Svenska

<p>Vid skolstarten 2018 lanseras det digitala skolsystem som ska göra Sverige till ett föregångsland. Men satsningen på Skolplattformen blir ett fiasko. Brister, buggar och säkerhetsluckor prövar skolornas tålamod samtidigt som de anlitade konsulterna fakturerar miljonbelopp för att åtgärda problemen de själva skapat.</p><p>När en grupp föräldrar får nog och bygger en alternativ skolplattform som faktiskt fungerar svarar tjänstemännen med polisanmälan och IT-sabotage.</p><p>I den rafflande berättelsen om megaprojektet Skolplattformen får vi följa föräldrar, lärare, konsulter och tjänstemän, från de första drömmarna om en IT-satsning i världsklass till beslutet att skrota projektet som kostat skattebetalarna över en miljard kronor.</p>

<p>B&ouml;ckerna bygger p&aring; fem demokratibegrepp som &auml;r anv&auml;ndbara i samspelet mellan barnen. I vardagsn&auml;ra konfliktsituationer f&aring;r ni l&auml;ra k&auml;nna strategierna som en ing&aring;ng till att anv&auml;nda dem i ert v&auml;rdegrundsarbete.</p> <p>Fr&aring;gor riktade till l&auml;saren bjuder in till dialogisk l&auml;sning och vidare samtal b&aring;de under och efter l&auml;sningen. Tecken som st&ouml;d finns med f&ouml;r att st&ouml;tta kommunikationen.</p> <h3>Samlingsbox</h3> <p>Titlar i boxen:</p> <ul> <li>Vi s&auml;ger stopp!</li> <li>Vi byter!</li> <li>Vi g&ouml;r det tillsammans!</li> <li>Vi v&auml;ntar!</li> <li>Vi l&aring;nar den en stund!</li> <li>Handledning &ndash; strategier som st&auml;rker barns samspel</li> </ul> <p></p> <h3>Vi s&auml;ger stopp!</h3> <p>Alla i F&ouml;rskoleg&auml;nget har roligt. Men s&aring; drar Fia Rami i armen. &rdquo;Aj! Vill inte,&rdquo; s&auml;ger Rami och sl&aring;r Fia. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi byter!</h3> <p>Kiko leker med traktorn. Lo vill ocks&aring; leka med traktorn. Han tar den fr&aring;n Kiko. D&aring; skriker hon allt vad hon kan. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi g&ouml;r det tillsammans!</h3> <p>Ted, Rami och Maja hittar en stor gren. Alla vill leka med den. &rdquo;Min,&rdquo; s&auml;ger Maja. &rdquo;Jag s&aring;g den f&ouml;rst,&rdquo;, s&auml;ger Ted. Rami vill ocks&aring; ha grenen. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi v&auml;ntar!</h3> <p>Idag ska F&ouml;rskoleg&auml;nget plantera. M&aring;nga barn vill vattna. &rdquo;Kan jag f&aring; vattenkannan nu?&rdquo; fr&aring;gar Fia. &rdquo;Nej, den &auml;r upptagen,&rdquo; svarar Lo. &rdquo;Jag vill ocks&aring; ha vattenkannan!&rdquo; s&auml;ger Kiko. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <h3>Vi l&aring;nar den en stund!</h3> <p>Maja har f&aring;tt l&aring;na skottk&auml;rran av Ted. Nu vill Ted ha tillbaka den. &rdquo;Men nu har jag den,&rdquo; s&auml;ger Maja. Ojd&aring;, hur ska dom l&ouml;sa det h&auml;r?</p> <p></p>

<p><em>Till kunskapens f&ouml;rsvar</em> &auml;r en analys av den svenska skolans utveckling fr&aring;n mitten av 1900-talet fram till i dag. Under denna tid har b&aring;de synen p&aring; kunskap &auml;ndrats och skolans kvalitetsst&ouml;djande regelverk avvecklats. Med 1990-talets kommunalisering av l&auml;rarna och inf&ouml;randet av ett system med elevpeng f&ouml;rsattes skolan i ett successivt f&ouml;rfall och politiska blockeringar har d&auml;refter om&ouml;jliggjort mer verkningsfulla reformer.</p> <p>F&ouml;rslag p&aring; hur vi kan resa oss fr&aring;n detta f&ouml;rfall och hur skolan kan f&aring; &aring;teruppr&auml;ttelse ges i bokens avslutande del. Kunskapssynens betydelse &auml;r ett tema som l&ouml;per som en r&ouml;d tr&aring;d genom hela Larssons skildring, eftersom det &auml;r av h&ouml;gsta vikt f&ouml;r hur en skola kan och b&ouml;r vara.</p> <p><strong>Hans Albin Larsson</strong> &auml;r professor emeritus i historia och utbildningsvetenskap.</p> <h3>Sagt om boken:</h3> <p>"Larsson synligg&ouml;r orsaker till att l&auml;rarnas k&auml;rnuppdrag alltmer har urholkats. Han visar p&aring; hur kommunaliseringen av den svenska skolan och den efter millennieskiftet allt tydligare tilltagande ekonomismen haft p&aring;taglig inverkan p&aring; den svenska skolans kunskapssyn och k&auml;rnuppdrag. I bokens avslutande del ger Larsson konkreta f&ouml;rslag p&aring; hur skolan kan f&aring; &aring;teruppr&auml;ttelse. En rik referens- och notf&ouml;rteckning ger l&auml;saren goda m&ouml;jligheter till ytterligare f&ouml;rdjupning."<br/>Helhetsbetyg: 4.<br/><strong>Elisabeth J&ouml;nsson, BTJ-h&auml;ftet nr 22, 2022</strong></p>

<p><span>Datorspelande är en stor del av många elevers vardag. Om de inte spelar spel, så har de spel i tanken. Därför finns det en väldig kraft i att använda sig av spel i pedagogiken. Eleverna känner sig bekräftade i sitt intresse och det blir enklare för eleverna att ta till sig kunskap och skolan blir givande, rolig och kreativ.</span></p> <h3>Användbart IT-verktyg</h3> <p>Minecraft kan fungera som ett verktyg för eleverna att skapa och berätta om vad de kan och har lärt sig. Det blir ett sätt att förvalta och förmedla den kunskap de tagit till sig och ett slags levande kollage där de kan uttrycka sig och bygga skapelser som aldrig tidigare varit möjligt. Genom att samarbeta med varandra ges eleverna möjlighet att reflektera över sina byggen genom att förklara och samtala. Med en stark pedagogisk tanke utifrån mål och styrdokument, IT-verktyg och demokratiska ramar skapas ett effektivt, kreativt och öppet förhållningssätt.</p> <h3>Forskningsbaserad undervisning</h3> <p>Forskning visar på att spel kan ha positiva effekter på individer och kunskapsintagande om de används på rätt sätt. Boken tar upp vad forskning visar och vad som gör Minecraft till ett bra pedagogiskt verktyg. Här finns också idéer till hur du som lärare kan undervisa nyanlända, elever med sociala fobier och elever med olika neuropsykiatriska funktionshinder.</p> <h3>Konkret guide</h3> <p>Boken tar upp alla delar av Minecraft som du som lärare behöver känna till, och beskriver på ett begripligt sätt hur du går tillväga för att starta ett arbete i klassen och vad du behöver tänka på. Författaren tipsar om olika sätt att arbeta på lektionerna eller med längre projekt och hur man får eleverna att fokusera på vad som är viktigt att tänka på när de ska använda ett spel.</p>

<p>V&auml;pplarna &auml;r ett arbetsmaterial som utg&aring;r fr&aring;n m&aring;len inom spr&aring;k, matematik, NO/teknik och socialt samspel ur den Lpf&ouml; 18. Materialet &auml;r t&auml;nkt att anv&auml;ndas med de &auml;ldsta barnen under deras sista &aring;r p&aring; f&ouml;rskolan.</p> <p>I kapitelboken<em>V som i V&auml;pplarna</em>f&aring;r vi l&auml;ra k&auml;nna v&auml;pplarna Abbe, Tuva, Plussan och Sam. Vi f&aring;r f&ouml;lja V&auml;pplarna n&auml;r de tr&auml;nar p&aring; att bli riktiga superhj&auml;ltar. Under historiens g&aring;ng f&aring;r de anv&auml;ndning f&ouml;r det som var och en &auml;r intresserad av och till slut uppt&auml;cker de att de blir ett riktigt superhj&auml;lteteam n&auml;r de l&auml;r sig att dela med sig av sina kunskaper och att vara bra kompisar.</p> <p>Boken best&aring;r korta kapitel och &auml;r rikt illustrerad.<em>V som i V&auml;pplarna</em>kan l&auml;sas helt frist&aring;ende men passar ocks&aring; att anv&auml;nda parallellt med arbetet. M&aring;nga av aktiviteterna som barnen sj&auml;lva f&aring;r g&ouml;ra &aring;terkommer &auml;ven i kapitelboken.</p>

<p>&rdquo;Det h&auml;r &auml;r god journalistik. En substantiell, faktabaserad, viktig verklighetsbeskrivning som --- bidrar till att s&auml;tta den h&auml;r debatten p&aring; fast mark s&aring; att den kan f&ouml;ras p&aring; ett b&auml;ttre s&auml;tt. Det &auml;r en v&auml;ldigt, v&auml;ldigt bra reportagebok --- Det &auml;r lyh&ouml;rt, n&auml;ra och avskalat&rdquo;<br/><strong>Per Andersson, Kulturnyheterna</strong></p> <p>Skillnaderna i den svenska skolan har &ouml;kat i tjugo &aring;rs tid och blir allt st&ouml;rre. Det &auml;r en utveckling som g&aring;r p&aring; tv&auml;rs mot de l&auml;nder vi brukar j&auml;mf&ouml;ra oss med. Det f&aring;r stora konsekvenser, b&aring;de p&aring; nationell niv&aring; och f&ouml;r barnens dagliga arbete i klassrummet.</p> <p><strong>Emma Leijnse</strong> har f&ouml;ljt tv&aring; svenska skolklasser genom mellanstadiet, fr&aring;n fyran till sexan. I den ena klassen har eleverna l&aring;gutbildade f&ouml;r&auml;ldrar, i den andra &auml;r f&ouml;r&auml;ldrarna h&ouml;gutbildade. Hon har tr&auml;ffat barnen och l&auml;rarna i skolan och hemma och noterat skillnaderna mellan de tv&aring; gruppernas liv och m&ouml;jligheter att n&aring; framg&aring;ng i skolan. Vi tr&auml;ffar nyanl&auml;nda Aisha som redan tr&ouml;ttnat p&aring; skjutningarna runt sin skola, och Oliver som l&auml;ser s&aring; m&aring;nga b&ouml;cker p&aring; engelska att han blir alldeles uttr&aring;kad av engelskalektionerna i skolan. De tv&aring; g&aring;r inte i samma klass.</p> <p>Eleverna i svenska skolor delas allt mer upp utifr&aring;n deras bakgrund. Och trots att b&aring;de lagen och den politiska retoriken uttrycker att skolan ska kompensera f&ouml;r elevernas bakgrund, s&aring; blir det allt mer s&aring; att de elever som har d&aring;liga f&ouml;ruts&auml;ttningar med sig hemifr&aring;n, ocks&aring; f&aring;r g&aring; i en s&auml;mre skola. Vad g&ouml;r detta med hur eleverna ser p&aring; sig sj&auml;lv och p&aring; varandra? Och hur p&aring;verkas samh&auml;llet i l&auml;ngden n&auml;r vi iallt h&ouml;gra grad delas upp redan i skolan? Det &auml;r dessa fr&aring;gor <em>Ien annan klass</em> handlar om.</p> <p>"'<span class="retriever-hit focus">I en annan klass'</span>&auml;r avg&ouml;rande l&auml;sning f&ouml;r den som vill f&ouml;rst&aring; skolan, och att den inte kan isoleras som en fr&aring;ga f&ouml;r sig sj&auml;lv. Jag l&auml;gger ifr&aring;n mig boken och &ouml;nskar att Sveriges samtliga politiker skulle underkastas ett nationellt prov i l&auml;sf&ouml;rst&aring;else: L&auml;s den h&auml;r boken, sammanfatta inneh&aring;llet och skissa p&aring; en h&aring;llbar l&ouml;sning p&aring; denna nationella &ouml;desfr&aring;ga."<br/><strong>&Aring;sa Linderborg, Aftonbladet</strong></p> <p><span class="retriever-hit focus">"... en</span>l&auml;rorik, v&auml;largumenterad och engagerande reportagebok"<br/><strong>V&auml;rmlands Folkblad</strong><br/><br/>"Sammantaget &auml;r det en lysande &ndash; och rysande &ndash; ber&auml;ttelse om den svenska skolans verkligheter."<br/><strong>Nya Ludvika Tidning</strong></p>

GRUNDSKOLAN klubbades 1962 i Sveriges Riksdag efter år av diskussioner och ett helt decennium av försöksverksamhet. 50 år senare är grundskolan självklar. Allas rätt till nio års grundutbildning har medfört en allmän kunskapshöjning och att grundläggande utbildningsklyftor jämnats ut under ett halvt sekel. Trots skavanker, utredande och ständiga förändringar har grundskolan naturligtvis lyft Sverige. Men parallellt med grundskolan har världen förändrats. Kunde borde lyftet för Sverige och svenskarna ha varit så mycket större? Håller dagens grundskola måttet? Vilka orosmoln finns inför framtiden? Hur kommer det sig att Sverige halkar efter jämfört med andra länder? Kan vi fortfarande hävda oss med kunskaper? Ska vi konkurrera internationellt med kunskap? Är vår grundskola likvärdig? Kan skolan ge alla lika bra utbildning och har den plats för alla? Vilka behov måste framtidens grundskola klara? Hur ser framtidens grundskola ut? Det är några frågor som diskuteras i denna framåtsyftande antologi. De flesta av bokens skribenter fokuserar på ena eller andra sättet på det ökande behovet av kunskap och elevernas nya förutsättningar och möjligheter. Denna tydliga fokusering kan uppfattas som ett trendbrott i debatten, men naturligtvis också som ett definierat behov. Lärarnas Riksförbund (LR) har tagit initiativ till antologin i syfte att uppmärksamma att vår gemensamma grundskola faktiskt fyller 50 år, men framför allt för att förbundet anser att grundskolan behöver diskuteras och utvecklas. Bokens redaktör är författaren Christer Isaksson, som på nära håll länge följt utvecklingen inom svensk skola. Författare är: Birgitta Andersson, Mikael Damberg, Trevor Dolan, Lotta Edholm, Metta Fjelkner, Gustav Fridolin, Lennart Grossin, Lena Hjelm-Wallén, Christer Isaksson, Larz Johansson, Dag Jonsson, Tobias Krantz, Hans Albin Larsson, Johan Ohlsson, Margareta Pålsson, Bo Sundblad, Karl-Petter Thorwaldsson, Per Thullberg och Gunnar Wetterberg.