Svenska

<p>Vinnare av "Årets köksträdgårdslitteratur" 2023 av Svenska Måltidsakademien.</p><p></p><p>Juryns motivering: "Farbror Grön-författarna lär oss att kall odling faktiskt härmar naturen. Det går att så för att sedan skörda under den kalla årstiden. Boken vänder därmed på ett spännande sätt upp och ner på några av våra förutfattade åsikter om hur vi ska odla vår trädgård."</p><p></p><p>När vi odlar kallt härmar vi naturen. Vi låter frön ligga i kall jord och gro när de behagar. Det mesta av allt vi odlar under en säsong - grönsaker, sommarblommor, tvååriga blommor och perenner - sår vi under vintern eller kallvåren. Fördelarna är många: vi sparar tid men också plats och energi, då vi inte behöver förkultivera plantor inomhus på våren. Kallsådda växter vänjer sig vid utomhusklimatet redan från start och blir kompakta och otroligt livskraftiga. Vi låter även fullvuxna, frosttåliga grödor och blommor stå kvar på sin växtplats på hösten, så att de kan ge skörd när annat dött av kyla.</p><p></p><p>Att odla kallt förlänger odlingssäsongen så att början och slutet möts någonstans mitt i vintern. I stället för att så och skörda under några få månader, sår och skördar vi året om.</p>

<p>Banbrytande odlingsbok i praktiskt och prispressat format!</p><p>Milda vintrar förlänger odlingssäsongen men för Sara Bäckmo, som länge odlat för självförsörjning, är odlingen ett ständigt pågående flöde trädgården lever och levererar året om. Vinterodlingen avser egentligen inte bara själva vinterhalvåret eftersom en stor del av arbetet förbereds övriga årstider: På våren sås kål och rotsaker till vintern. Under sommaren görs nya sådder av bladgrönsaker och rötter som ska växa till sig och skördas när det är kallt. Och under den tidiga våren skördas resultatet av det som övervintrat eller såtts under vintern. Cirkeln sluts och odlingsåret är komplett.</p>

översättar:<br/>Annika Sterno Anderberg

<p>"Härlig kalender!  Så inspirerande och vacker, jag fick genast lust att sätta igång med alla dessa livsbejakande saker - detta är precis vad som behövs i dessa tider!" </p><p>Christel Kvant, trädgårdsförfattare och -journalist</p><p>"En mycket  behändig, fin liten bok till dig själv eller kanske som present." Odla.nu</p><p>"Genomtänkt och vacker bok, med en lyckad balans mellan finstämda illustrationer och plats för egna anteckningar. "  Allt om Trädgård</p><p></p><p>Praktisk hjälpreda  och inspiration! </p><p>Trädgården och balkongen är en viktig plats för många. För att lyckas hjälper det med egen erfarenhet som man samlar på sig under åren.  <b>Trädgårdskalender för flera år</b> är den enda i sitt slag: en underbart vacker och inspirerande bok för alla trädgårdsentusiaster både för nybör­jaren och den mer erfarne, för balkongen inne i stan och den stora trädgården på landet. </p><p>Boken är indelad månadsvis och varje vecka får en sida. Boken är inte bunden till datum utan räcker så många år du vill. Du kan skriva ner vad du gör i din trädgård och sedan dra nytta av dina erfarenheter.  Varje månad får du tips på vad du kan göra i trädgården, växthuset eller i krukorna inomhus samt läckra recept som tar tillvara det som just då finns i trädgården eller naturen. </p><p>Varje sida i boken är som ett konstverk med ljuvliga färgteckningar av Ingrid af Sandeberg. </p><p>Detta är en reviderad och utökad upplaga av Trädgårdskalender som utkom 2015. Bland annat finns nya avsnitt om pollinatörer och plantering av krukodlade växter.  </p><p>INGRID AF SANDEBERG är illustratör och har illustrerat bl a Vår kokbok och en rad böcker om äpplen. STELLA WESTERLUND är konst­historiker och trädgårdsskribent och arbetar på riksförbundet Svensk Trädgård. ANNIKA ÅBERG var formgivare.</p>

<p>Eken kan ses som själva sinnebilden av biologisk mångfald. Den skapar förutsättning för allsköns kryp, svampar och andra organismer. Den är avgörande för nästan niohundra svenska arter och viktig för många fler. Betydelsen baseras på allt från det lilla färska ekollonet till den döda månghundraåriga håleken. Trädets livsstadier ger en stor variation av djur, stora som små, drar nytta av eken livsmiljö och föda, direkt eller indirekt. Bland de mest kända av dessa är ekoxen och större och mindre ekbock, tre karismatiska skalbaggar som är beroende av ekved för sina larvstadier. </p><p>Eken har dessutom en symbolisk och praktisk betydelse i vår svenska kulturhistoria. Den var avgörande för svenska flottan under stormaktstiden och under lång tid var eken regale, det vill säga endast kronan hade rätt att avverka den. Det gjorde den mindre uppskattad bland allmogen, bland annat eftersom dess garvämnesrika blad kan försämra odlingar och betesmarker. </p><p>Denna bok om ekens biologiska mångfald är en uppföljare till böckerna Sälg: livets viktigaste frukost (2009, 2011), Asp: darrar min asp, myllrar min värld (2012), Björk: svart på vitt om myllrande mångfald (2015), Tall: en tallrik biologisk mångfald (2017, 2020) och Gran: grann, grandios och rik (2019), och liksom dessa tidigare är den författad av naturvårdaren Bengt Ehnström i Nås och illustrerad av konstnären Martin Holmer i Vendel. SLU Centrum för biologisk mångfald, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF har gemensamt skapat förutsättningar för att producera denna bok där Bengt Ehnströms kunskap levandegör ekens organismer och där Martin Holmers utmärkta illustrationer blir pricken över i:et.</p>

Tallen är ett av Sveriges karaktärsträd och finns över hela landet i ren tallskog, barrblandskog eller som enstaka solitärer i landskapet. Barrskogar med tall och gran är urbilden av den trolska svenska skogen, mjuk av mossa och lavar, full av bär och svamp och myllrande av synligt och osynligt liv. Dess skrovliga bark har fascinerat barn i alla tider och resulterat i många, många barkbåtar. Tall- eller furuvirke är och har länge varit en del av ryggraden i det svenska skogsbruket, därför finns en risk att för få gamla träd blir kvar och att kontinuiteten av månghundraåriga tallar bryts. Vid sidan av virke kan tallskogen även bidra med ekonomiska nyttigheter som den exklusiva goliatmusseronen, så även tallar på rot har ett reellt värde. I Sveriges första lärobok i skogsskötsel från 1737 uttryckte Anders Rosensten krasst att Hur nyttig och omistelig Furoskog är, det wet hwar Bonde, och hwar Tiggare, ty när han dör, fordras åtminstonne fyra Bräder til dess Lijk-Kista , Sveriges första. Men tallen är samtidigt en livsmiljö för ett stort antal organismer, såsom fjärilar, fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och steklar. Vi ser gärna att landskapet har talrika och tallrika skogar, men också att det förblir varierat och att olika trädslag i olika ålder får bidra till en rikare miljö. Denna bok beskriver en del av de organismer som är knutna till tallens olika åldrar. Tallboken är en uppföljare till böckerna Sälg: livets viktigaste frukost (2009, 2011), Asp: darrar min asp, myllrar min värld (2012) och Björk: svart på vitt om myllrande mångfald (2015), och liksom dessa är den författad av naturvårdaren Bengt Ehnström i Nås och illustrerad av konstnären Martin Holmer i Vendel. Men nu är det tallen som livsmiljö i fokus i boken. Titeln "Tallen en tallrik biologisk mångfald" syftar på att boken serverar läsaren en rikedom av organismer som är beroende av tallen. Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF har gemensamt skapat förutsättningar för att producera boken med Bengt Ehnströms kluriga kunskap om kryp i form av text och Martin Holmers förträffliga illustrationer av alla de kryp som lever med och av tallen.

Den vackra björken med svarta fläckar på vit näver är ett träd som alla känner igen, fast i Sverige handlar det faktiskt om tre olika arter. Björkvedens värde vid eldning är också välbekant och uppskattat. Björkens vita stammar och nyutspruckna blad lyser genom dikter, berättelser och bilder av Sverige. I den nostalgiska drömmen om hembygd står björken invid den röda stugans knut. Den här boken handlar om hur björken själv är en sorts hembygd för mängder av kryp, svampar, lavar och mossor.<br/><br/>I både Finland och Ryssland ses björken som en nationalsymbol. Den flikbladiga ornäsbjörken utsågs av Sveriges Stadsträdgårdsmästare till riksträd 1985. I den samiska mytologin ansågs björken vara gudinnan Sarakkas boning och björkens betydelse i såväl svensk som samisk slöjd är stor. Björkens betydelse för utsmyckning vid midsommar ligger också djupt rotad i den svenska folksjälen. Björken är i sanning ett mycket märkvärdigt träd.<br/><br/>Björkboken är en uppföljare till böckerna Sälg: livets viktigaste frukost (2009 [2011]) och Asp: darrar min asp, myllrar min värld (2012), och liksom de bägge föregångarna är även denna författad av naturvårdaren Bengt Ehnström i Nås och illustrerad av konstnären Martin Holmer i Vendel. Den här gången läggs fokus emellertid alltså på björken.<br/><br/>Titeln "Björk: svart på vitt om myllrande mångfald" syftar på alla de organismer som är knutna till björken. Precis som aspen och sälgen fungerar björken som ett drivhus för ett stort antal organismer, såsom fjärilar, fåglar, lavar, mossor, skalbaggar och steklar. Bland fåglarna är gamla björkar med inslag av död ved särskilt viktiga för den hotade vitryggiga hackspetten. Björken är en självklarhet i ett varierat landskap där olika trädslag i olika ålder bidrar till en rikare miljö.<br/><br/>Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF har gemensamt skapat förutsättningar för att producera boken med Bengt Ehnströms kluriga kunskap om kryp i form av text och Martin Holmers förträffliga illustrationer av alla de kryp som lever med björken.