Svenska

<p><b>Vår tid på jorden är en bok som skrivits för att inspirera och vägleda oss till att agera, då mänskligheten står inför en vändpunkt i vår historia och för jordens tillstånd. </b><b>Det som står på spel är inget mindre än självaste världen, såd</b><b>an vi känner den. Med en fundamental förändring i vårt tänkesätt kan mänskligheten lyckas med en övergång till global hållbarhet. </b></p><p><b>Förord skrivet av Bill Clinton.</b></p><p>Aldrig tidigare har människan haft så starka bevis för att hennes framtida välstånd i världen är beroende av vår förmåga att snabbt övergå till global hållbarhet. Vi står inför flera globala miljökriser och inför risken för att passera katastrofala brytpunkter, vilket kraftigt skulle underminera den mänskliga utvecklingen på jorden. Än så länge görs mycket lite för att motverka dessa risker. </p><p>En orsak är vår bristfälliga kunskap om människans problematiska situation och svårigheten för beslutsfattare över hela världen att verkligen förstå komplexiteten i de snabba sociala och miljömässiga förändringarna. </p><p>Boken försöker fylla denna kunskapslucka genom att tillhandahålla en så komplett och uppdaterad sammanfattning som möjligt av vår vetenskapliga förståelse av de globala miljörisker som vår moderna värld står inför. Boken är unik genom att den kombinerar vetenskap med fotografieri en berättelse om både risker och möjligheter i en sammanvävning av vetenskapliga bevis och fotografiska känslor som berör hjärta och hjärna. Dess främsta budskap är fullt av optimism. </p><p>Genom en djupgående förändring av våra perspektiv, där vi återkopplar våra samhällen till biosfären och inser den avgörande betydelsen för vår sociala välfärd och resiliens av att bevara jordens kvarvarande skönhet, har människan både tekniken och kunskapen för att påbörja sin mest utmanande och spännande resa någonsin - en transformation till en värld inom det säkra manöverutrymmet av planetens hållbara gränser. </p><p><b>Johan Rockström </b>är agronom och miljövetare. Han är professor i naturresurshushållning på Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), ett av Europas mest framstående centrum för klimat- och hållbarhetsforskning. Rockström utsågs för andra året i rad till Sveriges miljömäktigaste år 2013. Outtröttlig världsförbättrare kallades han av juryn. År 2015 var han sommar-, och vinterpratare i Sveriges Radio P1. </p><p><b>Mattias A Klum</b> är fotograf, naturfotograf, naturfilmare och författare. Hans fotografiska arbeten har publicerats i ett stort antal internationella tidskrifter. Han har sommarpratat i Sveriges Radio P1 1997 och 2008. Han har även varit värd i Vinter i P1 2014 och 2019.</p><p></p>

<p>Här är det gott om litterära referenser, till grekiska myter, Bibeln, Alice i Underlandet ... Trots att Carson står så otroligt stadigt på vetenskaplig mark är hennes språk befriat från de tungrodda termer som klimat- och miljölitteraturen ofta dras med. Jag hittar ren och skär poesi här när Carson förundras över naturen och försvarar ogräs och rovinsekter som garanterar biosfärens mångfald.  <i>Göran Greider, Aftonbladet</i></p><p>"Den faktarika och intresseväckande texten utgör idag precis som när den publicerades för nästan sextio år sedan en alarmerande väckarklocka som varken kräver kemiska eller biologiska förkunskaper för att ge fullt utbyte." <i>BTJ, som ger klassikerutgåvan 4 av 5 möjliga i betyg</i> </p><p>"Den är briljant skriven: med tydlighet, kontroll och auktoritet; med säkert poetiska formuleringar som blixtbelyser passage av kyligt klarsynta framställningar en av de böcker genom tiderna som haft störst, verklig effekt" <i>The Guardian   </i></p><p>"Tyst vår är ett av det allra tydligaste exemplen på vikten av att det finns människor som med kunskap, engagemang och djupt känd förståelse vittnar om de konsekvenser människans framfart har på jordens mångfald och allt det liv som omger oss." <i>Patrik Svensson, författare till Ålevangeliet </i>  </p><p>"Rachel Carsons Tyst vår var väckarklockan som förlöste västvärldens miljöengagemang." <i>Andreas Malm, DN</i>   </p><p>"Tyst vår var larmklockan som gav genljud i hela världen startskottet för den moderna miljörörelsen" <i>Sydsvenskan</i>   </p><p>"Få böcker har gjort så stor skillnad" <i>Sveriges Radio   </i></p><p>"Världens viktigaste bok" <i>Göran Berggren, författare och biolog   </i></p><p>"Rachel Carsons största arv är insikten om litteraturens meningsskapande funktion för progressiva rörelser Forskning finns det gott om idag, men för att folk ska ta till sig den, kanske det också behövs fler Rachel Carsons som sätter klimatforskningen i ett sammanhang. Någon som binder samman, en ordkonstnär som sätter ord på problemen och får oss att agera." <i>Joel Gordon Hultsjö, supermiljöbloggen.se </i>    </p><p></p><p>Rachel Carsons epokgörande <i>Tyst vår</i> visar med få motsvarigheter på den enorma kraft som är inneboende i välformulerad och kunnig populärvetenskap. Böcker har genom historien inte bara burit stora idéer utan även förskjutit själva gränserna för vad vi förmått tänka och förstå. Rachel Carsons klassiker är ett strålande exempel på en sådan bok.   </p><p>Storheten i det Carson gjorde med <i>Tyst vår</i> låg inte minst i att hon så tydligt visade på kopplingen mellan de skador vi åsamkar naturen och de plågor vi utsätter oss själva för. Trots att det gått närmare sextio år sedan boken först gavs ut är det få saker som kunde vara viktigare i en tid när effekterna av våra framfarter i naturen nu så tydligt pekar mot vår egen undergång </p><p><i>Tyst vår</i> lästes inte bara av en stor publik utan påverkade direkt lagstiftning och myndigheternas agerande i sin tid. Den är urkällan för den moderna miljörörelsen. I Rachel Carsons fotspår går författare och konstnärer, opinionsmakare och aktivister som idag står på barrikaderna för att återigen väcka oss inför det vi gör med vår planet. </p>

<p><p dir="ltr">Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2021!<br/><br/><em>Om tiden och vattnet</em> är en storartad skildring av det isländska samhället, det globala hoppet som präglar klimatkampen och arbetet som behöver göras för att säkra människans framtid.<br/><br/>Inom de kommande hundra åren kommer allt vatten på jorden att genomgå en fundamental förändring. Glaciärer, som för bara två generationer sedan var lika beständiga som bergen under dem, kommer att smälta och havsnivån höjas. Den här förändringen kommer att påverka allt liv på jorden. Men trots att vi står inför en så tydlig global klimatkris, är det svårt för människor att ta till sig forskarnas rapporter och budskap. Det är inte genom analyser vi känner och förstår utan genom berättelser, i en kontext vi kan relatera till.<br/><br/>Genom personliga anekdoter, mytologi och klimatforskning försöker Magnason få läsaren att förstå hur allt hänger ihop, vilken forskning som redan finns och hur vi måste ställa om vårt sätt att tänka.<br/><br/>Andri Snae;r Magnason är författare, artist och aktivist och en av Islands mest framträdande kulturikoner. Genom att på ett tydligt och tillgängligt sätt binda ihop nutid med dåtid får Magnason oss att inse att varken det förflutna eller framtiden är särskilt långt bort.</p>

<p>Om inte drastiska åtgärder vidtas snarast kommer de av männi­skan orsakade klimat­föränd­ringarna att leda till en gigantisk ­klimatkris som hotar livet på planeten ... </p><p>Så kan den konventionella visdomen* om klimatet formuleras. Enligt denna uppfattning kommer klimat­förändringarna, om inget görs, att få bland annat följande konsekvenser: </p><p> <i>Kraftigt högre temperaturer. </i></p><p> <i>Mer torka och fler bränder. </i></p><p> <i>Snabbt stigande havsnivåer. </i></p><p> <i>Ökad havsförsurning som dödar merparten av marint liv. </i></p><p> <i>Artutrotning och skogsdöd i massiv skala. </i></p><p> <i>Korallrevens utplåning. </i></p><p> <i>Missväxt och matbrist. </i></p><p> <i>Miljarder flyktingar.</i> </p><p>Men allt fler forskare och debattörer ifrågasätter denna dystra syn på klimatet och framtiden. En av dem är den kanadensiske ekologen och grundaren av Green­peace, Patrick Moore. I sin bok visar han hur många påståenden och förutsägelser om klimatförändringarna och dess effekter är helt eller delvis felaktiga. Även de två mest centrala antagandena att koldioxid spelar en nyckelroll för jordens uppvärmning och att en ökad koldioxidhalt är av ondo saknar vetenskaplig grund, menar författaren.</p><p>Patrick Moore är en kanadensisk doktor i ekologi som sedan slutet av 1960-talet varit verksam i den internationella miljörörelsen. Bland annat var han med och grundade Green­peace 1971 där han innehade ledande positioner fram till 1986. Han stod i spetsen för Greenpeaces kampanjer för att rädda valarna, hejda mas­slakt av säl­ungar och stoppa kärn­vapenprovsprängningar. År 1986 lämnade Patrick Moore Green­peace då han kommit att inse att organisationen hade över­givit ett vetenskapligt grundat synsätt. År 2015 var han med och bildade CO2 Coalition, en organisation med syftet att upp­lysa om kol­dioxidens fördelar för livet på jorden.</p><p><i>* En allmänt accepterad och utbredd föreställning om någonting som inte nödvän­digtvis är sann. I modern tid introducerades begreppet av nationalekonomen John Kenneth Galbraith. Synonymer: allmän kunskap, majoritetsuppfattning, truism, dominerande ideologi, ortodoxi, plattityd, partilinje.</i></p><p><b>»För en tid sedan gick det upp för mig att mer­par­ten av de skräckscenarier som målas upp om planetens tillstånd grundar sig på sådant som antingen är osynligt, som koldioxid och radioaktiv strålning, eller är extremt avlägset, som isbjörnar och korallrev. Detta faktum omöjliggör för de allra flesta människor att ta ställning till om de påståenden som görs i scenariorna är sanna eller inte. I stället tvingas vi sätta vår lit till att aktivister, journalister, politiker och forskare ger oss sanningen, trots att dessa grupper kan ha stora ekonomiska och/eller politiska intressen att försvara. Möj­ligheten öppnas därmed för att narrativ helt enkelt hittas på. Detta är vad som har skett med påståendet att koldioxidutsläpp i samband med förbränning av fossila bränslen orsakar en klimatkris.« Patrick Moore  </b><br/></p><p>»Sammanfattningsvis är idén om att människan ­orsa­­kar en dramatisk ökning av den ­globala temperaturen ge­nom att förbränna fossila bränslen helt enkelt inte sann. Människans lilla bidrag till koldioxidhalten ett spårämne i ­jordens atmosfär är i själva verket mycket fördel­aktigt. Föreställningen att det skulle vara skad­ligt eller farligt är falsk. Patrick Moore visar oss varför det är så i denna klarsynta, välskrivna och upp­lysande bok. Författaren har lagt ned ett enormt arbete på boken som är mycket välillustrerad och fullproppad med information.« Nicholas Dykes </p><p><b>»Om du har unga intelligenta människor i din närhet som tror på den konventionella visdomen om ­kli­matförändringarna, men vars övertygelse ännu inte är huggen i sten, är Patrick Moores bok den du ska sätta i händerna på dem. För­visso finns redan ett antal utmärkta böcker som vederläg­ger teo­rierna om ett nära förestående klimat-­harmageddon, men Moores bok är sär­skilt kraftfull och övertygande. Utan omsvep hävdar han att varje påstående från ­kli­matetablissemanget är falskt. Enligt sin egen definition är han en kättare alltså någon som förnekar en teoris underliggande antaganden snarare än en ­skeptiker som förkastar en teoris slutsatser. Författa­ren ­behärskar sitt mate­rial på ett ­impo­nerande vis och han skriver övertygande, koncist och, när så är befogat, vasst.« Rael Jean Isaac</b> </p><p>»Osynliga katastrofer och falska hot om jordens un­der­gång är en underbar bok. I kapitel efter kapitel demonterar Patrick Moore med förödande logik de falska påståendena som görs om klima­tet. Han visar också mod när han pläderar för att vi lever i en tid  som i framtiden mycket väl kan komma att betraktas som en period av kollektiv galenskap. Jag re­kom­menderar boken varmt.« David Mason-Jones</p>

<p>Vad är det som händer med jordens klimat?</p><p>Är en katastrof nära förestående med skenande uppvärmning och svällande hav som följd? </p><p>Är nuvarande förändringstrender hanterbara? ­Eller kan vi inte säkert veta vare sig det ena ­eller andra?</p><p>Många har bestämda åsikter om klimatet. Få har satt sig in i frågan i lika hög grad som Lennart Bengtsson. I över 60 år har han arbetat med och forskat om klimat och ­väder. I Vad händer med klimatet?, som nu utkommer i en tredje reviderad och utökad upplaga, ger han sin syn på några av de mest grundläggande frågorna:</p><p>- Vad bestämmer jordens klimat?</p><p>- Vad är växthuseffekten?</p><p>- Är det möjligt att förutsäga klimatet?</p><p>- Hur skall jordens energiförsörjning lösas?</p><p>- Kan oönskade globala klimatförändringar motverkas?</p><p>- Vilken roll kan Sverige spela?</p><p>Denna tredje upplaga av Vad händer med klimatet? är reviderad i form av uppdateringar och nyanseringar på ett hundratal punkter. Därtill är upplagan utökad med ett efterord och ett appendix.</p><p>Lennart Bengtsson är professor i dynamisk meteorologi. Under sin karriär har han haft en ledande funktion vid utveckling av meteorologiska analys- och prognos­system för praktisk tillämpning inom internationell vädertjänst. Bland annat har han varit chef för tre av Europas förnämsta meteorologiska institut: ­European Centre for Medium-Range Weather Forecasts i Reading, Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg och International Space Science Insti­tute i Bern. Lennart Bengtsson är medlem i Kungliga veten­skaps­aka­demien och hedersmedlem i bland annat American Meteo­rological Society och Euro­­­pean Geo­physical Union. Han har publicerat över 230 akademiska papers i ämnena meteorologi och klimatologi. Vad händer med klimatet? som är hans första populärt inriktade bok nominerades till Stora fackbokspriset 2019.</p><p>»Lennart Bengtsson har skrivit en gedigen lärobok om klimat, väder, växthusgaser, växthuseffekter och om hur klimatförändringarna påverkar och antagligen kommer att påverka den mänskliga tillvaron framöver. Hans bok är också en befrielse att läsa ... I Sverige pågår nu sakta men säkert en utfasning av den närmast religiöst och i grunden klimatförnekande undergångshetsen. Ingenjörer, forskare och sakpolitiker tar över. Tacka Bengtsson för det.« Widar Andersson i Folkbladet</p><p>»En realistisk och optimistisk bedömning av tillgängliga förändringsalternativ.« Klaus Hasselmann, Nobelpristagare i fysik 2021 </p><p>»Lennart Bengtsson är vårt lands främste klimat­expert och en av de mest framstående meteo­ro­logerna i världen. Han är också en av de få klimat­experter som meteorologer gärna lyssnar på ... Jag har som meteorolog läst många böcker om väder och klimat. Därför kan jag med gott samvete säga att Lennarts bok intar en topposition, både i vetenskaplig lödighet och pedagogisk tillgänglighet. För­laget ska dessutom ges äran av att gjort en bok som väcker läslust med läckra bilder och lättillgängliga diagram.« Anders Persson på Global Politics </p><p>»En måstebok för alla som undrar och oroas över vad som händer med klimatet och som funderar på vad människor kan göra för att förbättra läget. Boken är viktig också för alla förnekare och fanatiker av alla slags skolor. Här bjuds motstånd mot alla former av förenklingar, skrönor, myter och ångestattacker ... [Den] har sådana kvaliteter att den borde kunna flytta den politiska klimatdebatten till en ny nivå, där erkända fakta, erkända osäkerheter och erkända rimlighets­analyser ligger till grund för insatser och åtgärder.« Widar Andersson i Folkbladet </p><p>»... en riktig klokbok. Här finns bland annat allt det basala man inte vågat fråga om kring väder och klimat på vår planet. Klart och översiktligt så att även en kulturskribent kan förstå förklaras inte bara växthusgasernas roll utan alla de olika faktorer som spelar in.« Mattias Svensson i Aftonbladet </p><p> »... en pedagogisk och grundlig bok, som innehåller mycket tänkvärt för en intresserad amatör ... För den som vill lära sig mer om klimatvetenskap ger Lennart Bengtssons bok en utmärkt introduktion på svenska.« Mats Almgren på Uppsalainitiativet</p><p><br/></p>