Svenska

<p>Det här är en bok till dig som har förlorat en betydelsefull person. Om det svåraste som kunde hända faktiskt har hänt och ditt liv har förändrats. Det är en minnesbok där du kan samla minnen och svara på frågor om din saknade person. Här får du också lära dig mer om sorg och hur livet kan kännas och bli efter att en person har dött. </p><p>Boken är skriven av en psykolog och en kurator och är gjord för att passa barn och unga i olika åldrar. Du kan läsa och skriva i den ensam eller tillsammans med någon du tycker om. Boken är gjord för att göra det lite lättare att prata om de svåra och viktiga ämnena.<br/></p>

<p><i>Filosofi i den hellenistiska och romerska världen</i> är andra delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . I denna volym följer vi filosofins utveckling i Medelhavsområdet under närmare tusen år, från 300-talet f.Kr. fram till 500-talet e.Kr., från de grekisktalande områdena i öst till det romerska riket under kejsartid. </p><p>Den hellenistiska och romerska filosofin präglas av en ökad inriktning på etik med fokus på frågan om människans möjligheter att uppnå ett lyckligt och bekymmersfritt liv. Den frågan besvaras på olika sätt av kyniker, epikuréer och stoiker, som alla gör anspråk på att förvalta arvet efter Sokrates. De utmanas av den pyrrhonska skepticismen, som försöker uppnå samma mål sinnesfrid genom att ifrågasätta möjligheten att veta någonting alls. Mot denna bakgrund växer nyplatonismen fram med Plotinos som främste representant, vars religiöst färgade platonska metafysik kommer att påverka filosofin under mer än tusen år. Efterhand som kristendomen vinner fotfäste i romarriket går även den i dialog med antikens filosofiska tradition, från de tidiga grekiska och romerska kyrkofäderna till Augustinus och Boethius under senantiken. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och en av vår tids främsta filosofihistoriker. </p>

<p><br/></p><p>Per Hallman (1869-1941) var arkitekt, stadsplanerare och Stockholms första stadsplanedirektör. Verksam i en nationalromantisk tid tillhörde hande ivrigaste representanterna för en konstnärlig stadsbyggnadskonst, inspirerad av bland andra den österrikiske arkitekten och stadsplaneraren Camillo Sitte. Målsättningen var atttillgodose människors behov av funktion, ljus, luft och skönhet.</p><p>Stockholm efter sekelskiftet 1900 var en storstad med växtvärk. Knappast i något annat land bodde arbetarfamiljerna så trångt som här. Mot den bakgrunden kom både statens och stadens engagemang för bättre bostäder att växa vid tiden för första världskriget och strax därefter.I Hallmans vision och stadsplaner fanns det plats för alla. Storgårdskvarteren för arbetarfamiljer vid Blecktornsparken och Rödabergsområdet, de eleganta enfamiljshusen och flerfamiljshusen i Lärkstan, den småskaliga integrationen i trädgårdsstäderna Gamla Enskede, Tullinge, Äppelviken och Sköndal samt en mängd platser runt om i Sverige. De kännetecknas av att husen är väl inpassade i terrängen, av mjukt formade gatunät, låga byggnader och grönskande innergårdar.</p><p>I egenskap av stadsplanerare och stadsplanedirektör författade Per Hallman ett sextiotal stadsplaneförslag för Stockholms utveckling och för landet i övrigt ett sjuttiotal förslag till stads- och byggnadsplaner. Hans romantiska visioner, vackra stadsrum och mänskliga livsmiljöer känns idag mer attraktiva än någonsin.</p><p>Detta är det första samlade verket i sitt slag. PerHallmans arv lyfts fram i texter, illustrationer, äldre och nytagna foton, stadsplaner, ritningar och faksimiler.</p><p><br/></p><p>Samfundet S:t Eriks årsbok 2019</p><p><br/></p><p>Medverkande skribenter:</p><p>Aleksander Wolodarski, arkitekt och stadsplanerare</p><p>Anders Bergström, lektor Arkitekturens teori och historia, KTH</p><p>Ann-Charlotte Backlund, stadsantikvarie och chef för Stadsmuseet, Stockholm</p><p>Claes Caldenby, professor i Arkitekturens teori och historia, Chalmers</p><p>Eva Gabrielsson, arkitekt</p><p>Johan Knutsson, professor i möbelkultur, LIU</p><p>Johan Mårtelius, professor i arkitekturhistoria,KTH</p><p>Kjell Forshed, arkitekt</p><p>Laila Reppen, arkitekt och författare</p><p>Lars Nyberg, landskapsarkitekt</p><p>Maria Flinck, trädgårdshistoriker</p><p>Mats Deland, docent i historia, Mittuniversitet, Sundsvall</p><p>Monica Andersson, lektor vid Statsvetenskapliga institutionen, SU</p><p>Stina Hagelqvist, lektor vid Konsthistoriska institutionen, SU</p><p>Susanne Ingo, arkitekt</p><p>Ulrich Lange, professor vid Institutionen för Kulturvård, GU</p><p><br/></p><p><br/></p>

Hur och när bluesen kom till Sverige är det första heltäckande verk som skrivits om detta ämne. Inledningsvis beskrivs vad som kännetecknar blues, dess ursprung, historia och spridning. De första besöken av afroamerikanska musiker och deras påverkan på inhemska musiker behandlas. Hur bluesen bemöttes hos oss i början redogörs det för. Fokus ligger dock på utvecklingen från 1960-talets bluesboom fram till i dag. Här behandlas utförligt de afroamerikanska bluesbesöken, men också de viktigaste svenska artisterna, bluesföreningarna och andra bluesarrangörer, bluesfestivaler, svenska bluesproducenter samt bl.a. radio- och tv-program om blues. De svenskar som tidigt reste till USA för att uppleva musiken på plats berättar sin historia. Även musikformerna ragtime, boogie-woogie, cajun och zydeco får sin beskärda del. Boken innehåller många unika bilder och en hel del anekdoter från möten med bluesmusiker. Författaren har på olika sätt varit djupt involverad i den svenska bluesscenen sedan slutet av 1970-talet.

<p>Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.  </p><p>Syftet med skriften <i>Landtmannabyggnader: hufvudsakligen för mindre jordbruk</i> från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.  </p><p>Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841 1906). De publicerades ursprungligen i hans <i>Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen</i> från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.</p>

<p><b></b>De nio första Tintinäventyren tecknade Hergé i svartvitt, med start 1929. De publicerades först som följetong i olika tidningar innan de gavs ut i bokform. Samtliga nio album kommer nu för första gången att ges ut på svenska i ett utförande snarlikt det ursprungliga. Det blir alltså många nya läsupplevelser att se fram emot för svenska Tintinfans. </p><p>I originalversionen av <i>Faraos cigarrer</i> från 1934 finns mycket som känns igen från senare album beträffande figurer, miljöer och spänning. Samtidigt är genomförandet inte alls lika fulländat som i färgversionen av samma äventyr som gavs ut långt senare. Båda berättandet och teckningarna är betydligt mera opolerat här. </p><p>Gemensamt för de nio originalversionerna av Tintins äventyr är att de har betydligt fler sidor än de senare färgutgåvorna av samma äventyr, och att serierutorna är större. Varje album innehåller också ett mindre antal helsidesplanscher i färg. </p>

<p>Originalversionen av <i>Kung Ottokars spira</i> gavs ut som album ödesåret 1939. Det är det mest politiskt färgade av alla Tintinalbum och handlingen är starkt präglad av den oroliga tid det skapades i. </p><p>Det krigshetsande landet Bordurien, ett lätt förklätt Nazityskland, försöker annektera det fredliga grannlandet Syldavien med hjälp av en viss Müsstler, vars namn är en uppenbar kombination av Mussolini och Hitler. Tack vare Tintin kan maktövertagandet hejdas och konflikten får ett fredligt slut. Det är i detta äventyr som Tintin första gången träffar "Näktergalen från Milano", operasångerskan Bianca Castafiore.</p><p>Gemensamt för originalversionerna av <i>Tintins äventyr</i> är att de har betydligt fler sidor än de senare färgutgåvorna av samma äventyr, och att serierutorna är större. Varje album innehåller också ett mindre antal helsidesplanscher i färg. </p>