Svenska

<p><b>Nominerad till </b><b>Augustpriset i kategorin </b><b>Årets svenska fackbok 2024.</b> I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare. Vad botar frossan? Vem tog jägarens byte? Vad väntar bortom skogsbrynet? Den här rikt illustrerade boken handlar om skogen i svensk folklore. Fokus ligger på det gamla bondesamhället där vi möter mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Genom en rad både hotande och hjälpande väsen och gestalter, däribland bergatrollet, skogsrået och den ädle rövaren, får vi inblickar i en förindustriell tankevärld med inslag som ibland är egendomligt bekanta. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar folkloristen Tora Wall en färgrik bild av skogen som erfarenhet och föreställning. </p>

Brandväsendets utveckling från tidigt 1800-tal till modern tid.

<p>Vid varje v&auml;ndpunkt i m&auml;nniskans historia har h&auml;sten funnits d&auml;r &ndash; fr&aring;n civilisationernas uppkomst till den industriella revolutionen. Med h&auml;stens hj&auml;lp har m&auml;nniskan spr&auml;ngt det m&ouml;jligas gr&auml;nser g&aring;ng p&aring; g&aring;ng, gjort oss b&aring;de starkare och snabbare. Den tid d&aring; h&auml;sten fortfarande var en sj&auml;lvklar del av vardag och arbete ligger alldeles om h&ouml;rnet. Och sedan dess har den f&aring;tt nya roller.</p> <p>Den h&auml;r boken v&auml;nder sig till alla som &auml;lskar h&auml;star och vill veta mer om dess historia som m&auml;nniskans eviga f&ouml;ljeslagare. I text och bild ber&auml;ttas om dess insatser i krig, uppt&auml;cktsresor, arbete och &ndash; i v&aring;r egen tid &ndash; inom idrott, terapi och rekreation.</p> <p></p> <p>Och bakom allt skymtar fr&aring;gan: Var hade m&auml;nniskan befunnit sig om det inte vore f&ouml;r hennes allra b&auml;sta v&auml;n &ndash; h&auml;sten?</p>

<p>Hämnd. Det är ett starkt ord, och något vi sällan bejakar. Men om inte rättvisa skipas så är hämnd något som vi oftare accepterar. I rättegångarna efter Förintelsen var det få nazister som straffades och de flesta av dem som dömdes fick i förhållande till de oerhörda brott de begått milda domar. I några fall bara några minuter per mord. Å andra sidan, som Hanna Arendt var inne på, hur ska man kunna utdöma adekvata straff för folkmord? </p><p>Och är inte hämnden redan inbyggd i rättssystemet? Att straffa en brottsling är att hämnas en smula. Så hur ser den giltiga hämnden ut? Vem har rätt att hämnas? Var det riktigt av judiska soldater i judiska brigaden att söka upp nazister och avrätta dem som gjort sig skyldiga till massavrättningar? Var det rätt att som privatperson söka upp och döda enskilda nazister? Var det rätt att skriva om lagarna så att straff kunde tas retroaktivt? </p><p>Kort sagt: Var går gränsen för hämnden - och vem har rätt att utkräva den? Och hur? </p><p>Detta är frågor som <i>Den vilda rättvisan: Judisk hämnd efter Förintelsen</i> djupdyker i. Kenneth Hermele började skriva boken i direkt anslutning till sin förra bok om judiskt motstånd, <i>Inte som lamm till slakt</i>, före Israels svar på Hamas blodiga terrorattack i oktober 2023. </p><p>Boken är alltså inte bara skrämmande aktuell, utan frågan om hämnd och rättvisa är nu något som vi alla måste fundera över. När stater tar hämnd, vad händer då? Och vilka metoder kan anses vara tillåtna? </p><p>De moraliska frågorna i <i>Den vilda rättvisan</i> är omöjliga att värja sig mot och Kenneth Hermele är en mycket modig vägvisare i ett mörkt landskap.</p>

<p><strong>Boken om forntiden - vår allra äldsta historia</strong><br/>Boken om forntiden är ett spännande och heltäckande läromedel som bygger på de senaste historiska rönen. Boken är rik på bilder och berättar på ett intresseväckande vis om hur Norden befolkas och om människors levnadsvillkor under stenåldern, bronsåldern och järnåldern. </p> <p>Boken om forntiden är skriven av Kalle Holmqvist som är historiker, författare och museipedagog. Han har tidigare skrivit flera uppskattade läromedel i historia och träffar regelbundet skolklasser i sitt arbete. Innehållet är dessutom granskat av arkeologen Björn Nilsson. </p> <p><strong>Komplett material till din undervisning om forntiden</strong><br/>Grundboken Boken om forntiden är en av delarna i ett temapaket som möter kursplanens beskrivning av undervisning om forntiden, en historisk period som eleverna möter på lågstadiet. Grundboken passar utmärkt som komplement till Boken om SO 1-3, men kan också användas självständigt. </p> <p>Fler delar i serien (köps separat)</p> <ul> <li>en tidslinje (klassrumsmaterial)</li> <li>en skönlitterär bok med forntida berättelser för högläsning</li> <li>en lärarbok</li> </ul> <p>I lärarboken delar lärare Emma Frisk Carlström med sig av sina bästa tips och förslag på hur du kan lyfta undervisningen och hitta en strukturerad samklang med svenskämnet. Du får även ett rikt och varierat kopieringsunderlag och förslag på flera inspirerande övningar. </p> <p>Boken om forntiden innehåller bland annat följande rubriker: </p> <ul> <li>Tidslinjen</li> <li>De första människorna</li> <li>Istiden</li> <li>Isen förändrade naturen</li> <li>Det kommer människor till Norden</li> <li>Stenåldern</li> <li>Jägare och samlare</li> <li>Man bodde på flera platser</li> <li>Döden på stenåldern</li> <li>Människans bästa vän</li> <li>Bönderna kommer</li> <li>Livet som bonde</li> <li>Pyramider i Egypten</li> <li>Bronsåldern</li> <li>Svårt att få tag på brons</li> <li>Gravar från bronsåldern</li> <li>Solen var viktig</li> <li>Gåvor till gudarna</li> <li>Hällristningar</li> <li>Järnåldern</li> <li>En orolig tid</li> <li>Konst och musik på järnåldern</li> <li>Gravar från järnåldern</li> <li>Uppåkra, en stad från järnåldern</li> <li>Romarriket</li> <li>Vikingatiden</li> <li>Krigande vikingar</li> <li>Handelsmän och upptäckare</li> <li>De flesta stannade hemma</li> <li>Trälar, vikingatidens slavar</li> <li>Barn på vikingatiden</li> <li>Asagudarna</li> <li>Runstenar</li> <li>Staden Birka</li> <li>Samerna</li> <li>Nordborna blir kristna</li> </ul>

I Om det gamla som gått medan tiden led berättar Matthias Nordgren om bruksorten Björneborgs historia. Björneborgs bruk grundades vid 1600-talets mitt och runt bruket växte med tiden ett samhälle fram med som mest omkring 2 000 invånare. Befolknings- och bebyggelseutveckling, butiks- och folkrörelser, in- och utvandring är några områden som behandlas.

<p>I Uppåkra utanför Lund breder odlingsfälten ut sig över den skånska slätten. Men i över tusen år fanns här ett rikt maktcentrum stort som en stad, med hövdingahall, tempel och mängder av hantverkshus och gårdar. Det var en unik plats i den skandinaviska järnålderns historia, betydligt större än de mer kända Birka och Hedeby, med långväga kontakter ut i världen. Än har bara ett par promille av området grävts ut, ändå har fantastiska fynd hittats som förändrar vår syn på historien.</p><p></p><p>I "Tusen år i Uppåkra" berättar Dick Harrison om staden som försvann och föll i glömska och ger samtidigt en levande bild av livet i Norden, så som det såg ut på sagornas och hjältedikternas tid - från förromersk järnålder till vikingatid.</p>