Svenska

<p>En kväll i juli 1965 påträffas en ung kvinna död i sitt hem i ett idylliskt radhusområde söder om Stockholm. Polisen avfärdar det först som självmord, men snart står det klart att hon blivit mördad. Men av vem och hur? Därmed inleds den största och mest komplicerade mordutredningen i Sverige före Palmemordet. Den legendariske kommissarien G.W. Larsson leder arbetet. </p><p>Mordet väcker stor uppmärksamhet, och även stor skräck, för det visar sig att gärningsmannen gått till verket med stort raffinemang, och utredarna fruktar en upprepning. När mördaren till slut grips visar det sig att han funnits under polisens näsa hela tiden. Och inte nog med det: han frikänns sensationellt nog i tingsrätten. </p><p><i>Söndagsvägen</i>, som bygger på djupgående arkivstudier och intervjuer, är inte bara den sanna berättelsen om ett brott, utan är även en skildring av Sverige under rekordårens topp, och då inte bara av dess välstånd och framtidsoptimism, utan även av dess förträngda och mörka undersida. </p><p><b>Om författaren</b></p><p>Peter Englund (f. 1957) är fil.dr i historia och professor. Han har skrivit en rad böcker om svensk och internationell historia, som i flera fall varit succéer även utomlands. Han är sedan 2002 ledamot av Svenska Akademien och var 2009 2015 dess ständige sekreterare. </p>

Vår tids vinnare är staden och kvinnorna Det är i städerna det händer! Planeten skakar till och genom vad som kan liknas vid mänsklig gravitation hamnar vi i städerna. Vi befinner oss i en tyst revolution där städerna och kvinnorna är revoltörer. Och vapnet är en Samsung istället för en Kalashnikov. De multinationella företagen blir multiurbana företag. Det urbana är det nya svarta och borgmästarna blir vår tids premiärministrar. I denna unika bok guidar dig Per Schlingmann och Kjell A Nordström i vad som händer i världen, staden och för oss människor. Förutom stadens till synes ostoppbara attraktionskraft ser vi andra dramatiska förändringar som påverkar villkoren för oss alla: ? Framgång i den digitala världen kräver kompetenser som inte är digitala. När allt kan kopieras blir det som inte kan artikuleras och digitaliseras kvar. ? Det är kvinnornas tid. Utrustade med kunskap och mobil tar de för sig. Männen håller krampaktigt fast vid den ekonomiska makten, men hur länge till? ? Nu är det vild kunskap som gäller! Oavsett hur bra universiteten är, så lär de bara ut hygienkunskap. För att nå framgång krävs något mer. Något magiskt. Vild kunskap. Det är upp till dig hur du förhåller dig till utvecklingen - det handlar om att vara öppen, ödmjuk och våga experimentera och hantera förändring genom att lära förmågan att lära om. Lika lite som annat som uppstår idag går denna bok att kategorisera. Den är ett collage som beskriver vår tid och hur du själv kan hantera de förändringar som möter oss alla. Denna bok är helt enkelt queer och söker sin kategori som så många andra idag. Författarna läser själva in ljudboken.

Nominerad till AUGUSTPRISET 2016 "Det är så välskrivet och så viktigt att den här boken borde bli en grundbok i ekonomi för alla svenskar." Dagens Nyheter "en av årets viktigaste böcker" Gotlands Tidningar "Fattigfällan är en bok som skulle kunna bli politisk dynamit om nån tar upp den till diskussion, om nån tar människorna det handlar om på allvar - förr eller senare kan det vara vem som helst av oss." Åsa Linderborg, Aftonbladet VI SVENSKAR TROR gärna att det finns ett tryggt skyddsnät om något händer. Socialförsäkringar och inte minst socialtjänsten ser till att inga blir vräkta eller behöver svälta. Men sanningen är att alltfler glider igenom skyddsnätet, att socialtjänsten på många platser havererat totalt och att den växande skaran fattiga i Sverige möter ett system som misstänkliggör och kontrollerar dem, snarare än att erbjuda hjälp. Beata har en ordentlig utbildning, en fin lägenhet och har själv uppfostrat fyra barn utan att någonsin vara sen med en enda räkning. Visst, hon har aldrig haft det fett, men hon har blivit expert på att hushålla med sina tillgångar, tagit knäck efter knäck och aldrig varit rädd för att ta i. Hur kunde det bli så att hon som alltid varit så kompetent till sist är en av dem som köar utanför Frälsningsarméns matutlämning? Som tar dyra sms-lån och pantsätter sina smycken för att inte bli vräkt. Det enda misstaget hon begick var att bli långvarigt sjuk. I Fattigfällan får vi följa Beatas kamp med socialen och hennes strävan efter att försöka få en stunds trygghet för att orka bli frisk innan det är för sent. Beata är ett fiktivt exempel på alla de som farit illa när olyckan varit framme, men allt som händer henne i boken är baserat på verkliga händelser. Om författaren Charlotta von Zweigbergk är journalist och författare. Under decennier har hon arbetat som frilansjournalist inom ämnen som populärpsykologi, personporträtt och samhällsfrågor. Fattigfällan är hennes elfte bok. Tidigare har hon skrivit romaner och livsstilsbetonade faktaböcker. Uppläsare Louise Raeder

En aprilkväll 2004 sker ett brutalt rånmord på en enslig gård i den lilla byn Kalamark i Norrbotten. Polisens misstankar riktas snabbt mot 41-årige Kaj Linna, en försäljare som tidigare gjort affärer med offren. Efter att Kaj Linna gripits på flykt i Wales döms han mot sitt nekande till livstids fängelse. Ett drygt år efter domen får kriminalreportern Stefan Lisinski genom ett tips upp ögonen för fallet. Ju fler stenar han lyfter på, desto märkligare verkar det hela. Stämmer det verkligen att Kaj Linna har begått mordet? Och om han är oskyldig, hur ska man då kunna bevisa det? Att ta ett liv är ett svindlande reportage i bästa true crime-anda. En berättelse om undermåligt polisarbete, fartblinda åklagare och hur en journalists envisa arbete bidrog till att en oskyldig man friades efter 13 år bakom galler. I och med Kaj Linnas frikännande väcks också den verkligt brännande frågan: Vem är den riktige mördaren? * Stefan Lisinski (f. 1952) arbetar som kriminalreporter på Dagens Nyheter. Han förärades 2017 med Föreningen Grävande Journalisters hedersomnämnande vid utdelningen av priset Guldspaden. Juryns motivering löd: För långt och uthålligt grävande i ett rättsfall som de flesta andra valt att glömma, och där Kaj Linna nu beviljats resning. "En historisk journalistisk gärning. Stefan Lisinskis bok förtjänar att läsas av många." Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter "I historien kring fallet Kaj Linna finns det gott om mörker, tragik, ond bråd död, orättvisa, lögner och jämngrått jävla elände. Om allt detta kommer ni få läsa i boken ni har framför er. Men det finns också enstaka ögonblick av ljus. Värme. Medmänsklighet och förtröstan. Inte sällan är det just Stefan Lisinski som står för dessa ögonblick." Anton Berg, journalist

Varför älskar unga killar att rita snoppar i snön? Hur kommer det sig att sju av tio män har ett smeknamn på sin penis? Vad får en man att skicka en dickpic? I Män visar kuken för mig söker journalisten Caroline Hainer svaren. I fokus står det manliga könet, och inte minst mäns komplexa relation till detsamma. Sökandet leder henne mot såväl en ifrågasatt manlighet som till den antika konsten, lagboken, valkampanjer och de riktigt mörka skrymslena på internet. Om författaren/Uppläsaren Caroline Hainer (f. 1976) är författare och kritiker med inriktning på film och tv. Hon har tidigare gett ut två romaner: Inte helt hundra (2013) &Åsneprinsen (2016).

"Utmanande och tankeväckande" Bill Gates Under det senaste århundradet har människan lyckats göra det omöjliga. Svält, krig och sjukdomar har förvandlats från obegripliga naturkrafter till problem som faktiskt går att hantera. Idag är det fler som dör av för mycket mat än för lite, det är fler som dör av hög ålder än av smittsjukdomar och självmord är en vanligare dödsorsak än krig och terrordåd tillsammans. Frågan är bara vad som ska ersätta krigen och svälten som mänsklighetens huvudfokus. Vilka framtidsprojekt, drömmar och mardrömmar kommer att prägla vår värld under återstoden av 2000-talet? Yuval Noah Harari har hyllats av läsare och kritiker världen över för sitt avväpnande och samtidigt djupt belästa sätt att skildra mänsklighetens historia. I Homo Deus fortsätter han den utforskning av våra grundläggande villkor som påbörjades i föregångaren Sapiens - men nu riktar han sökarljuset mot mänsklighetens framtid. Homo Deus går på djupet i ämnen som dödens avskaffande, introduktionen av artificiellt liv och varför vi människor strävar efter att förvandlas till gudar. Det är en fascinerande bok som dyker rakt in i mänsklighetens stora och omöjliga ödesfråga: Vart är vi på väg? OM FÖRFATTAREN Yuval Noah Harari (född 1976) har doktorerat i historia vid University of Oxford och undervisar vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. Hans bok Sapiens blev en enorm internationell succé och har sålts till över 30 länder. Översättning: Joachim Retzlaff "Briljanta spekulationer om framtiden ... En storartad bok." SvD "Underhållande och tankegymnastisk läsning ... när författaren ägnar sig sin speciella blandning av evolution, teknikhistoria och idéhistoria kan han briljera med snabb klarhet och pedagogisk kraft ... Man tar en paus i läsningen, ler, och känner den vilda kraften i människohjärnan svisha förbi alldeles intill. Och sådana läsupplevelser är ju minst halva grejen med denna typ av bok ... imponerande och lärdomspackade bok." Per Andersson, SVT Kulturnyheterna "Att i tider av fake news och facebook truths få lyssna till någon som sansat, sakligt och intelligent desillusionerar snarare än illusionerar finner många vara en lisa ... Läsningen är lika oavbrutet fascinerande ... Harari är inte enbart en intressant tänkare, han är också en god författare och pedagog som vet att välja bland bilder och exempel ... Hararis böcker inger känslan av att få lyssna på något förbjudet, långt bortom populism och åsiktsdrev. Både trots och genom att de skapar en sådan existentiell svindel hos läsaren är de synnerligen svåra att lägga ifrån sig." Kristian Fredén, Borås Tidning "Vad kommer vi människor att pyssla med i framtiden när vi utrotat svält, sjukdomar och en sisådär några miljarder oskyldiga djur? När robotarna knyckt jobben? När själen bara är en algoritm bland andra? Historikern Yuval Noah Harari, som låg bakom mästerverket Sapiens, snärjer oss på nytt med Homo Deus: en kort historik över morgondagen som argumenterar för att människan rentav kommer att uppgradera sig själv till Gud. Kuslig och helt omistlig läsning." Jenny Lindh, M-magasin "Läsning som gör en på gott humör. Med Harari är morgondagen definitivt en annan dag." Kenneth Gysing, Femina "När jag läser Harari tänker jag ibland att det är som att sitta på ett moln långt ovan jord och se på vad som händer nere på jordklotet genom en kikare ... oavbrutet spännande och fascinerande. Man behöver inte hålla med om allt, men man utmanas hela tiden under läsningen." Inger Alestig, Dagen

Det hela började med några gnistor från en skogsmaskin i juli 2014 och sköttes först som ännu en rutinsläckning. Men på bara några dagar växte elden, tills den ödelade en yta tre gånger större än Stockholm. En miljard kronor gick upp i rök, tusentals evakuerades och en människa dödades i Sveriges största skogsbrand i modern tid. När eldstormen nådde Sven Olov Karlssons hemby och skog i Västmanland flydde han, och undrade samtidigt om något mer än hetta och vind orsakat katastrofen. Hans förlust visade sig ingå i två större berättelser: en nutida om nedskärningar och klimatförändringar. Och en tidlös, om hur människan alltid format och förött naturen med eld. Utifrån sina erfarenheter av branden och sin nära relation till den drabbade trakten tecknar han bilden av ett samhälle som rustat ner inför ett växande hot. Men framför allt är Brandvakten ett porträtt av kvinnor och män som lever och arbetar med skogen. Bönder, brandmän, skogvaktare, sågverksägare och traktorförare: de som kämpade dag och natt för att rädda sig själva och varandra. Och som efteråt lyckades finna nya värden i det brända. Sven Olov Karlsson är författare, kritiker och journalist. Han romandebuterade med Italienaren (2003), och har sedan dess givit ut ytterligare tre prosaböcker, senast novellsamlingen Västmanland, som bland annat nominerades till Tidningen Vi:s litteraturpris.