Svenska

Originalutgåvan slutsåld. Men kommer här i halvfranskt band med guldsnitt och författarsignerad numrerad upplaga. Samlare och alla andra: skynda fynda!

<p>Arkitekten och överintendenten Carl Johan Cronstedt presenterade 1767 ett memorial med titeln "Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar til Weds Besparing för Rikets råd". Där beskrevs en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande hundrafemtio åren: den moderna kakelugnen. </p><p>Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem. Både teknik och estetik förfinades, även om det huvudsakligen är samma grundprincip som än idag används vid kakelugnsuppsättningar. I våra dagar är kakelugnen ett viktigt exempel på upplysningstidens arbete med teknik, vetenskap och konsthantverk, och genom att följa kakelugnens utveckling öppnas ett fönster till 1700-talets tankevärld.  </p><p>Antologin ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk. Tidigare utgiven titel i serien är <i>Tapeter genom tiderna</i>. Bland kommande titlar syns även <i>Trädgårdar under brukens tidevarv</i>. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.</p>

<p>Tapeter har genom århundraden och i olika skepnader varit en av våra viktigaste väggdekorationer. Attityderna till tapeter har skiftat genom tiderna, inte minst under de senaste årtiondena. Idag finns dock ett starkt och växande intresse för tapeter och det historiska bevarandet av byggnader. </p><p>Denna bok, som är den första fristående delen i en serie om världsarvet Engelsbergs bruk, bidrar till ökad förståelse för tapetens historia. Genom det rika utbudet av illustrationer, såväl historiska som moderna, delar experter inom flertalet ämnen med sig av sina fördjupade kunskaper om tapeter, både som hantverk och som uttryck för olika dekorativa ideal.</p><p></p><p></p>

<p>Idag hörs inte längre dånet från dunkande hamrar och brusande vattenfall. Men ur stillheten berättar bevarade bruksmiljöer om hur Bergslagen blev centrum för världens järnframställning. I hetta och sot lades grunden till Sveriges ställning som stormakt och landets ekonomiska välstånd.  </p><p>I boken <i>Järnbrukens historia</i> får vi några perspektiv på järnets avgörande roll i Sveriges historia. Tidsresan börjar för mer än tvåtusen år sedan, men tyngdpunkten ligger på 1700- och 1800-talens blomstrande brukskultur. Järnbruken blev noder av civilisation. Där utvecklades ny teknik, nya yrken och nya seder. På bruksherrgårdarna spirade intresset för bildning, konst och litteratur och framstående författarskap föddes som hos Geijer, Lagerlöf och Fröding. </p><p>I denna rikt illustrerade bok författad av vetenskapsjournalisten Nils-Johan Tjärnlund, får vi tydliga exempel på de starka influenser som brukskulturen har lämnat efter sig: från mer välkända miljöer som världsarvet Engelsbergs bruk och vallonbruken i Uppland till de okända bruken längs Norrlandskusten. Går det till och med att spåra idén om det svenska folkhemmet i den speciella bruksandan?</p><p>"Ett praktverk över järnbrukens historia." Dala-Demokraten.</p><p>"...texten bär författarens vanliga signum att vara såväl kunskapsintensiv som levande och lättläst. Bakom ligger en imponerande research och en stor personlig kunskap som ger sammanhangen. Här finns också så många bilder att boken (nästan) kan fungera som blädderverk." Sundsvalls Tidning.</p>

<p>Vår nuvarande enkammarriksdag har funnits i drygt femtio år. Att riksdagen ska ha en kammare tas numera för givet. De flesta är för unga för att ha egna minnen av föregångaren tvåkammarriks­dagen. Ja, majoriteten var inte ens född vid skiftet, när två blev en. Femtio år har gått, och glömskan har tagit över. Ändå var det under tvåkammartiden 1867-1970 som mycket av vårt nuvarande samhälle formades. Att förstå hur systemet med en första och en andra kammare fungerade kan skänka nya perspektiv på dagens politiska liv. I boken behandlas exempelvis hur första kammaren, på grund av valreglerna, var en konservativ bastion fram till den fulla demokratins genombrott kring 1921. Från 1940-talet kom den i stället att bli en räddningsplanka för de regerande Social­demokraterna. Med bara en liten överdrift kan vi säga att första kammaren var av­görande för hur folkhemmet byggdes upp. </p><p>Författarna, historikerna vid Södertörns högskola Torbjörn Nilsson och Josefin Hägglund, har åstadkommit både en historisk skildring av tvåkammarriksdagens tid och ett antal ­intervjuer med politiker som var med när det begav sig. Antingen som ledamöter i den avskaffade riksdagen, eller som nykomlingar i den nya enkammarriksdagen. På så sätt kopplas historia samman med nutid, ­politiska traditioner med enskilda erfarenheter och maktkamp med gemenskap över partigränserna</p><p>Boken är tillkommen i ett samarbete mellan Riksbankens Jubileumsfond, Södertörns högskola och Sveriges riksdag.</p>

Humle känner sig ensam och längtar efter vänner. Hans nyfikenhet tar honom med på ett äventyr långt hemifrån och sedan får han hjälp av nya vänner att ta sig hem igen. Myrorna lär honom att tillsammans klarar man av det mesta och Nyckelpigan vill att vi ska ta tillvara på våra olikheter.

<p>Tornbladinstitutet, internationellt uppmärksammat vid invigningen 1934 men numera ett anonymt tegelhus i Lund, öppnar dörren till en bortkastad historia. </p><p>I källarrummen förvarades länge hundratals döda foster från människor och djur konserverade på burk eller skivade i mikroskopiska snitt. Hur kom samlingen till och vilka var de kvinnor som bidrog med foster till embryologernas forskning? Vad finns kvar av "preparaten" i dag? Hur förvaltas den här sortens medicinsk-historiska material? </p><p><i>Embrylogiska rum</i> är både en fotokonstnärlig dokumentation av en unik miljö och en idéhistorisk analys av en epok med en syn på kroppar och biologi som nu känns mycket avlägsen. </p><p>Malin Thomas Nilsson är konstnär, fotograf och formgivare med Malmö som bas, utbildad vid Konsthögskolan i Malmö och Valand i Göteborg. Genom fotografi och broderi har hon i flera konstnärliga projekt utforskat hur människokroppen framställts inom medicinen. </p><p>Solveig Jülich är professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hon var en av redaktörerna för den stora historiken om Kungl. Vetenskapsakademien, <i>Kunskap i rörelse</i>, som utkom på Makadam 2018.</p><p>Ur Alexandra Borgs recension i SvD 5 februari 2023: "Boken, en tung foliant, är exceptionell, en särdeles lyckad sam­produktion där foto­grafen Malin Thomas Nilsson och idéhistorikern Solveig Jülich tillsammans gräver fram och dokumenterar i text så väl som i bild ett kulturarv i förskingringen. [...] Arbetet med boken har pågått i nära ett decennium. Det märks, på flera sätt. Framför allt i den gedigna grund­forskningen, i den omfattande, välskrivna essän samt i fram­ställningens smarta disposition och finurliga detaljer."</p>