Svenska

<p>"Det &auml;r en rik, underbar bok, fylld av m&auml;nsklig v&auml;rme i ett svalnande universum."<br/><em style="font-size: 1.125rem;">G&ouml;ran Greider, Aftonbladet</em></p> <p>&rdquo;Vi beh&ouml;ver fler r&ouml;ster som Julia Ravanis: kunniga, entusiastiska, n&ouml;rdiga och gener&ouml;sa. Sk&ouml;nheten i kaos&auml;r en mycket lyckad debut.&rdquo;<br/><em>G&ouml;teborgsposten</em></p> <p>&rdquo;Hennes v&auml;lskrivna bok i beh&auml;ndigt format f&aring;r g&auml;rna inspirera fler experter att skriva l&auml;tt om tunga &auml;mnen.&rdquo;<br/><em>Expressen</em></p> <p><em>Sk&ouml;nheten i kaos</em> tar ner den teoretiska fysiken p&aring; jorden och j&auml;mf&ouml;r den med m&auml;nskliga erfarenheter. F&ouml;rklaringar av svarta h&aring;l, sammanfl&auml;tade elektroner och str&auml;ngteori varvas med reflektioner om l&auml;ngtan och frustration, om att bli k&auml;r och k&auml;nna andra m&auml;nniskors blick p&aring; en sj&auml;lv.</p> <p>Det h&auml;r &auml;r ett litter&auml;rt f&ouml;rs&ouml;k att f&ouml;rst&aring; sk&ouml;nheten i det kaos som pr&auml;glar den moderna fysiken &ndash; liksom erfarenheten av att leva i det 21:a &aring;rhundradet.</p> <p>&rdquo;Ravanis bok har just det lite skissartade, s&ouml;kande, som en bra ess&auml; ska ha. Den erbjuder &ouml;ppningar f&ouml;r reflektion och samtal, inte f&auml;rdiga l&ouml;sningar och facit. Den fungerar b&aring;de som en ing&aring;ng f&ouml;r l&auml;sare som inget alls vet om &auml;mnet och en utg&aring;ngspunkt f&ouml;r vidare samtal om fysik, litteratur, relationer och, ja, allt.&rdquo;<br/><em>Svenska Dagbladet</em></p>

<p>Begreppshistoria är en etablerad metod i humanistisk forskning och ligger till grund för en rad monumentala arbeten utomlands, men har inte ägnats något betydande samlingsverk i Sverige &ndash; förrän nu.</p><p>I <i>Svenska begreppshistorier</i> bidrar ett fyrtiotal idéhistoriker och andra humanister till en ökad förståelse av den historiska process där våra vardagliga och vetenskapliga begrepp tagit form. Tydligt blir att ord vars innebörder kan verka självskrivna i själva verket utgör historiska spelfält för oväntade betydelseförändringar och överlagringar, som fortfarande gör sig påminda idag.</p><p>Genom begrepp som antropocen, samtycke, kris, teknik, psykopati, miljö, revolution, mode och feminism skildras vår samtida kultur i en brokig mosaik.</p>

Språk är ytterst centralt för oss människor i nästan allt vi gör. Hur är förhåller sig matematik till språk? Man kan med fog hävda att matematik är ett ämne med ett stort antal språkliga sidor. I denna bok tar sju personer från skilda områden upp matematikens språkligheter ur sina respektive perspektiv. Resultatet är ett brett och fascinerande landskap, där matematik som rent räknande är en smal och porlande rännil. Författarna som beskriver sin syn på matematikens språkliga kvaliteter är: Christer Kiselman, professor i matematik, Uppsala universitet; Håkan Lennerstad, docent i tillämpad matematik, Blekinge Tekniska högskola; Lars Mouwitz, matematiklärare och doktor i teknologi och yrkeskunnande, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborg; Madeleine Löwing, doktor i matematikdidaktik, Göteborgs universitet; Bo Göranzon, professor i yrkeskunnande och teknologi, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm; Östen Dahl, professor i lingvistik, Stockholms universitet; Christer Bergsten, docent i matematikdidaktik, Linköpings universitet

<p><b>En av världslitteraturens stora klassiker om maktens villkor</b></p><p>När Niccolò Machiavelli i början av 1500-talet skrev sitt mest berömda verk förnyade han radikalt en ärevördig medeltida genre: »furstespegeln«. I stället för att som brukligt glorifiera regentens roll, i moralens och dygdernas tecken, skrev Machiavelli utan krusiduller vad furstar i allmänhet gör för att överleva och bli framgångsrika. <br/><i>Fursten</i> väckte förargelse och anstöt redan när den utgavs för första gången. Genom århundradena har den fortsatt att vara omstridd, fortsatt att fascinera, med sina skamlöst öppna reflektioner över maktens villkor. Och kanske har boken aldrig varit så aktuell som i vår tid.<br/>En av världslitteraturens stora klassiker, i svensk översättning av Karin Hybinette. </p><p>NICCOLÒ MACHIAVELLI [1469-1527] var en florentinsk författare, filosof, historiker, diplomat och politiker. Machiavelli var 25 år gammal när släkten Medici föll från den florentinska makten 1494 - han gjorde snabb karriär i den nya republiken. När Medici återtog makten 1512 kastades Machiavelli i fängelse, torterades och undkom med en hårsmån att bli avrättad. Kort efter att han frigavs 1513 skrev Machiavelli <i>Fursten</i>, en historisk studie i furstars ledarskap med vägledande kommentarer och analyser. Några år senare togs han i Medicis tjänst. <i>Fursten</i> [<i>Il Principe</i>] publicerades 1532.   </p><p><i>»Thucydides, och Machiavellis Fursten, står mig närmast i fråga om den ovillkorliga viljan att inte låta sig luras, och att se förnuftet som någonting verkligt, inte som någonting förnuftigt , ännu mindre moraliskt « Friedrich Nietzsche</i> </p>

<p>Ibland är det enkla faktiskt bäst. Den här smarta guiden förklarar filosofi med korta texter och informativa, pedagogiska bilder så att du snabbt kan greppa grundläggande idéer, som jag tänker, alltså är jag , Nietzsches övermänniska, queerteori och deduktiva argument.</p><p>Oavsett om du pluggar filosofi, gillar att fundera på de stora frågorna, vill friska upp minnet, bredda din allmänbildning eller briljera i sociala sammanhang är Filosofi på 1 minut fullspäckad med allt du behöver för att snabbt och enkelt förstå filosofins grunder.</p>

Under 2500 år har detta ansetts som den bästa boken om ledarskap. Från början var den avsedd som lärobok i krigsfilosofi men idag anses den som en oöverträffad text om ledarskap och problemlösning. Vad du än sysselsätter dig med kan denna gamla bok leda till nya insikter och ­kunskaper om hur du ska bemästra de ­svårigheter du ställs inför.<br/>Texterna är nyöversatta direkt från kinesiska av: Bengt Pettersson, Ooi Kee Beng och Henrik Friman

<B>NYÖVERSÄTTNING!!</B><br/><br/><b>Marcus Aurelius</b> (121-180) var romersk kejsare. Men han var också filosof och förde - på grekiska, eftersom det var filosofins språk - en sorts filosofisk dagbok där han med hjälp av stoisk filosofi försökte bli klar över olika livsproblem. Själv­betraktelser liknar med sin blandning av panorerande resonemang och drastiska konklusioner ingenting annat i den antika filosofiska litteraturen.<br/><br/>Verket blev senast översatt till svenska 1911. Mikael Johansson, lektor i grekiska vid Göteborgs universitet, tar i sin nyöversättning hänsyn till modern forskning om Marcus Aurelius och ligger betydligt närmare originaltexten än vad översättningen från 1911 gör. Han bidrar dessutom med en orienterande inledning och förklarande noter.<br/><br/>Nu går det alltså att möta Marcus Aurelius i ögonhöjd på svenska.