Svenska

I vårt tänkande styrs vi ofta av orealistiska föreställningar om vår omvärld och oss själva. Detta får till följd att vi gör missbedömingar som blir alltmer besvärande för oss och som färgar allt större områden av vårt beslutsfattande. För att komma ifrån sådana vrångbilder av verkligheten har Freeman och DeWolf sammanställt en lista på de vanligaste misstagen som vi gör. De presenterar också flera enkla tekniker som man kan använda sig av för att öka förmågan att tänka klart och förhindra felbedömningar och fel. <br/><br/> Förord och fackgranskning Börje Wistedt.<br/><br/><i>Översättning Per Rundgren </i>

Detta är Elisabeth Kübler-Ross' mest personliga bok. Hon berättar här om några av de nyckelepisoder i sitt liv som gjort henne till pionjär inom vården av döende och ger inblickar i sitt arbete med döende barn genom gripande och numera klassiska fallbeskrivningar. Hon beskriver också några av sina egna nära-dödenupplevelser och anda andliga upplevelser som gjort henne övertygad om att livet fortsätter efter döden.<br/><br/> <i>Översättning Göran Grip</i>

I debattboken <em>Lärarens återkomst</em> ger pedagogikprofessorn och spelforskaren Jonas Linderoth upprättelse till den svenska lärarkåren. De lärare som tror på att undervisa har under lång tid demoniserats av politiker, skolforskare, fackförbund och lärarutbildare. Detta menar författaren är en av orsakerna till Sveriges lärarbrist och en delförklaring till svensk skolas stora problem. Idéer om att elever lär sig bäst när de söker kunskap på egen hand, att man inte bör dela in skolan i olika ämnen och att all kunskap endast är konstruktioner har skadat läraryrkets själva kärna. Denna konstruktivistiskt inspirerade pedagogik berövar elever rätten till en god utbildning. <br/> <br/><br/>Linderoth visar på skadeverkningarna inom svensk skola på flera nivåer: från grundskolan till lärarutbildningen. <em>Lärarens återkomst</em> är en debattbok som introducerar ett alternativt perspektiv på lärande, samt gör en mycket kritisk genomlysning av skolans digitalisering.<br/> <br/><br/>Det är hög tid att bryta förvirringen och åter respektera lärarprofessionen. Håller du med om detta är du redo för <em>Lärarens återkomst</em>.<br/> <br/><br/> <strong>Sagt om boken:</strong> <br/> <br/><br/> <em>Det här är en debattbok som verkligen förtjänar att läsas och diskuteras.</em><br/>Marie Leijon, BTJ-häftet nr 24, 2016<br/> <br/><br/> <strong>Jonas Linderoths efterord till ljudboken: </strong> <br/> <br/><br/>Sedan den tryckta utgåvan av <em>Lärarens återkomst </em>kom ut har några av de farhågor jag uttryckte i bokens förord kommit att besannas. De som förespråkar en fortsatt marknadsstyrning av den svenska skolan ser gärna att min kritik mot KIP inordnas i färdiga debattformat. Har man politiska eller ekonomiska särintressen i den svenska skolan vill man inte att det riktas kritik mot vårt system med skolpeng och vinstdrivande friskolor. Det passar då utmärkt att pedagogiska arbetsformer och lärarutbildning ses som den svenska skolans främsta problem.<br/> <br/><br/>I boken är dock ett kärnargument att det var de pedagogiska idéerna som banade vägen för de olika systemreformerna. Försämringar av lärares arbetsvillkor kunde förkläs till pedagogiska reformer. När lärarrollen omdefinieras till en handledarroll kan saker som planeringstid, ämneskompetens och budget för läromedel ifrågasättas. Nedskärningar som på en vinstdrivande skola omvandlas till vinstmarginaler. <br/> <br/><br/>Den som vill söka efter argument för vårt helt världsunika system med en marknadsstyrd skola har således inget att hämta i den här boken. Det finns en djup ironi i att de som framförallt ogillat mina argument kommer från två väsensskilda grupper. Dels är det pedagogikforskare som uppfattar sig som progressiva, dels är det företrädare för edtech-industrin som säljer prylar och konsulttimmar till skolsektorn. Att dessa båda grupper möts i en gemensam vilja att demontera den undervisande lärarrollen illustrerar väl hur KIP blivit skolmarknadens ideologiska överbyggnad. <br/> <br/><br/>Det tycks därtill näst omöjligt att, som jag försökte i boken, separera frågan om ordning och reda från diskussionen om arbetsformer. Jag menar att en pedagogik som bygger på att visa, berätta och förklara inte innebär att man behöver inskränka elevers smakpreferenser. För att tala klarspråk menar jag att man kan bedriva instruktion även om eleven har en keps på sig. I boken förespråkas en elev-lärarrelation som alltid har elevens kunskapsprogression som sin bas och i övrigt respekterar elevens integritet. <br/> <br/><br/>Sedan jag skrev boken har den världsledande skolforskaren Gert Biesta kommit med sin bok "The Rediscovery of Teaching". För Biesta är skolans främsta uppgift att göra det möjligt för eleven att möta omvärlden på ett kvalificerat sätt. En förutsättning för detta är en skola och en undervisning som utmanar eleven och gör det möjligt att överskrida den egna världsbilden. Utbildning som bygger på självständigt lärande erbjuder inte eleven ett sådant överskridande. Biesta menar att en skola som vilar på vad han kallar "konstruktivismens hegemoni" snarare bygger på nyliberala än progressiva idéer. För Biesta utgörs det progressiva alternativet av lärarstyrd undervisning. Jag kan bara instämma i detta och konstatera att Biesta hade varit en central referens i <em>Lärarens återkomst</em> om boken kommit ut idag.<br/> <br/><br/>Biestas argument visar också på vikten av att det vädras på de utbildningsvetenskapliga institutionerna. Svenska pedagogikforskare syns framförallt i den offentliga debatten när de blivit utskrämda av extern kritik. Just för att ämnena är så hårt ansatta försvarar vi oss med näbbar och klor. Något som leder till att vi helt avfärdar kritik och tar till slitna argument som att motparten inte begriper vad pedagogikämnet egentligen är. Det ter sig som om tiden är mogen för en annan strategi. Min bild är att vi annars riskerar att helt förbruka samhällets förtroende. Kanske vore det på sin plats med viss självkritik? Kanske vore det klädsamt med ett visst mått av ödmjukhet? <br/> <br/><br/>Jag har fått strax under hundra brev från läsare. Med undantag av någon enstaka förbannad forskarkollega som anser att jag gjort bort mig eller ser mig som en populistisk ämnesförrädare är det mest angenäm läsning. Flera brev kommer från lärare som har mycket liknande berättelser som Lars i boken. Berättelser om att stå upp för alla barns rätt till god undervisning. Berättelser om att göra det man tycker är rätt trots att man motarbetats. Berättelser om att kämpa i ett system som inte belönar gediget undervisningshantverk. Jag är glad och tacksam över att ni hörde av er. <em>Lärarens återkomst</em> är en bok som kan läsas av olika läsare i olika syften, men framförallt är det er bok.<br/> <br/><br/>September 2017<br/> <br/><br/>Jonas Linderoth <br/><br/>... den avgjort bästa av alla böcker jag läst de senaste åren kring svensk skola och dess problem. (...) Jonas Linderoth skriver lättläst, rakt och med fångande bildspråk. (...) Jag rekommenderar starkt läsning av boken. Den är viktig ur flera perspektiv. Inte minst förtjänar lärare att hyllas. Det har kastats mycket oförtjänt skit på kåren från folk som inte begriper sig på yrket, och är det fel på systemet är det ändå lärarna som får skulden. <em>Torbjörn Hanö, Skolledaren nr1 februari 2017</em>

<p>Den st&ouml;rsta utmaningen i katastrofer, kriser och krig &auml;r att f&aring; det civila samh&auml;llet att forts&auml;tta fungera. Det genomsnittliga kriget varar i drygt tre &aring;r och det &auml;r inga andra &auml;n vi som kommer att h&aring;lla i g&aring;ng samh&auml;llet under den tiden. Vi beh&ouml;ver d&auml;rf&ouml;r kunna forts&auml;tta g&ouml;ra vad vi g&ouml;r varje dag.</p> <p>Ett krig kommer inte n&ouml;dv&auml;ndigtvis att &auml;ndra den roll du har. Men det kommer att inneb&auml;ra st&ouml;rre p&aring;frestningar och &ouml;kade krav p&aring; dig, b&aring;de yrkesm&auml;ssigt och privat. Fr&aring;gan vem du &auml;r n&auml;r kriget kommer handlar om hur du beh&ouml;ver vara som person f&ouml;r att b&auml;ttre kunna m&ouml;ta dessa &ouml;kade p&aring;frestningar.</p> <p>Det &auml;r m&auml;nskligt att s&ouml;ka enkla svar p&aring; komplexa problem, men den h&auml;r boken kommer inte att vara n&aring;gon Ikea-manual eller checklista f&ouml;r exakt hur du ska agera i alla situationer. Den kommer dock att avliva seglivade myter och ge dig v&auml;rdefull kunskap som g&ouml;r de faktiska p&aring;frestningarna mer hanterbara.</p> <p><strong>David Bergman</strong> &auml;r &ouml;verstel&ouml;jtnant, doktor i psykologi och forskare vid F&ouml;rsvarsh&ouml;gskolan. Han har tidigare givit ut <em>Stridens psykologi &ndash; Konsten att d&ouml;da och &ouml;verleva</em> och fyra thrillers som utspelar sig i milit&auml;r milj&ouml;.</p> <h3>Sagt om boken:</h3> <p>&rdquo;Boken riktar sig till en bred publik &ndash; b&aring;de till den som vill f&ouml;rst&aring; hur samh&auml;llet p&aring;verkas av kriser och till den som s&ouml;ker konkreta strategier f&ouml;r att hantera extrema situationer. Sammanfattningsvis &auml;r det en aktuell och insiktsfull bok som lyfter fram vikten av psykologisk motst&aring;ndskraft i kris.&rdquo;<br/><strong>Ida Larsson, BTJ-h&auml;ftet nr 6, 2025</strong></p>

Med kritisk och konstruktiv blick ger Thomas Nygren en initierad översikt över de digitala utmaningarna och möjligheterna i dagens utbildningssystem. Boken förklarar vad AI faktiskt är och behandlar ämnen som AI-litteracitet, sökkritik, källmedvetenhet och ämnesspecifika möjligheter och utmaningar &ndash; allt för att du som lärare framgångsrikt ska kunna integrera den nya tekniken i ditt klassrum. Avsnittet om ChatGPT är särskilt relevant eftersom det ger insikter om hur AI både kan möjliggöra och hindra elevernas lärande. Även frågor om rättssäker bedömning tas upp som en specifik problematik. <br/><br/>Med omfattande stöd i ny och aktuell forskning ger boken ett inspirerande underlag för hur tekniken kan integreras i utbildningen, inte som en ersättning för människan, utan som ett verktyg som stöder och förstärker elevernas lärande. Lärarens ledarskap och välplanerad undervisning betonas med fokus på hur man bäst stödjer ämnesspecifika kunskaper och färdigheter. Istället för att bara fokusera på tekniken betonar boken lärarens centrala roll och vikten av mellanmänskliga aspekter i en tid som präglas av AI. <br/><br/><em>AI i skolan</em> är en ovärderlig guide och vetenskaplig grund för dig som vill förstå och navigera i detta dynamiska och snabbföränderliga landskap. <br/><br/>På vår <a href="https://www.nok.se/link/ae4d17e4404941e5b8c6c63d8e73e3d2.aspx">AI-sida</a> hittar du alla våra böcker om artificiell intelligens. <h3>Sagt om boken:</h3> <br/><br/>"Här ger Nygren mängder av belysande, klargörande och ofta forskningsbaserade exempel på strategier, metoder och praktiska övningar för undervisningen, och han poängterar noga både fördelar och nackdelar med AI-användning. Här finns också illustrativa exempel på generativ AI, exempelvis Chat GPT, och vilka möjligheter och risker en sådan kan innebära för både lärare och elev. Nygren är genomgående mycket verklighetsnära, detaljerad och tydlig, och de många pedagogiska exemplen beskrivs överskådligt och enkelt, vilket gör boken utmärkt som lättillgänglig inspirationskälla och pedagogiskt arkiv i alla AI-sammanhang i skolkontext."<br/><strong>Ola Svärd, BTJ-häftet nr 4, 2024</strong>

Psykologiundervisningen ska relatera tilleleverna själva. Uppgifter och reflektionsfrågorkopplas därför till elevernas verklighet.Exempel och uppgifter kopplade tillvård- och omsorgssituationer skapar ettsamband mellan psykologiämnet ochelevernas framtida yrkesroll. Lärobokenpassar både elever i gymnasieskolan ochvuxenstuderande. <em>Psykologi 1</em> är baseradpå psykologiläromedlet <em>Med nya ögon</em>. <h3>Aktuellt innehåll</h3> <br/><br/>Läromedlet följer kursplanen i Psykologi 1 och innehåller kapitel om psykologins historiskaframväxt, stress och socialpsykologi.Läromedlet lyfter också fram deområden där forskningen har gått framåtsom mest, såsom kognitiv psykologi ochbiologisk psykologi. <br/><br/><em>Psykologi 1</em> innehåller följande delar: <ul> <li>Känn dig själv</li> <li>Psykologins historiska framväxt</li> <li>Kognitiv psykologi</li> <li>Biologisk psykologi</li> <li>Stress</li> <li>Socialpsykologi</li> <li>Ordlista med förklaringar av centrala<br/>begrepp</li> </ul> <br/><br/>Bokens första kapitel "Känn dig själv" syftartill att introducera psykologiämnet påett intresseväckande sätt. Eleverna fårbekanta sig med några psykologiskabegrepp och träna sig i att analysera en<br/>fallbeskrivning. <h3>Språk- och kunskapsutvecklandearbetssätt</h3> <br/><br/><em>Psykologi 1</em> utgår från ett språk- och kunskapsutvecklandearbetssätt vilket innebäratt eleverna utvecklar psykologiskakunskaper såväl som det ämnesspecifikaspråket. Reflektionsfrågor aktiverar elevernasförförståelse och stöttar deras läsförståelse.Centrala psykologiska begreppförklaras i löpande text samt i en ordlistalängst bak i boken. Uppgifter hjälper elevernaatt lära in begrepp, tillämpa kunskaperoch att kritiskt granska perspektiv och teorier.

Att mentalisera - det är att försöka se sig själv utifrån och andra ­män­­niskor inifrån. När man mentaliserar reflekterar man över sina egna och andras tankar och känslor. Man blir ­påmind om att varje människa har sitt eget perspektiv och tolkar ­verkligheten på sitt sätt. <br/><br/>Denna till synes banala förmåga är långt ­mer komplicerad­ än vad man först kan tro. En omfattande ­forskning har visat­ att vår ­förmåga att ­mentalisera har en ­avgörande ­betydelse för oss. Den påverkar i hög grad hur vi mår ­psykiskt och ­fysiskt. Den är grundläggande för hur våra ­relationer ­utvecklas till andra: barn, ­partners, arbetskamrater, ­vänner och släktingar. <br/><br/>Mentaliseringsboken är den första boken i ämnet som ­riktar sig till en bred allmänhet. Här presenteras­ på ett ­lättfattligt sätt de viktigaste slutsatserna­ i forskningen om mentalisering.­ Här finns en rad praktiska råd och enkla övningar­ som ­hjälper läsaren att mentalisera bättre. Boken­ är uppbyggd kring en rad ­vardags­berättelser som visar hur central förmågan­ att ­men­ta­lisera är i våra liv - trots att ­begreppet ännu är okänt för många. <br/><br/>OM FÖRFATTAREN <br/><br/>Per Wallroth är fil. dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare i ­psykodynamisk psykoterapi. Han är den ledande företrädaren för mentalisering och mentaliseringsbaserad terapi (MBT) i Sverige. Han var med och startade det första svenska MBT-teamet 2005 och är medförfattare till boken ­Mentalisering: Att leka med verkligheten (Natur och Kultur, 2008). <br/><br/>UR BOKEN <br/><br/>Mentaliseringsteorin bygger på det faktum att alla männi­skor uppfattar verkligheten på olika sätt, eftersom de har olika erfarenheter, kunskaper och intressen. När AIK beseg­rar Hammarby med 2 1 på Råsunda så uppfattar Sören, som håller på AIK, detta på ett helt annat sätt än Petter, som håller på Hammarby. Man kan nästan undra om de ens har sett samma match. Sören tycker att det var en riktig fotbollsfest och att bästa laget vann. Petter anser att domaren favoriserade hemmalaget. AIK:s seger påverkar inte bara vad Sören och Petter tänker utan också hur de mår. Sören tycker att det är en härlig kväll. Petter deppar över en usel avslutning på en värde­lös dag. Hans arbetskamrat Pia, som är helt ointresserad av fotboll, bryr sig inte om hur det gick och har svårt att förstå varför Petter ser så sur ut på jobbet nästa morgon. Om Pia vill förstå Petter och hans dåliga morgonhumör så måste hon ta hänsyn till att han är Hammarby­supporter och att detta färgar hans tankar och känslor. Om hon gör det så mentaliserar hon. Hon har hans tankar och känslor i åtanke.