes biologiska mamma. Kvinnan som lämnade bort henne, kvinnan som led av psykiska problem och i perioder vårdades för dem. Varför skulle Fredrika vilja träffa henne? Tänk om hon är mer lik henne än hon vill vara?</p><p></p><p>Helena lagar mat med glädje till alla som besöker hennes restaurang på gården. Livet börjar falla på plats, men emellanåt känns ensamheten svår. Drömmen om en egen hund växer sig starkare, att ha sällskap på gården och på hennes skidturer och vandringar. Och så har hon ju Emily att arbeta tillsammans med och Louise som stöttar henne i planerna på stuguthyrning och kulturhus i ladugården. Ännu har hon också Sonja i sin närhet, även om hon börjar bli oroväckande trött och virrig. Men fortfarande bjuder hon på kloka livsråd.</p><p></p><p>En annons om stugor att hyra får Fredrika att åka till det vackra Fjällnäs där hon få njuta av landskapet och av Helenas goda mat och omsorger denna ovanligt varma sommar. Där kan hon grubbla över livet och försöka hitta det lugn hon så innerligt behöver. Hur ska hon förhålla sig till brevet, till sina rötter och till vem hon egentligen är?</p><p></p><p>Dottern och vårfloden är den fjärde fristående delen i den omåttligt populära serien Våffelbruket på fjället.</p>

<p><strong>Välkommen till grannskapet runt idylliska Stångån i Linköping!</strong></p><p>Huset är så fullt av minnen att Sofie inte kan förmå sig att sälja det. I stället bestämmer hon sig för att flytta in i barndomshemmet med sina två barn, trots att hon är ensamstående, ovan husägare och fortfarande mycket påverkad av sorgen efter sin pappa.</p><p></p><p>I huset bredvid, det vackraste på gatan, bor Veronica. Under många år var hon och Sofie vänner, nu nöjer de sig med ett stelt hej. Veronica och hennes man är framgångsrika och lever det perfekta livet. Men vad hjälper det när ens yngsta barn plötsligt vägrar gå utanför dörren?</p><p></p><p>I det röda huset nere vid vattnet bor Lars. Han matar sina hönor och suckar över smärtan i kroppen och allt han numera saknar. Reumatismen har förändrat hans liv och han blir allt mer frustrerad. Kanske är det inte så konstigt att frun Ewa verkar ha tröttnat? Hur gör man när så mycket av det man tidigare älskat blir omöjligt och den man tidigare varit tycks vara borta?</p><p></p><p>De tre grannarna betraktar till en början varandra på avstånd, men olika händelser tvingar dem närmare varandra. Kanske kan nyckeln för att ta sig vidare i livet ligga i att ta hjälp av grannen? Trots sina olikheter kommer de alla tre att få stor betydelse för varandra under ett turbulent år.</p><p></p><p>Med <strong>Tills sommaren kommer</strong> inleder Åsa Liabäck en ny serie som utspelar sig i ett lummigt och lugnt villakvarter vid Stångån. Alla läsare som älskat böckerna om Ådala kommer att känna igen sig i denna varma berättelse om livets sorger och glädjeämnen. Det här är en berättelse om när fasaden rämnar och vad som kan hända om man vågar släppa andra människor nära.</p>

<p><b>Ett av det ryska 1800-talets stora mästerverk  </b> </p><p>När den mystiske främlingen Tjitjikov anländer till den lilla provinsstaden NN är det med ett ovanligt erbjudande till de lokala landägarna. Han är ute efter att köpa loss de livegna personer som fortfarande är registrerade hos godsherrarna trots att de har dött. Det är ett lockande erbjudande: de tidigare ägarna får en summa pengar, och de befrias dessutom från den skatt de annars tvingas betala för dessa döda själar.<br/>Vad Tjitjikov har att tjäna på affären förblir oklart, men han lyckas övervinna misstänksamheten hos folket i staden och snart nog har han samlat på sig en ansenlig skara själar. Men så händer något. Tjitjikovs intentioner börjar ifrågasättas, rykten sprids, och de verkliga motiven bakom hans agerande blir allt tydligare.<br/><i>Döda själar </i>är en svidande satir över de absurda ytterligheter en stel byråkrati kan leda till, och anses i dag vara ett av det ryska 1800-talets mästerverk.<br/>I översättning av Kerstin Olofsson. </p><p>NIKOLAJ GOGOL [1809-1852] var en ukrainskfödd rysk prosaist, poet och dramatiker, lika hemma i realism och romantik som i satir och grotesk. Gogol är en av världslitteraturens stora författare, som kom att påverka hela den ryska litteraturen på 1800-talet.</p>

<p>Jag brukar tänka mig min kropp, det vill säga mitt liv, som en mängd hålrum utan möjlighet till avskiljning. Finns det dörrar är det svängdörrar, finns det fristående delar är det delar likt de Frankenstein byggdes av. Kanske är ordet "tillgång" centralt. "Tillgång till något eget." Jag förstår inte ordet "eget". Säger jag det högt rodnar jag. Rodnaden måste alltså hänga ihop med något av allt detta.</p><p></p><p><em>Spela död</em> är andra delen i en trilogi, som inleddes 2021 med den hyllade <em>Ligga lik</em>. Den förra hade undertiteln "hatet" och berör bland annat klass, familjerelationer och utåtriktad ilska. Jaget i <em>Spela död</em>, med undertiteln "äcklet", rannsakar känslorna inför sig själv, sin kropp, sitt ansikte, sina närmaste relationer, självkontroll, våld, våldtäkt och självhat.</p><p></p><p>För <em>Ligga lik</em> (2021) tilldelades Marie Norin både De Nios Vinterpris och Albert Bonniers stipendium.</p><p></p><p>"Norin tillför alltså någonting nytt till samhällskritiken, och hon gör det genom att i detalj dissekera känslan av värdelöshet." DN</p><p>"Du skriver en bok. Den som ska recensera boken blir så omskakad att ingen distansering hjälper." Expressen</p><p>"Det är smutsigt, bittert och skoningslöst." Borås Tidning</p>

<p>Georg Wilhelm Pabst är en av stumfilmens mest legendariska regissörer, känd för att ha upptäckt Greta Garbo. När nazisterna tar makten i Tyskland flyr Pabst först till Hollywood, men efter att ha fått ett brådskande telegram från sin åldriga mor återvänder han med fru och son till sitt hemland Österrike - nu en stortysk provins. Fällan slår igen redan dagen efter deras ankomst. Tyskland marscherar in i Polen, andra världskriget bryter ut och gränserna stängs. För den store regissören väntar en djävulsdans i händerna på Goebbels och det nazistiska propagandaministeriet.</p><p></p><p>Med bedräglig lekfullhet vecklar Daniel Kehlmann ut en mardrömslik skildring av dominans och underkastelse, av självbedrägeri, rädsla och tyst våld. "Ljusspel" är en roman om språkets och sanningens kollaps, och om konstens plats i ett totalitärt samhälle. Vad hände egentligen med mästerverket som Pabst spelade in i Prag samtidigt som striderna härjade i staden? Vilket svek mot all mänsklighet döljs av de för alltid förlorade filmrullarna?</p><p></p><p>"En mästerlig roman om konst och makt, skönhet och barbari. En av årets bästa böcker." NRD</p>

<p>Mitt i livet börjar en konstnär att måla bilder som är upp och ner. En del bilder föreställer hans fru i ett ofördelaktigt ljus. Tavlorna blir en stor succé. Så inleds Parad, som i fyra sammanlänkade berättelser visar upp en rad människoöden som alla befinner sig i påtaglig förvandling. Genomgående möter vi konstnärer - alla med initialen G - som av olika skäl måste vända ut och in på vedertagna sanningar om identitet, familj och kön. Med mångbottnade Parad fortsätter Rachel Cusk, en av vår tids mest betydande författare, att undersöka hur en historia kan berättas och hur våra liv formas av de historier vi skapar om oss själva.</p>