Svenska

<p>Kan vi lita på att våra sinnen återger en sann bild av verkligheten?</p><p>På tvärs med vedertagna teorier hävdar Donald Hoffman att evolutionen inte utformat våra sinnen till att återge verkligheten på ett sanningsenligt sätt, utan snarare på sätt som främjar vår överlevnad. Snarare än att vara fönster mot den objektiva verkligheten utgör våra förnimmelser ett användarvänligt gränssnitt som döljer den faktiska verkligheten. Även om vi bör ta våra upplevelser av världen på allvar bör vi alltså inte ta dem bokstavligt.</p><p><i>Dold verklighet</i> är en populärvetenskaplig presentation av kognitionsvetaren Donald Hoffmans revolutionerande forskning. Med vetenskaplig noggrannhet och lika underhållande som snillrik skärpa får han läsaren att ifrågasätta sina mest grundläggande intuitioner om världen.</p><p>Med ett förord av författaren och psykiatrikern Anders Hansen.</p><p>Med ett förord av författaren och läkaren Anders Hansen.</p>

13 november 2019 gav vi ut den första upplagan av Framgångsreceptet de kreativa & lustfyllda åren på Lexington fritidsgård. Vad har hänt sen dess?<br/><br/>Jo, med stor sorg i hjärtat kan vi konstatera att Lexingtons fritidsgård brann ner till grunden 31 mars 2020. En ny reviderad version av boken i nytt format är på sin plats. En minnesbok och eller tips till dig som arbetar med ungdomsverksamhet i någon form.<br/><br/>Vår berättelse går tillbaka till 1990-talet då Trollhättan och Sverige präglades av lågkonjunktur, starka sociala spänningar och främlingsfientliga tongångar.<br/><br/>Trots ovan nämnda förutsättningar lyckades vi bedriva och utveckla en framgångsrik fritidsgårdsverksamhet. Boken handlar framförallt om vår lyckade arbetsmetod varvat med lite exempel från de olika verksamheterna som vi bedrev.<br/>Detta är vår berättelse om hur vi upplevde de kreativa, glädjerika och lustfyllda åren på Lexington fritidsgård

<p>Självreflektion är ett av den moderna ledarens främsta redskap för att utveckla både sig själv och andra<i>. Vad ska vi göra?</i> <i>Varför?</i> och <i>Hur gör vi?</i> är frågor vi kontinuerligt behöver reflektera över för att utveckla en verksamhet i ständig rörelse. Men det är inte alltid självklart för oss hur vi skapar utrymme för det eller hur vi kan göra det på ett konstruktivt sätt.   </p><p>Därför är det här ingen vanlig ledarskapsbok. Den handlar om dig och ger dig olika verktyg som får dig att växa i ditt ledarskap. Boken ger dig möjlighet att tänka till och resonera om ditt ledarskap i relation till ett innehåll, utmanade frågor och den egna verksamheten. Du får följa med på en utvecklingsresa med målet att genom en ökad självkännedom utveckla ett starkt, tryggt och hållbart ledarskap.   </p><p>Den här boken är helt enkelt till för dig som har antagit den utmanande uppgiften att leda andra inom förskolan inte minst för dig som är ledare utan att vara chef.    </p><p>Författarna Erika Kyrk Seger och Katinka Vikingsen har lång erfarenhet av förskoleutveckling och ledarskap. Båda har arbetat som mellanledare och chefer. Nu har de skapat boken som de själva hade önskat sig i sin ledarskapsutveckling.  </p><p></p><p><br/></p>

<p>Den utbildningsvetenskapliga k&auml;rnan &auml;r gemensam f&ouml;r alla l&auml;rarstuderande i Sverige och ska inneh&aring;lla de grundl&auml;ggande kunskaper och f&auml;rdigheter som blivande f&ouml;rskoll&auml;rare och l&auml;rare beh&ouml;ver. Den fungerar d&auml;rmed som en gemensam bas och utg&ouml;r i f&ouml;rl&auml;ngningen grunden f&ouml;r ett gemensamt professionsspr&aring;k.</p> <p><em>&Auml;mnesl&auml;rarens arbete &ndash; didaktiska perspektiv</em> &auml;r en grundbok som i f&ouml;rsta hand riktar sig till blivande &auml;mnesl&auml;rare, men kan med f&ouml;rdel &auml;ven l&auml;sas av verksamma l&auml;rare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga k&auml;rnans alla delar. Exempel p&aring; olika undervisnings&auml;mnen p&aring; h&ouml;gstadiet och gymnasiet anv&auml;nds f&ouml;r att behandla bildning, kunskap, l&auml;rande, undervisning och bed&ouml;mning i ett komparativt &auml;mnesdidaktiskt perspektiv.</p> <p><em>&Auml;mnesl&auml;rarens arbete</em> inneh&aring;ller &ouml;versikter &ouml;ver didaktik, l&auml;roplansteori, betygssystem och sekund&auml;rskolans historiska utveckling samt belyser fr&aring;gor om:<br/>&bull; skolans bildningsuppdrag<br/>&bull; ledarskap, bed&ouml;mning och specialpedagogik som en del av l&auml;rares didaktiska arbete<br/>&bull; olika undervisningstraditioner och spr&aring;kliga praktiker<br/>&bull; didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete.</p> <p>&Auml;r du kursansvarig p&aring; h&ouml;gskola eller universitet? Best&auml;ll ett utv&auml;rderingsexemplar av <a href="https://www.nok.se/link/77886672288540f3916239ab4648ec6a.aspx" target="_top"><em>&Auml;mnesl&auml;rarens arbete</em></a>.</p> <h3>Sagt om boken:</h3> <p>"I 14 v&auml;lskrivna kapitel redog&ouml;r f&ouml;rfattarna f&ouml;r ett stort antal delar av det l&auml;raren beh&ouml;ver kunna i sin vardag. [...] Spr&aring;kligt och inneh&aring;llsligt torde texterna inte utg&ouml;ra n&aring;gra sv&aring;righeter f&ouml;r m&aring;lgruppen, som kan till&auml;gna sig mycket matnyttigt h&auml;r. Min uppfattning &auml;r att boken uppfyller sitt syfte."<br/><strong>Linus Bj&ouml;rk, BTJ-h&auml;ftet nr 1, 2022<br/><br/></strong></p>

<p>En ny, uppdaterad och väsentligt utvidgad upplaga av Hemisfärernas musik. Om musikhanteringen i hjärnan. </p><p> ett imponerande helhetsgrepp en mycket läsvärd och innehållsrik presentation av musiken i våra hjärnor. Fagius har gjort en storartad insats i att sammanställa det mycket omfattande forskningsområdet som hela tiden expanderar. Jörgen Lundmark, Opus </p><p>Det är mycket glädjande att Fagius bok nu släpps i en ny, helt uppdaterad upplaga där de senaste årens fascinerande framsteg på området ges stort utrymme. Ett blivande standardverk på svenska för alla som är intresserade av musik och hjärnan! Fredrik Ullén, Den kulturella hjärnan </p><p>Jan Fagius är en god pedagog och förklarar hjärnans komplexitet så att även en medicinskt obevandrad läsare kan hänga med. På samma sätt förklarar han musiktermer för den som är okunnig inom det området. Birgitta Söderfeldt, Läkartidningen </p><p>Den mänskliga hjärnan har skapat fenomenet musik, som utövar en stark dragningskraft på oss och utgör en viktig ingrediens i den mänskliga kulturen. Hur gör hjärnan detta vad pågår när vi tar del av eller utövar musik? Och var finns ett specialiserat musikcentrum i hjärnan? Hanterar hjärnan musikaliska förlopp på skilda sätt hos den musikaliskt otränade och hos proffsmusikern? Hur påverkar en hjärnskada musikaliteten? Föds vi alla med samma grundläggande musikaliska förmåga eller är några av oss medfött tondöva? Musik väcker känslor vad händer i hjärnan då? Mozarteffekten sägs göra oss intelligentare av att syssla med och lyssna till Mozarts musik kan det vara sant? Varför har vi musik tillför musiken något specifikt biologiskt överlevnadsvärde? </p><p>Hjärnans funktioner är i vissa avseenden väl kartlagda. Den musikaliska förmågans plats i hjärnan är mindre väl utredd än vår språkliga förmåga, men det finns en omfattande forskning om hjärnan och musiken. </p><p>Denna bok söker ge en lättläst exposé över kunskaperna om vad som sker i hjärnan då musik pågår. Boken vänder sig i första hand till en intresserad allmänhet, men för den som önskar dyka djupare finns en rikhaltig litteraturförteckning. </p><p>Sedan den första upplagan av Hemisfärernas musik utkom 2001 har forskningen på detta område gjort stora framsteg. Inte minst har funktionsavbildande tekniker allt tydligare visat var och hur musikupplevelsen blir till. Jämförande studier av musik och språk har tillfört nya kunskaper. Skillnader mellan notläsare och improvisationsmusiker har kartlagts. Och hjärnan registrerar en felspelning redan innan den är ett faktum! Vi mår väl och blir kanske friskare av att sjunga och musicera och nyare forskning styrker tron på att musikutövning ökar vår mentala förmåga även på andra områden. I denna väsentligt utvidgade nya upplaga redogör Jan Fagius även för de senaste årens spännande rön. </p><p>Jan Fagius är läkare, docent i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, mångårigt verksam som klinisk neurolog, pedagog och forskare. Han är också hängiven amatörmusiker och har omfattande erfarenhet som körsångare. Denna kombination har medfört ett intresse för forskningen om musikens neurologi, som han följt och förmedlat i populariserad form, dels som ofta anlitad föreläsare, dels med första upplagan från 2001 av denna bok. Han har också utgivit läroböcker i neurologi och om sjukdomen MS. </p><p>Om originalupplagan av Hemisfärernas musik skrevs många berömmande ord, bl.a. dessa: </p><p>Jan Fagius lyckas på ett imponerande sätt med den allt annat än enkla populärvetenskapliga uppgiften att sammanfatta stora delar av den relevanta neruobiologiska litteraturen utan att vare sig bli otillgänglig för lekmannen eller överförenklande Sammanfattningsvis kan Hemisfärernas musik varmt rekommenderas till alla med en nyfikenhet på vad som händer i hjärnan när vi sysslar med musik. Fredrik Ullén, Läkartidningen </p><p>Neurologen Jan Fagius skriver lättfattligt och relevant om musikens neurobiologi. Det är en god introduktion där den internationella forskningen sammanfattas. Erik Wallrup, Svenska Dagbladet </p><p>Meget af det Fagius refererer til er hardcore videnskabelig forskning, men han formår at genfortælle det meste på en fængslende og begribelig måde. For læseren med interesse i musik, klinisk psykologi og behaviorisme er det en oplagt og fascinerende bog.  Erik H.A. Jacobsen, Information</p><p>Författaren närmar sig denna problematik med neurologens kunskaper om hjärnan och amatörmusikerns och körsångarens engagemang och insikt i musiken, en synnerligen lyckad kombination av reslutatet att döma. Björn Merker, Svensk Tidskrift för Musikforskning </p><p>Jan Fagius bok Hemisfärernas musik, den första begripliga översikten på svenska, är en ypperlig introduktion till ämnet Resultatet är en mycket läsvärd och tänkvärd bok. Lena von Bonsdorff, Hufvudstadsbladet</p>

<p><span style="font-family:Times New Roman;"></u></p><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span><span style="font-family:Cambria;">Visst skulle du vilja minnas hela kursboken och namnet på alla som du träffar? Oddbjørn By satte världsrekord i minne 2006. Men han vet också att det inte finns några tekniker som gör att du kan minnas en hel bok. Du kan inte<span>  komma ihåg absolut allt för alltid. Men det går att bli <i>mycket</i> skickligare på att minnas genom att lära sig Memo.</u></u></u></p><p><span style="font-family:Times New Roman;"></u></p><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span><span><span style="font-family:Cambria;"> <span style="font-family:Times New Roman;"><span style="line-height:120%;font-family:'Cambria',serif;font-size:10pt;">Memo-böckerna har sålt i över 170 000 exemplar i hela världen och författaren får dagligen e-postmeddelanden från läsare som blivit av med tentamensångesten, hjälpt barnen till bättre betyg eller använt Memo för att hålla tal och föredrag utan manus. <b>Många av värdens bästa i minne startade med Memo-boken, bland annat världsmästaren Jonas von Essen (från Sverige).</b></u></u></u></u></u></p><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span style="line-height:120%;font-family:'Cambria',serif;font-size:10pt;"></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span><span style="font-family:Cambria;"><span style="color:red;">Så här lär du dig att minnas:<span><span><span>                   </u></u></u></u></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size:12pt;"><span style="font-family:Cambria;">- namn<span>                                                                                                                                            <span>                     </u></u></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size:12pt;"><span style="font-family:Cambria;">- tal och föredrag<span>                                                                                                                          </u></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span lang="NO-NYN" style="font-size:12pt;"><span style="font-family:Cambria;">- språk<span>                                                                                                                                            <span>                      </u></u></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span><span lang="NO-NYN" style="font-size:12pt;"><span style="font-family:Cambria;">- tentor<span>                                                                                                                                           </u></u></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size:12pt;"><span style="font-family:Cambria;">- minnestricks<span>                                                                                                                                 </u></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size:12pt;"><span style="font-family:Cambria;">- anatomi och specifika ämnen<span>                                                                              </u></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size:12pt;"><span style="font-family:Cambria;">och mycket mer<span>                                                                                                                         </u></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size:11pt;"><span style="font-family:Cambria;"></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span><span style="font-family:Cambria;"><b><span style="color:red;">Jag har läst andra böcker om minne men den här är den klart bästa. Den är som en god vän som berättar för en vad som fungerar bäst. Tack! </u></b><span><b><span>-</u></b><span>Antti Ranta, Finland</u></u></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span><span style="font-family:Cambria;"></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span><span><span style="font-family:Cambria;"><b><span>Min fru har omskolat sig och utexaminerats till undersköterska. Hon fick högsta betyg såväl rent allmänt som på den muntliga tentan. Tack vare Memo! </u></b><span>-Øyvind Frantzen, Bergen</u></u></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><p style="margin:0cm 0cm 0pt;"><span><span style="font-family:Cambria;"></u></u></p><span style="font-family:Times New Roman;"><b><span style="line-height:120%;font-family:'Cambria',serif;font-size:10pt;">Jag började med minnestekniker efter att jag läste Memo på biblioteket. Det är en fantastisk bok! </u></b><span style="color:red;line-height:120%;font-family:'Cambria',serif;font-size:10pt;">- Jonas von Essen, Göteborg. Världsmästare i minne 2013 &amp; 2014<p></p></u></u></u></u></u></u></u></u></u></u></u></u></u></u></u>

<p><i>Är du högkänslig? </i><br/><i>Att vara intuitiv och kreativ, men också att övertänka och ha en känslighet för stämningar och vad andra människor tycker och tänker det är bara några av många tecken på högkänslighet.  </i> </p><p>Högkänslighet är ett personlighetsdrag som cirka 30 procent av befolkningen har och som kommer med många styrkor men även utmaningar, speciellt om man inte har fått sina behov tillgodosedda under uppväxten.<br/></p><p>Att vara högkänslig, eller en Highly Sensitive Person HSP, som det också kallas, innebär inte, som många felaktigt tror, att vara överkänslig utan att man är mycket empatisk och intuitiv, lägger märke till saker som ofta går andra förbi, man tänker mycket och djupt och är ofta mycket kreativ. Egenskaper som är riktiga superkrafter, om man har lärt sig att hantera dem.    </p><p><i>Handbok för högkänsliga</i> är baserad på vetenskaplig forskning som författaren, Åsa Vikman som själv är högkänslig, har gjort lättförståelig för läsaren. Forskningen delar upp personer i tre olika kategorier: de högkänsliga orkidéerna, mellankänsliga tulpanerna och de mer lågkänsliga maskrosorna. Man delar även upp känsligheten i tre olika typer och allt detta beskriver Åsa utförligt i boken.  </p><p>Hon delar också med sig av sina egna erfarenheter som högkänslig och ger läsaren konkreta tips på hur man kan hantera olika utmaningar som är vanliga hos högkänsliga personer.   </p><p>Maggan Hägglund, journalist och författare till boken <i>Drunkna inte i dina känslor</i> (tillsammans med Doris Dahlin) har skrivit bokens förord.      </p><p><b>Åsa Vikman</b> är socionom och specialist inom högkänslighet. Via instagramkontot @orkidebarnsverige sprider Åsa dagligen kunskap om högkänslighet och når cirka en miljon konton per månad. Genom sina populära kurser och föreläsningar samt krönikor i tidningen Må Bra bidrar Åsa till ökad kunskap och bättre mående hos många högkänsliga personer.    </p><p>Sagt om <i>Handbok för högkänsliga</i>: </p><p>Jag brukar säga att aldrig har vår hjärna haft det så utmanande att leva som den har i vår nutid , fler intryck, mer stimuli, fler lockelser än någonsin! Och just därför är den här boken en fullträff för alla. Inte bara för dem som anar eller vet att de är högkänsliga, utan alla. Insiktsfull, tydlig och träffande och med en fantastisk mängd verktyg som gör det lättare att fungera ännu bättre i den värld vi lever i. <br/>David JP Phillips</p>