Svenska

<p> När havet tog deras far och farbror fick de tre gossarna på det norska Vestlandet utanför Bergen söka familjens försörjning inne i staden. Av en tillfällighet upptäckte man att de tre små repslagarlärlingarna var ovanligt tekniskt begåvade och med hjälp av välgörenhet utbildades pojkarna till järnvägs- och brobyggare.</p><p>De tre fiskarsönerna utexamineras många år senare som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden. Det är 1901 och mänsklighetens tekniskt mest avancerade århundrade har just inletts. Meningen var nu att de skulle återvända till Norge för att bidra till det mest storartade norska ingenjörsprojektet någonsin, att bygga järnväg mellan Oslo och Bergen.</p><p>Men kärleken vände upp och ned på planerna. Den ene flydde, bedragen och skamsen, till Tyska Östafrika, men hamnade likväl på ett av tidens största järnvägsbyggen, det mellan Dar es Salaam och Tanganyikasjön.</p><p>Den andre flydde också på grund av kärlek, men till London. </p><p>Bara äldste brodern Lauritz återvände till Norge för att kunna återgälda brödernas storartade utbildning genom att ansluta sig till järnvägsbygget på Hardangervidda. </p><p>Tre bröders öden i ett sekel som ännu var ungt. Där framtidstron överskuggade världens alla orättvisor. Med teknikens stora genombrott skulle alla krig vara utrotade. Föga anade man att man stod inför det mest dramatiska och blodiga århundrade någonsin. </p><p>Med romanen Brobyggarna inleder Jan Guillou sin nya romanserie Det Stora Århundradet.</p>

<p><strong>Tredje delen i Karin Härjegårds älskade serie - som hittills sålt över 100 000 ex!</strong></p><p></p><p>Emily närmar sig trettio, men livet känns inte alls utstakat. Hon bor i Uppsala där hon studerar vid universitetet, eftersom det alltid varit viktigt för hennes välbärgade familj. Men fingrarna kliar av oförlöst kreativitet, något som Emily snart förstår att hon ärvt från sin bortgångna farmor, Hilda.</p><p></p><p>Helena har fullt upp med renoveringen av sin nyinköpta gård i Fjällnäs och planerar samtidigt för fullt invigningen av sin restaurang. Kärleken till Rikard finns där och är stark, men hur ska de kunna foga samman sina liv utan att förlora den nyväckta självständigheten?</p><p></p><p>När Emily tar mod till sig och reser till Härjedalen träffar hon på Helena. Mötet leder till att Emily flyttar in i en av gäststugorna på Helenas gård, och tillsammans utforskar de fjällen och skogarna samtidigt som Emily kommer allt närmare sitt ursprung. Men att lyssna till sitt hjärta visar sig vara svårt ...</p><p></p><p><em>Pianisten vid fjällsjön</em> är den tredje delen i Karin Härjegårds älskade serie om våffelbruket, som hittills sålt i över 100 000 exemplar. En varm och gripande roman om att hitta sin egen stig i livet, och våga följa den.</p>

<p>För drygt 8000 år sedan lever unga Eira i Doggerland nära inlandsisen i norr med sin man Skagii och sonen Ötzi tillsammans med Vidarstammen. När Eira ser att det blir allt varmare och att vattnet stiger anar hon oråd. Men hennes varningar tas inte väl emot, byns nye ledare bannlyser henne och hon måste lämna allt. Efter ett överfall tar hon sin tillflykt till det säsongboende Urdifolket, där hon träffar konstnären och flintsmeden Joar. Tillsammans måste de snabbt få omgivningen att inse vilken katastrof som väntar.</p><p></p><p>"Landet som försvann" är en historisk roman som baseras på de senaste forskningsrönen om Doggerland, en stenålderskultur som påträffats i havet vid Doggers bankar i Nordsjön.</p>

<p>"'Farväl till Panic Beach' är smärtsamt vacker och en av Sara Stridsbergs starkaste romaner."</p><p>Göteborgs-Posten</p><p></p><p>"Sara Stridsberg aldrig har varit skickligare som romanförfattare än hon är just nu."</p><p>Svenska Dagbladet</p><p></p><p>"'Farväl till Panic Beach' är vacker och oupphörligen fängslande. En av de bästa romaner jag läst i år."</p><p>Sydsvenskan</p><p></p><p>"Det är en varm, genomskådande, djupt gripande och alldeles underbar roman med ett språk som vibrerar av känslor och liv."</p><p>Falu Kuriren</p><p></p><p>"Romanen stryker under Sara Stridsbergs författarskap som ett av de viktigaste vi har, i sin kompromisslöshet och i sin enträgna vilja att se det mänskliga i allt det svåra som sker med människor; i deras fallande, i deras oförmåga, i deras eviga längtan efter kärlek."</p><p>Borås Tidning</p><p></p><p>"Farväl till Panic Beach" är en roman om en släkt som tycks leva på en scen där bländande ljus och avgrundsdjupt mörker avlöser varandra. I en vindlande berättelse som sträcker sig från 1917 till våra dagar följer vi skiftena mellan generationerna i Kungstornet i Stockholm. Om somrarna reser de till Panic Beach, en evighetsstrand fylld av djurskelett och ensamma barnlekar. Långt senare blir en dotter sittande i en vintrig Berzelii park med minnena av en familj fylld av förlorare och upphöjda, alltmedan det skimrande och skrämmande skenet från Panic Beach avtar. Sara Stridsberg har skrivit en storartad roman om skuld, sanning och hopp, om att säga farväl, till sist och för alltid.</p>

<p><b>Välkommen till kärlekens idioter:</b> </p><p>Simona är i full kontroll! Hon skriver listor på allt hon vill komma ihåg och allt hon måste förtränga.  Hon vill aldrig mer behöva springa runt och leta efter sitt krossade hjärta eller andra kroppsdelar. Men om en månad tar sonen Albin studenten, sen kanske han bara drar och lämnar Simona helt ensam kvar i Lilla Bävan (med sina listor och kroppsdelar). Hur ska hon kunna kontrollera bort det?</p><p>JP är gjord bland 1600-talsböcker, fick sin första kyss av en italiensk bokhandlerska och är uppvuxen i ett antikvariat tillsammans med sin pappa. Antikvariatet har varit det enda beständiga i JPs annars väldigt flyktiga liv. Men nu är pappa död, alla böckerna är bortskänkta, många andra kyssar kyssta och lokalen uppsagd. JPs liv har alltid kretsat kring de stora historierna. Men nu är det dags för honom möta sin egen.</p><p>Gertrud blev bibliotekarie för att hon älskade litteratur och tystnad. Inte som nu. När man ska vara någon sorts eventmänniska och bibliotek kallas för det hemska ordet mötesplats! Numera lever Gertrud (tack och lov) ett stilla pensionärsliv i sitt vindpinade sommarhus i Lilla Bävan. Läser böcker på heltid och umgås bara med sin själsfrände sedan 70 år tillbaka: kastanjeträdet Alice B Toklas.</p><p><i>Kärlekens idioter</i> är en saga om några människor som tror de vet precis hur de ska rädda sig själva. Men när Gertruds kastanjeträd försvinner spårlöst, helt utan logiska förklaringar, blåser även våra vänners räddningsmanualer bort. Kontroller tappas för att aldrig hittas igen, 30 000 böcker dyker upp, nycklar till gömda portar upptäcks och hjärtan börjar slå så högt att marken i Lilla Bävan skakar. </p><p><i>"En oemotståndlig, livsbejakande berättelse om passionerad kärlek, fransk kokkonst och livet på landet."</i> Aftonbladet </p><p><i>"Håll i hatten när Emma Hamberg bjuder på feelgood med extra allt!" </i>Femina</p><p><i>"Ett genuint lyckopiller för alla som vill bli roade och lyckliga av att läsa"</i> BTJ, 5/5 i betyg</p><p><i>"Det är faktiskt omöjligt att inte falla pladask för Emma Hamberg!" </i>Alingsås tidning </p><p><i>"Finns det någon som skriver bättre feelgood än Emma Hamberg? Svar: nej." </i>Expressen Söndag </p><p><i>"Emma Hamberg är en skicklig författare."</i> Kommunalarbetaren </p><p><b>EMMA HAMBERG</b> har en bakgrund som illustratör, programledare och chefredaktör. Under de senaste två decennierna har hon etablerat sig som en av Sveriges främsta skönlitterära författare, med storsäljande succéer som <i>Resten av allt är vårt</i> (2019) och <i>Je m appelle Agneta</i> (2021). Hon har även skrivit den originella och uppskattade kokboken <i>Au pif! Franska recept och små berättelser</i> (2022).</p><p><br/></p><p></p>

<p>Sara Lidmans stora epos Jernbanan handlar om hur Västerbottens inland befolkades, hur jernbanan fick sin sträckning i norr och hur Didrik Mårtenson blev Olförar'n. Det börjar en morgon i juni 1878 då gossekarlen Didrik får syn på en artikel i Skjellet-avisen. Där dryftas frågan om en jernbana i norr. Han blir besatt av tanken på en jernbana genom hans he socken Lillvattnet. Skogsbolagen vill komma åt de orörda skogarna. Lillvattnets folk fruktar världen men Didrik vill högst av allt försona alla med jernbanans idé. Han talar i socken-stämma, på skogsauktioner, i kojor och kök. Sitt sista tal håller han när han skickas som förste tågpassagerare till fängelse i Stockholm.</p><p></p><p>Jernbanebygget är berättelsens röda tråd. Men det viktigaste i denna krönika är människorna; Anna-Stava - Didriks hustru och stora kärlek, den ljuvliga Hagar - sockenhorans dotter, IsakMårten och hans kärlek Rönnog. Och Strömmen, Spadar-Abdon och hans hästmarr Stina, Nabot, Goliat, Fridolf den gode, Julius och Dorn, Månstrimman. Och Nicke. Det glöder och skälver av passioner, smärta, glädje, humor hos dessa tidlösa gestalter.</p>

<p><i><b>Guillou begår som alltid en imponerande historievandring genom ännu ett decennium. ... Ändå lyckas Guillou i denna bok faktiskt skarpare än någonsin syna de decenniespecifika backspegelbilderna. Ypperliga är beskrivningarna av sådant som socialdemokratins självmord; utförsäljningarna och new public management-vansinnet, eller Kalla krigets övergång i Kriget mot terrorismen, där den lede kommunist-fi byttes ut mot nya hotet islam och det kulturkrig vi ser pyra i dag. Hur alltmer, snart väldigt mycket mer, kom att handla om ras och religion. Niklas Wahllöf, Dagens Nyheter</b></i></p><p>Efter nära femtio år i exil kommer förre SS-officeren Harald Lauritzen tillbaka från sin tillflykt till Argentina. Hans återkomst vänder upp och ner på tillvaron för släkten Lauritzen. Onkel Harald är nämligen fortfarande nazist. Men han har ett erbjudande som det inte går att säga nej till.</p><p>Eric Letangs advokatbyrå ställs ånyo inför en våg av moralpanik. Den här gången är det pedofilskräcken som leder till ännu en häxjakt.</p><p>1990-talet är en tid av ekonomiska kriser och socialdemokratins begynnande nedgång. Samtidigt växer främlingshat och högerextremism, en politisk omsvängning som alltför många underskattar. Där 1900-talet slutar inleds en helt ny epok som visar att vi ingenting lärt av historien.</p><p>Slutet på historien är den tionde och avslutande delen i Jan Guillous romanserie. Med den är han i mål med sitt gigantiska bokprojekt Det stora århundradet, där han skildrar en släkt som vi får följa genom hela 1900-talet.</p><p><i><b>Sammantaget framstår Guillous dekalog som ett imponerande verk, som på ett aktningsvärt sätt förenar folkbildning och underhållning. Helhetsbetyg: 5/5   Bibliotekstjänst</b></i> </p><p><b><i>Jan Guillou går hur som helst lyckligt i mål med sin uppgift. Romansviten "Det stora århundradet" är en smattrande historielektion, randad på kvällstidningsreporterns skrivmaskin. Förmodligen bättre läsning för svenska elever än vilka skolböcker som helst. ... Jag tvekar inte att utnämna "Det stora århundradet" till århundradets svenska samhällssaga. Bodil Juggas, Arbetarbladet</i></b></p><p><b><i></i></b>O<i><b>ch även om jag skriver det här som representant för romanseriens verkliga antagonist - Expressen, "den mest avskyvärda av landets tidningar", något man inte ens kan hålla i utan att skita ner sig, romanfigurernas största plåga, långt ondskefullare än den jämförelsevis djupt mänskliga nazisten Harald - vill jag prisa Guillou. Hans romanserie är ett slags politik för folket, ett helt, nästan totalt sätt att se på världen och bedöma den. Kommunikation, ideologi, underhållning; litteratur som vägrar vara fin, fin och fransk, för att använda Guillous terminologi, men utan att därmed göra avkall på ambitioner och pretentioner. Och just därför blir "Det stora århundradet" ett betydelsefullt och säreget tillskott till den svenska litteraturen. Det menar jag som rejält beröm. Victor Malm, Expressen</b></i></p>