Svenska

<p>Boken ges ut i samband med Riksskogs­taxeringens 100-års jubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas. Därefter beskriver några forskare hur taxeringens data använts inom olika discipliner. Insamlade data används även av myndigheter, organisationer och näringsliv i sitt interna arbete, vilket beskrivs av företrädare i några kapitel. Att sia om skogen och dess användning i framtiden är svårt, men i ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och hur den kan mötas för att även i fortsättningen bistå med svar till stöd för samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.</p><p></p><p>Medverkar gör Jon Andersson, Svante Claesson, Jonas Dahlgren, Björn Elfving, Andreas Eriksson, Lena Gustafsson, Peter Holmgren, Björn Hägglund, Ola Inghe, Jonas Jacobsson, Jimmy Jönsson, Malin Kanth, Lars Kardell, Göran Kempe, Emma Kritzberg, Mattias Lundblad, Anders Lundström, Johanna Lundström, Annika Moss­ing, Mona Naeslund, Pekka Niemelä, Mats Nilsson, Håkan Olsson, Hans Petersson, Malin Sahlin, Mats Sandewall, Erik Sollander, Göran Ståhl, Tomas Thuresson, Erik Valinger, Mats Walheim, Sören Wulff, Hans Åkesson, Karin Öhman, Lars Östlund samt Jonas Fridman och Kjell Danell som är bokens huvudredaktörer. </p>

<p>"Fågelguiden" anses vara en av de bästa fälthandböckerna i världen med sina utförliga beskrivningar av runt 1000 arter i Sverige, övriga Europa, Nordafrika och delar av Mellersta Östern. Den är en självklar följeslagare ut i fält och en oslagbar kunskapsbank för den som vill fördjupa sig därhemma. Ett måste för fågelintresserade på alla nivåer, lika oumbärlig som kikaren.</p><p></p><p>Nu kommer detta standardverk i en ny reviderad utgåva som utökats med 32 sidor. Många bildsidor har disponerats om och fått nya illustrationer och texterna har uppdaterats eller skrivits om helt. Särskilt omarbetade är avsnitten om rovfåglar, tärnor och lommar. "Fågelguiden" har kommit ut i över 20 länder och sålt i mer än 1,2 miljoner exemplar.</p>

<p><p align="left" dir="ltr">Hydroponisk odling är en växande trend bland odlare, särskilt i städerna. Det är en odlingsform som passar många eftersom du odlar helt utan jord - bara med vatten och näring - och därför extra lämplig för den som inte har en egen jordplätt men ändå vill odla sin egen mat. Det är en odling som inte kräver mycket yta eller skötsel, plus att du har dina färska kryddor eller grönsaker nära till hands när du ska laga mat.<br/><br/>I den här handboken får du lära dig allt om hur du går tillväga för att odla i vatten, vilka system som finns och hur du kan bygga dem själv. Den ger svar på frågor som: Är det lika nyttigt? Smakar det lika gott? Är en hydroponisk odling ekologisk? Vilka grönsaker fungerar bäst?<br/><br/>Känner du för att gå på djupet finns en del för den avancerade odlaren, där du får veta allt om olika typer av ljus och näring.<br/><br/>Hydroponiska odlingar fungerar både inne och ute, på balkong och uteplats. Man kan odla i princip allt: örter, sallat, bär, tomater, chili eller grönsaker som squash, gurka, bönor, ärtor och kål.</p>

<p>Örter har i alla tider använts som läkeväxter. Varken slott, kloster eller allmogen klarade sig utan en örtagård. Idag återupptäcker allt fler den urgamla kunskapen om trädgårdens välgörande inverkan på både kropp och själ.<br/><br/>I den här boken beskriver läkeörtsterapeut Marie-Louise Eklöf hur våra vanligaste trädgårdsväxter kan användas i hälsans tjänst. Från anis till ålandsrot presenterar hon örternas verksamma ämnen, användningsområden och hälsofrämjande funktioner. Vi får lära oss hur de olika växterna bäst bereds och hur vi kan använda dem till egengjorda teer, örtbad, oljor, omslag och tinkturer. Till varje växt bidrar trädgårdsmästare Ingemar Blomqvist med värdefulla råd om hur du går till väga för att själv odla, föröka och skörda örten i fråga. I kapitlet "Trädgårdens egen beautybox" får vi idéer till hur vi kan använda det vi odlar till hud- och skönhetsvård. Inspirerande och pedagogiskt ges mängder av exempel på hur du kan nyttja din trädgård för att stärka din hälsa.</p>

<p>I <i>Konsten att skapa trädgårdens rum</i> lär du dig att kreativt skapa och ta vara på dina gröna uterum. Även en trädgård kan ha en entré, en hall, ett vardagsrum och ett kök! </p><p>Linda Schilén hjälper dig att skapa rum för rum och att sätta din egen prägel på trädgården. Bokens kapitel: </p><p>Entrén </p><p>Hallen </p><p>Vardagsrummet </p><p>Köket Badrummet </p><p>Skuggrummet </p><p>Sovrummet </p><p>Tvättstugan</p><p>Entrén är där du först stiger in i trädgården. Lägg ut stenplattor eller en grusgång som leder till hallen. Vardagsrummet är det sociala rummet. I köket odlar du ätbara växter och kökskryddor. Konkreta tips och inspiration. Boken väcker fantasi och skaparlust hos trädgårdsägaren. </p><p>Ny reviderad upplaga av utgåvan från 2020. Nytt avsnitt om dahlior och mer fokus på köksträdgården. Varje kapitel kompletteras också med klimatsmarta tips. </p><p><b>LINDA SCHILÉN</b> är en föreläsande trädgårdsmästare, konstnär och författare. Hon har skrivit flera trädgårdsböcker, gästar TV4 samt har en trädgårdspodd. Hon bor på Åsby gård i Sörmland och bygger där upp en stor och inspirerande trädgårdsanläggning, ibland öppen för besök.</p>

Under de senaste åren har biodlare på flera kontinenter lidit svåra förluster, åtskilliga bisamhällen har gått under. Om man systematiskt undersöker orsakerna kan man med rätta fråga sig om dagens biodlingsmetoder har med det hela att göra? Kan den moderna biodlingens olika aspekter: kupornas utseende, ramar, vaxmellanväggar, regelbundna inspektioner, artificiell drottninguppfödning, drönarutskärning, drottninggaller, artificiell fodring, medicinering, vandringsbiodling, överetablering etc., medföra en minskning av binas vitalitet?<br/>Den här boken undersöker dessa metoder med hjälp av grundläggande forskning om binas biologi och modern apicultur, för att försöka hitta sätt att sköta bin som mer utgår från binas villkor. Den analyserar också grundläggande förhållningssätt för de val som ligger bakom olika sätt att sköta bisamhällen.<br/>Bisamhällets vaxkakor anses numera vara mycket mer än bara superorganismens skelett. Exempel ges där naturliga vaxkakor är utgångspunkten för biodling som mer respekterar honungsbinas natur genom att tillåta dem uttrycka sina artspecifika egenskaper.<br/>Bland de kupor som baserar sig på naturlika vaxkakor, presenterar författaren Èmile Warrés vertikala topplist kupa som ett praktiskt och ekonomiskt alternativ till ramkupor. Boken innehåller även konstruktionsritningar och moderna bivänliga tips på hur de kan skötas.<br/>Boken har medfört ett genombrott för Warré kupornas stora utbredning i de engelskspråkiga delarna av världen.

<p><b></b><b>Möt katterna som, i stort och smått, förändrat världen.</b></p><p>Skulle en viss järnvägslinje i Japan funnits kvar om inte en katt blivit stationsmästare? Skulle äldre dö ensamma om det inte vore för en märklig sjukhuskatt? Skulle Sverige drabbats av galna ko-sjukan om inte katten Bits slickat av sig allt hår på svansen?</p><p>Jo, kanske det. Men helt säker kan man inte vara. Många gånger är det katten som bestämmer. Inte vi människor. Kattens roll i historien är stor. Det visar vi här.</p><p><b>Erik Fichtelius</b> är en av Sveriges mest erfarna och kända journalister, genom åren bl.a. verksam som reporter på Aftonbladet, Ekot och Aktuellt. Under flera år var han VD för Utbildningsradion UR, och 2010 utsågs han till hedersdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Tack vare breda kunskaper från flera decennier tillbaka är Erik Fichtelius, enligt oss, den expert i landet som på bästa sätt förmår sammanfatta nyhetsbegreppet. Med glimten i ögat och ena foten i det nya och digitala, den andra i en ryggsäck tätt packad med erfarenhet, guidar han läsaren bland medielandskapets höga och låga kullar. Sedan det prestigefyllda Stora Journalistpriset instiftades har bara fem journalister vunnit det vid fler tillfällen än ett. Erik Fichtelius är en av dem.</p>