Svenska

<p>Under hela andra världskriget skrev Astrid Lindgren dagbok där hon berättade om vardagen i Stockholm, om det som hände i världen och om Sveriges agerande under kriget. Astrid Lindgrens krigsdagböcker är en mycket personlig skildring av hur dramatiska världshändelser påverkar oss alla. Det här är före Astrid Lindgrens tid som världsberömd författare; den första boken om Pippi Långstrump kom ut samma år som kriget slutade, 1945. Vad många inte vet är att hon var en tidig antinazist och att hon genom hela sitt liv kämpade mot krig och våld. Blandat med Astrid Lindgrens egna anteckningar innehåller dagböckerna mängder av utklippta artiklar ur svenska tidningar som hon kommenterar. I boken återfinns över 70 faksimilbilder av dagboksuppslagen och många hittills opublicerade familjebilder från krigsåren. Författaren Kerstin Ekman, som kände Astrid Lindgren, har skrivit förord och Astrids dotter, Karin Nyman har skrivit efterord. Totalt är det 17 dagböcker som publicerats i bokform. Ett unikt dokument från en vanlig människa och en av världens mest kända svenskar. </p><p>Krigsdagböckerna blev mycket uppmärksammade då de släpptes 2015, lagom till 70-årsjubileet av andra världskrigets slut. Boken har sålt i stora upplagor i Norden och Tyskland och rättigheterna har hittills sålts till 22 länder. </p>

<p>Vad är raderingspoesi? Kan man skriva poesi med tippex, tråd och saxar? Eller med måleri, digitala transformationer, uteslutningar och överstrykningar i befintliga böcker? <i>Radera</i> ger en bred överblick och djupgående analyser av en hittills marginaliserad tradition i skärningspunkten mellan litteratur och bildkonst med fokus på verk från sent 1960-tal fram till idag av poeter och konstnärer från såväl Nordamerika och Asien, som Sverige och andra europeiska länder.</p><p><i>Radera</i> är en exposé över en återbrukande poesiform där textmediets gränser utmanas, och en undersökning av vad som sker i mötet mellan texter som agerar i och på varandra. Här synliggörs hur dialoger upprättas mellan den poesi som raderar och de texter som raderas dialoger som sträcker sig över både tid och rum och som artikuleras med långt mer än bara ord.</p><p><i>Radera</i> är Lisa Schmidts doktorsavhandling i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.  </p><p>Lisa Schmidt har tidigare utkommit med dikt­sam­ling­en <i>Kärrmunsblomma, eller berättelsen om hur fadern försvinner i en symbolisk trädgård </i>(2007) samt barndiktboken <i>Plocka bumlingbaluns</i> (2011). </p><p></p><p></p>

Vad är pornografi? Vad gör den med oss? Kan shopping betraktas som en socialt accepterad form av onani? Litteraturvetaren Magnus Ullén studerar på ett fascinerande sätt ett av vår tids mest framträdande fenomen.

Få saker har under årtusendena väckt så motstridiga känslor och hetsiga diskussioner som försäljningen av sexuella tjänster. Svenska prostituerade betraktas som offer och skyddas av sexköpslagen. Tyska prostituerade ses som yrkeskvinnor och är verksamma i lagliga bordeller. Hur kommer det sig att dessa två likartade samhällen har så radikalt olika prostitutionspolitik? Idéhistorikern Susanne Dodillet har sökt svaret i tidnings­artiklar, lagförslag, riksdagsdebatter och forskningsrapporter; särskilt har hon intresserat sig för hur välfärdsstaten, feminismen och religionen uppfattas i de båda länderna. Är sex arbete? berättar om moralism och pragmatism i de politiska insatserna, om hur tyska hemmafruar och prostitu­erade organiserade sig tillsammans, och om hur debattens själva huvudpersoner ofta har osynliggjorts. Avslutningsvis ger Susanne Dodillet även ett eget förslag på hur kvinnoför­trycket inom prostitutionen skall kunna bekämpas. Är sex arbete? är rekommenderad läsning för var och en som intresserar sig för frågan om prostitutionen och obliga­torisk för den som vill delta i debatten.

Göran Lundstedt är litteraturvetare och kritiker i bland annat Sydsvenska Dagbladet. Hans Hjalmar Söderbergbiografi är, liksom författarskapet, lika sparsmakat som det är pregnant. I alla Söderbergs texter och inte minst i Doktor Glas och Den allvarsamma leken märks ambivalensen mellan vemodet och skärpan, allvaret och lekfullheten, melankolin och kvickheten, oföretagsamheten och engagemanget och det kroppsliga och själsliga. Detta blir också tydligt när han närmar sig sina mest kära ämnen kärleken och sanningen. Söderberg ville att människan skulle vakna ur halvverkligheten och hade ambitionen att göra människor¬nas liv större och friare och högre i tak. Han är därmed på flera sätt vår svenska motsvarighet till litteraturhistoriska nydanare som Anton Tjechov och Franz Kafka, och inte bara den stockholmsskildrare han brukar benämnas som. Göran Lundstedts bok påminner om varför Hjalmar Söderbergs texter överlever och finner nya läsare i varje generation.

<p>Den här volymen innehåller några av de viktigaste av den ungerske litteraturteoretikern Georg (György) Lukács essäer om realismen i litteraturen. Syftet med att översätta dem är att ge underlag för något som idag ter sig angelägnare än en polemik mot Lukács värderingar, nämligen en teoretisk kritik av en hegeliansk filosofi och estetik som med sin vidhängande spegelteori fortfarande spökar i den marxistiska litteraturdebatten, inte bara inom den sfär där Lukács själv nu är ställd åt sidan som politisk revisionist. </p><p>Bertolt Brechts texter i den här volymen innehåller element till en sådan kritik. De flesta av dem hänför sig till den så kallade expressionismdebatten 1938, som Brecht i verkligheten inte deltog i - hans inlägg publicerades först tio år efter hans död, i Östtyskland 1966 - men dessa mer eller mindre direkta repliker till Lukács har här kompletterats med texter som visar vad motsättningen gäller. </p><p>"Det gäller realismen" - men därunder, bortom de dåvarande estetiska stridslinjerna, avtecknar sig en alltjämt aktuell motsättning mellan marxismen som världsåskådning och en marxism som försöker göra "realiteten gällande gentemot ideologierna". </p><p>Obs! Osprättad bok så ta fram brevkniven! </p>

Charlotte Perkins Gilman formulerar i sina utopier en feministiskt präglad kritik av förra sekelskiftets USA, inom ramarna för det då så dominerande evolutionistiska tänkandet. Määtää analyserar den evolutionistiskt präglade feminismen, och visar på de spänningar som finns mellan ett likhetsideal och ett särartsideal i Gilmans ideologi. Ett av de grundläggande problem som Gilman brottas med rör fråga om männen står för det onda i samhället, och kvinnorna för det goda, eller om det finns ett allmänmänskligt drag som förenar de båda könen.