Svenska

<p>Varje gång vi läser något sker ett litet mirakel. Sinnescellerna i ögat registrerar tecknen. Bilden av tecken omformas till elektriska impulser som skickas vidare till hjärnan. Ett system av nervceller skapar sedan mening i virrvarret av streck i boken eller tidningen.</p><br/><p>För de flesta går teckentydningen automatiskt, men alla har inte samma medfödda förmåga att lära sig läsa och skriva texter. Hos en del beror det på dyslexi som betyder just "svårighet med orden" på grekiska. Många som har det här hindret får inte rätt hjälp. De har stora kunskapsluckor när de slutar skolan och får med sig ett dåligt självförtroende genom livet.</p><br/><p>Den framstående hjärnforskaren Martin Ingvar har länge varit djupt engagerad i ämnet. I den här boken tar han ett helhetsgrepp på problemet - från hjärnans funktion till ett samhällsperspektiv. Han har läst in boken på CD-skiva som medföljer.</p> <em></em>

Den kommunala musikskolan i Stockholm är Sveriges största musikskola. Många nu verksamma artister och instrumentalister fick här sin första kontakt med musiken och den kommunala musikskolan har idag blivit ett begrepp som möts med respekt. I denna historik skildrar några av dem som var med under uppbyggnaden av Stockholms kommunala musikskola sina erfarenheter från tiden då grunden för verksamheten lades. Vi får även läsa om föregångarna; de musikskolor som bedrev undervisning i staden från tidigt 1800-tal till tiden strax före kommunala musikskolans start 1961.

Vad är yrkesdidaktik? Hur ser yrkesämnenas didaktik ut?<br/><br/>Tolv lärare på gymnasieskolans yrkesprogram som bedrivit egna licentiatstudier belyser här, tillsammans med några forskare, hur yrkesdidaktik kan ta form i en svensk kontext. Författarna lyfter viktiga aspekter av yrkeslärares arbete, så som bedömning, yrkesidentitet och relationen mellan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen.<br/><br/><i>Yrkesdidaktikens mångfald<i/> synliggör kunskapsområdet yrkesdidaktik för såväl yrkesverksamma lärare och skolledare på yrkesprogrammen som för yrkeslärarprogrammets studenter, lärarutbildare och handledare.<br/><br/>Antologin är ett resultat av en forskarskola i yrkesämnenas didaktik, där flera lärosäten samverkat. Redaktörer för antologin är Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet, Viveca Lindberg, docent i didaktik och lektor i pedagogik vid Göteborgs universitet samt Gun-Britt Wärvik, docent i pedagogik och lektor vid Göteborgs universitet.<br/><br/><blockquote><i>Den här boken syftar till att bidra till diskussionen om vad yrkesdidaktik kan tänkas vara i relation till Gy 2011 för gymnasieskolan. Genom en rad konkreta exempel illustreras en mångfald av yrkesdidaktiska uttryck. Antologin fångar viktiga aspekter av yrkeslärares arbete och förutsättningarna för dessa.<i/></blockquote><br/>Andreas Fejes, Viveca Lindberg och Gun-Britt Wärvik<br/><br/><blockquote><i> det [har] varit otroligt spännande att ta del av bokens olika kapitel. Den bredd och mångfald som visas upp i de olika bidragen gör att många olika aspekter av yrkesutbildningen blir belysta. Rubrikerna till bokens olika delar kan också fungera som en karta över det yrkesdidaktiska landskapet.<i/></blockquote><br/>Ingrid Carlgren, professor emerita vid Stockholms universitet<br/><br/><b> Innehåll</b><br/><br/>Medverkande<br/><br/>Förord<br/><br/>1. Introduktion<br/><i>Viveca Lindberg, Andreas Fejes & Gun-Britt Wärvik<i/><br/><br/>2. Vad är ett yrkesämne?<br/><i>Viveca Lindberg & Gun-Britt Wärvik<i/><br/><br/>3. Simuleringsaktiviteter i metodrum<br/><i>Ingela Leibring<i/><br/><br/>4. Entreprenörskap i hantverksprogrammet<br/><i>Jessica Wallin & Andreas Fejes<i/><br/><br/>5. När eleverna äger kunskapen<br/><i>Ola Lindholm<i/><br/><br/>6. Att bygga sig till kunskap<br/><i>Magnus Fjellström<i/><br/><br/>7. Reflektion genom digital dialog<br/><i>Gunilla Berg Christoffersson<i/><br/><br/>8. Tid för handledning<br/><i>Åsa Mårtensson & Per Andersson<i/><br/><br/>9. Lärares samverkan för yrkeskunnande<br/><i>Maria Christidis & Viveca Lindberg<i/><br/><br/>10. Matematik för yrkeskunnande<br/><i>Karolina Muhrman<i/><br/><br/>11. Återkopplingspraktiker i frisörutbildningen<br/><i>Anna Öhman<i/><br/><br/>12. Bedömning för yrkeslärande<br/><i>Martina Wyszynska Johansson & Per-Olof Thång<i/><br/><br/>13. Yrkeslärares kompetensutveckling<br/><i>Susanne Köpsén & Per Andersson<i/><br/><br/>14. Lärande identiteter i frisörutbildningen<br/><i>Eva Klope<i/><br/><br/>15. Yrkesdidaktik och bildning<br/><i>Ruhi Tyson<i/><br/><br/>16. Yrkesdidaktiska vägval<br/><i>Ingrid Carlgren<i/><br/><br/>17. Yrkesdidaktisk forskning in i framtiden<br/><i>Andreas Fejes, Viveca Lindberg & Gun-Britt Wärvik<i/>

<p><em>Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap</em> tar upp en metod som steg för steg beskriver hur man söker, analyserar och värderar information om forskningsrön samt hur man presenterar resultatet. Det är den första metodboken på svenska om systematiska litteraturstudier skriven för det utbildningsvetenskapliga området.</p><br/><p>Kunskapstillväxten inom skolsektorn och den snabbt ökande utbildningsvetenskapliga forskningen gör det nödvändigt för dagens lärare, rektorer och forskare att kunna hantera nya forskningsrön och kritiskt värdera fakta. Med hjälp av systematiska litteraturstudier kan resultat från flera vetenskapliga studier vägas samman så att ny evidensbaserad kunskap fås. Det kan ge svar på frågeställningar som: Finns det vetenskapligt stöd för att rekommendera en viss undervisningsmetod eller åtgärd? Vad har visat sig vara mest effektivt?</p><br/><p><em>Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap</em>riktar sig till studerande på lärarprogrammens grundutbildningar och magisterutbildningar inom utbildningsvetenskap, samt till yrkesverksamma lärare och andra personer inom skolsektorn.</p><em></em>

Frihetens Och Upproriskhetens Bakterier - Studentrörelse Vid Göteborgs Universitet Under 60 År [Bok / Kartonnage]

I en tid då tron på kontroller, prov och nationell utvärdering breder ut sig, menar författaren till Jaget vaknar och förvandlar världen att skolan behöver frigöras och läggas i lärarnas, föräldrarnas och elevernas händer. Det är först då som skolan kan bli sant demokratisk. Det enskilda barnets bästa måste stå i centrum. En förnyad skola har en samhällsomvandlande kraft. Men först måste förnyande tankar väckas i samhället. Genom jag-utveckling kan vi övervinna alla former av kollektivism, fundamentalism som nu vållar så mycket våld och intolerans. I boken bjuds läsaren på en bildningsresa genom jag-filosofins historia i Europa och Norden. Författaren undersöker personlighetstankarna i antroposofin. Vi möter svenska pedagogiska pionjärer som Hans Larsson, Carl Malmsten, Emilia Fogelklou. Och givetvis betydelsefulla tänkare som Goethe, Geijer, Grundtvig, Ellen Key och inte minst Rudolf Steiner. Hans Möller, bosatt i Stockholm, har tidigare arbetat som folkhögskollärare i Svalöv, gymnasielärare i Stockholm och är utbildad Waldorflärare vid seminariet vid Michael Hall i Sussex, England. Han var medgrundare till Ellen Key-skolan i Spånga, är frilansskribent och har utgivit bl.a. en introduktion till Waldorfpedagogiken samt en bok, På väg att bli människa.

<p>Att arbeta med värdegrunden i förskolan är att forma framtidens demokratiska samhälle. Här möts de stora frågorna om alla människors lika värde, om jämställdhet och solidaritet. Hur kan vi ta oss an det tillsammans med de yngsta barnen?   </p><p>Lena Edlund sätter fokus på det värdegrundsarbete som pågår i vardagen i skratten, gråten, omsorgen, delaktigheten och välbefinnandet. Hennes exempel visar hur vi kan stötta barnen när de övar sig på att leka, förhandla, trösta och vara en del av en grupp.   </p><p>Hur vi vuxna agerar beror på vilka värderingar vi har, både i arbetslaget och i varje person. Vi behöver även fundera över vilken värdegrund som råder i vårt samarbete med vårdnadshavare.   </p><p>Att kritiskt granska våra egna normer och värden kan vara utmanande, liksom att utveckla vår gemensamma värdegrund i arbetslaget. I boken finns konkreta förslag på hur man kan gå tillväga.   </p><p>Lena Edlund är pedagogisk utvecklare. Hon har arbetat som förskollärare, pedagogisk handledare, fortbildare och förskolechef. Hon har tidigare skrivit De yngsta barnen och läroplanen (2016/2019) och <i>De yngsta barnen och undervisningen</i> (2020). Dessutom har hon varit redaktör för antologin <i>Den röda tråden om progression och likvärdighet i förskolan</i> (2021).  </p><p><b>Innehåll</b> </p><p>Förord<br/>Kapitel 1: Utbildning av samhällsmedborgare<br/>Kapitel 2: Värdegrunden utbildningens stadiga golv<br/>Kapitel 3: Leken drivkraft i utbildningen<br/>Kapitel 4: Omsorg är vardagens hörnsten<br/>Kapitel 5: Samarbete med hemmen<br/>Kapitel 6: Utbildningens trygga ramar<br/>Referenser<br/>Bildförteckning</p>