Svenska

<blockquote> <p>Intressant, l&auml;rorikt och vackert.</p> <p><em>Allt om Tr&auml;dg&aring;rd</em></p> </blockquote> <p>Det finns flera b&ouml;cker om biodling &ndash; alla l&auml;r ut konventionell biodling grundad p&aring; att utnyttja bisamh&auml;llet maximalt. I den h&auml;r boken ber&auml;ttar biodlare Peter Schneider Vingesk&ouml;ld om en annorlunda biodling d&auml;r biodlaren ist&auml;llet f&ouml;ljer och st&ouml;djer bisamh&auml;llets naturliga utveckling i samklang med naturen och d&auml;r h&auml;nsyn tas till den intelligens som har utvecklats l&aring;ngt innan vi m&auml;nniskor betr&auml;dde jorden.</p> <p>&rdquo;Jag tycker att biodling idag, b&aring;de den konventionella och den ekologiska, bedrivs utan h&auml;nsyn till bisamh&auml;llenas egna behov. Under senare tid har vi kunnat l&auml;sa om de m&aring;nga faror som hotar v&auml;rldens honungsbin. Men s&auml;llan, eller aldrig, talas det om biodlarens roll i sammanhanget. Jag hoppas att jag genom mitt s&auml;tt att arbeta g&ouml;r tillr&auml;ckligt f&ouml;r att st&auml;rka binas vitalitet&rdquo;, s&auml;ger Peter.</p> <p>Boken v&auml;nder sig till b&aring;de nyb&ouml;rjare och redan etablerade biodlare och &auml;r uppdelad i tv&aring; delar; en som beskriver Peters inspirerande och nydanande syn p&aring; bisamh&auml;llet och en praktisk handbok att ha med till bikuporna.</p> <p><strong>Peter Schneider Vingesk&ouml;ld</strong>har varit biodlare sedan 1975 och har under &aring;ren arbetat s&aring;v&auml;l konventionellt som ekologiskt och nu senast biodynamiskt. Idag har Peter runt 100 bisamh&auml;llen i Gnesta med omnejd.</p> <p><strong>Anette Dieng</strong>har en stark vilja att f&ouml;rmedla kunskap om hur mat och r&aring;varor kan produceras p&aring; ett h&aring;llbart s&auml;tt. Hon var bland annat med och startade och utvecklade Ekol&aring;dan och bevakar idag de gr&ouml;na fr&aring;gorna som frilansskribent.</p> <blockquote> <p>En gedigen och v&auml;lmatad faktabok.</p> <p><em>Kristianstadsbladet</em></p> <p>I denna v&auml;ldigt v&auml;lgjorda handbok f&aring;r vi l&auml;ra oss hur biodlaren kan f&ouml;lja bisamh&auml;llets utveckling, ist&auml;llet f&ouml;r att styra den sj&auml;lv.</p> <p><em>Plaza Interi&ouml;r</em></p> <p>Den h&auml;r boken har till skillnad fr&aring;n tidigare b&ouml;cker om biodling fokuserat p&aring; att f&ouml;lja bisamh&auml;llets egna behov och naturliga utveckling. Den s&auml;tter &auml;ven in biodlarnas roll i sammanhanget.</p> <p><em>Kloka hem</em></p> </blockquote>

Den samiska rätten till renbete och andra befogenheter kopplade till betesrätten vilar ytterst på historiska förhållanden: ett långvarigt bruk av mark och naturresurser som etablerat sig över tid. Trots att det rör sig om samma tradition bland samer i Norge, Sverige och Finland, är ländernas förståelse och reglering av renskötseln långt ifrån lika. Det finns en djupare förklaring till skillnaderna som går bortom olikheter i lagstiftning. Historiska förhållanden och traditioner, ofta relaterade till en väst- och en östnordisk rättstradition, förklarar olikheterna, särskilt med hänsyn till fastighetsrätten och den konstitutionella rätten. Vissa spårbundenheter inom dessa centrala rättsområden påverkar renskötselrättens uttryck inom rättsystemet. Dessa skillnader mellan länderna visar sig särskilt då tvister inför domstol uppstår om renskötselrättens existens på vissa marker eller vid naturresursexploateringar, såsom gruvdrift, då renskötande samer åberopar skydd för sin rättighet. Under senare år har uppmärksamheten ökat vad gäller samiska rättigheter. Bakgrunden är såväl ett internationellt fokus på grundläggande mänskliga rättigheter som ett antal nationella rättsfall om rätten till renbete där motparten ofta varit privata markägare eller gruvbolag. Christina Allard argumenterar för att de allmänna linjerna i norsk fastighetsrätt har medverkat till att ge renskötselrätten ett starkare uttryck i Norge än vad som är fallet i både Sverige och Finland. "Renskötselrätt i nordisk belysning" är den första framställningen som ingående jämför norsk, svensk och finsk rätt i fråga om renskötselrätten, och förklarar hur skillnaderna mellan länderna vuxit fram. Boken riktar sig primärt till forskarsamhället även om den med fördel också kan användas i högre undervisning, främst rörande samiska studier, komparativ rätt och bredare kurser i rättsteori. Den kan även vara till vägledning för domstolar vid tvister om renskötselrätt, liksom vid en översyn av nuvarande renskötsellagstiftning. Christina Allard är jur.dr, lektor vid Luleå tekniska universitet och førsteamanuensis II vid UiT Norges arktiske universitet. Hon har under många år forskat och skrivit om samiska rättigheter liksom om andra urfolks rättigheter komparativt. Hon är ofta anlitad som föreläsare och expert inom och utanför akademin. Allard driver det nordiska forskarnätverket NORSIL (Nordic Research Network for Sami and Indigenous Peoples Law) och ger tillsammans med Susann Funderud Skogvang ut antologin "Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law" på Ashgate under 2015.

<p>Fr&ouml;et &auml;r matens bortgl&ouml;mda huvudrollsinnehavare. Det &auml;r fr&ouml;erna som ser till att sushiriset mognar p&aring; andra sidan jorden, som s&auml;krar vetet i pastan och som ordnar morgonkaffet. N&auml;stan allt vi &auml;ter b&ouml;rjar med ett fr&ouml;. Utan fr&ouml;erna skulle tallrikarna gapa tomma. S&aring; varf&ouml;r behandlas de s&aring; styvmoderligt?</p> <p>Att m&auml;tta jordens befolkning har s&auml;llan eller aldrig varit s&aring; sv&aring;rt. Extrem torka, skyfall och stigande havsvatten &auml;r bara n&aring;gra av utmaningarna. M&auml;ngden odlingsbar mark minskar i takt med klimatf&ouml;r&auml;ndringarna och hoppet att f&ouml;da v&auml;rldens befolkning st&aring;r till m&aring;ngfalden hos v&auml;rldens fr&ouml;er. Det finns bara ett problem. Sedan b&ouml;rjan av 1900-talet har m&auml;nniskan utrotaten stor andelav v&auml;rldens gr&ouml;dor.</p> <p>I den h&auml;r boken g&aring;r Anna Liljemalm och Erik Abel p&aring; jakt efter framtidens mat.De letar vildris i Nepals djungler, tr&auml;ffar fr&ouml;f&ouml;r&auml;dlare i Kenya och kliver in i fr&ouml;valvet p&aring; Svalbard. I Flen och Vebomark bes&ouml;ker de ocks&aring; tv&aring; familjer som aldrig har tr&auml;ffats, men som skickar brev med fr&ouml;er till varandra.Det h&auml;r &auml;r ber&auml;ttelsen om global mats&auml;kerhet. Det &auml;r ocks&aring; en k&auml;rlekshistoria. En hyllning till de sm&aring; rackarna som i alla &aring;r m&auml;ttat v&auml;rldens befolkning.</p>

Glasklart och tydligt visar Mikael Karlsson både hur (illa) det är idag, varför, och framför allt vad vi kan göra i stället. Detta är en av de viktigaste böckerna som skrivits på 2000 talet. Vill du provläsa delar ur boken är du välkommen till www.konstenatt.se. Där finns även kapitlen "Framtidens skogsbruk" fritt att ladda ner, samt hela boken att köpa som PDF. Vad är en skog? Är ett kalhygge eller en julgransodling en skog? För mig är en skog en mångfald av arter, med ett rikt djurliv och en glädje att promenera i under årets alla månader. Framtidens skogsbruk behöver vara både klimatsmart, miljövänligt och gärna vackert. Några som lyckats lösa denna ekvation är Lübecks stads skogsförvaltning. 1992 bestämde sig Lübeck för att ställa om skogsbruket. Det som hänt sedan dess är att både volymtillväxten, värdet per hanterad kubikmeter, antalet fåglar, djur och vilda växter har ökat. Nyckeln till framgång ligger i att de börjat jobba med i stället för mot naturen. För dig som är natur- och miljöintresserad ger boken en inblick i skogen och skogsbrukets betydelse för klimatet och naturen. För dig som skogsbrukare visar boken genom handfasta tips hur du kan tjäna pengar på att arbeta med, i stället för mot naturen. För dig som är politiker, tjänsteman eller i andra sammanhang tar beslut kring skog, klimat, natur och rekreation ger boken en tydlig inblick i de problem och de möjligheter som är knutna till brukandet av skogen.