Svenska

En släktkrönika från östra Värmlands finnmarker och bosättningarna Mortorp och Tannfallet i f.d. Gustav Adolf resp. Rämmens socken. Om hur torparnas skulder till brukspatronerna växer så, att de i praktiken blir livegna under bruket, men också om hur enstaka starka torpare som Per Jönsson i Mortorp har kraft och förmåga att i domstolen framgångsrikt hävda sin rätt mot överheten. Vi får också följa hur sonen, kraftkarlen Anders, som 50-åring i N. Tannfallet tar upp ett nytt torp som han lyckas behålla i egen ägo och arbeta upp till så stort välstånd, så att han vid sin död 1831, 96 år gammal, är smått förmögen. Hans släktingar och grannar i det väsentligt större arrendetorpet i söder blir däremot med tiden uppöver öronen skuldsatta. Vi får också se hur änklingen Anders vid 72 års ålder gifter om sig med 48 år yngre hustru och med henne får 2 söner samt hur släktkonstellationerna avlöser varandra i de tre bosättningarna på Tannfalllet.<br/>Bakgrunden i Mortorp och Tannfallet för släkterna Frykberg, Ahlén, Hellström, Dahlberg, Eriksson och Låås redovisas.

Vi får följa bosättningen Yxtjärn i östra Värmlands finnmarker från nybyggaren Philippus (Filip) i början av 1600-talet fram till modern tid.<br/>-Hur gränserna var oklara och hur de första skogsfinska nybyggarna stred inbördes om om de bästa svedjemarkerna.<br/>-Hur även finnmarken drabbades av missväxtåren efter utbrottet på vulkanen Hekla på Island 1693.<br/>-Hur bergsbruket växte fram och hur de skogsfinska ättlingarna under 1700-talet blev livegna under brukspatronerna.<br/>-Hur människor från hela Norra Mellansverige sökte hjälp hos kloka gummorna Lars-Stina och hennes dotter Stug-Lovisa.<br/>-Hur småtorparna och småjordbrukarna blev skogsarbetare fram till traktens avfolkning i mitten av 1900-talet.

En släkthistoria: Om Dalkarlssjön i östra Värmland och dess första finska nybyggare på tidigt 1600-tal och hur de anslöt sig till bergsbruket och själva blev bergsmän och byggde sin egen hytta.<br/>Om hur senare generationer utmanövrerades av brukspatronerna för att sluta som skuldsatta arrendatorer.

En släkt- och lokalhistoria från östra Värmlands bergslag. Om bergsmän och trollkunniga kvinnor, om trångbodda "gruvpickare" och om det hårda torparlivet med stor barnadödlighet och om hur hårdhänt rättvisan kunde behandla en fattig småtorpare.

Historien om en by från dess uppvaknande ur havet fram till tiden för den splittring som allt fler av de gamla gårdarna drabbades av i början på 1900-talet. Då det blev lönsammare att sälja tomter än att bruka jorden.<br/>Vilka var det som deltog i vardagen? Och hur kom det sig att de blev delaktiga i byns angelägenheter? Varifrån kom de? Hur såg familjerna ut? och vart var de på väg?<br/>Att upptäcka spår från våra föregångare och därigenom kunna föreställa sig hur deras liv gestaltade sig på den plats där vi nu lever en bekväm tillvaro med alla tänkbara hjälpmedel, är som att väckas till en fantasifull resa i tiden, och också komma till insikt om tacksamheten gentemot de människor som banade vägen för oss.<br/>Vi kan också tacka framförallt kyrkan och Gustav Vasa för att vi idag, i alla fall till viss del, kan följa händelseutvecklingen på vägen från då till nu. Dessa maktinnehavare, inklusive Gustavs efterföljande regenter, skapade genom sitt merbegär, värdefulla källor till vårt vetande. Kyrkböcker, Landskapshandlingar, Mantalslängder mm.

<p>Julens klassiska läsning med en unik blandning av konst, kulturhistoria, djur och natur och historia. Årets utgåva bjuder bland annat på ett intressant porträtt av serietecknaren Jan Lööf och ett vackert reportage från Kalahari i södra Afrika. Läs den spännande historien bakom "faraos förbannelse", om vinterbadandets status och hälsofördelar och om Vasaloppets hundra år långa historia. Dessutom besöker vi Skansens klassiska julmarknad!</p>

Vid vårt resonnement, förde jag ämnet flera gånger på de flera släktnamnen, som finnarna hade, och nämnde, att det var ganska orättvist, att de blivit frånrövade dem av prästerskapet samt att jag i de andra socknarna inskrivit dem i kyrkböckerna, och att jag även ville göra med [sic!] det besväret här om han så önskade. Han tackade mig men gav liksom tillkänna, att det numer ej behövdes. Likväl sa jag rent ut lite förr än jag gick, att jag skulle taga hans kyrkböcker hem med mig till mitt kvarter och där (om det ej vore honom emot) inteckna deras familjenamn som jag kände. Att det kunde vara artigt i en framtid att se, vilka släkter här funnits då intet annat spår av dem vore övrigt, än blott minnet som en saga gick i bygden, m.m. grannlåter, som jag inflätade. Han lämnade mig visst böckerna. Jag lovade imorgon bittida göra detta intecknande - helst klockan nu redan var 10 på aftonen, men jag hade knappt hemkommit, förrän jag fick upp ljus och satte mig att skriva in dem<br/>Citatet är taget ur den finske studenten Carl Axel Gottlunds (1796-1875) dagbok från 1821 vid hans besök hos Östmark församlings präst, Magnus Frychius. Detta år besökte Gottlund de värmländska och norska finnskogarna, bebodda av ättlingar av östfinnar som migrerat till Sverige under 1500- och 1600-talen.<br/>Han möttes av en kultur som bibehållit många av sina drag sedan flera hundra år och fängslades av folkets liv. Hans besök och intresse för sina landsmän ledde till ett starkt engagemang för att hjälpa dem genom att föra deras talan gentemot myndigheterna, som inte hade kunskap om denna folkspillra. Som ett led i hans engagemang förde han vid sitt besök ned finnarnas släktnamn i socknarnas husförhörslängder för att dokumentera den finska befolkningen.<br/>Vi vill, i enlighet med Gottlunds önskemål, publicera hans egna anteckningar i husförhörslängderna. Avskrifterna publicerades första gången 1996-2000 och ges nu ut på nytt. Vi vill därmed åter ge en möjlighet för dessa bosättares ättlingar att med enkla medel finna tillbaka till sin historia.<br/><br/>Övriga delar i serien:<br/>C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1820-1824 för Fryksände församling<br/>C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1820-1825 för Norra Ny församling<br/>C. A. Gottlunds nedteckningar av finska släktnamn i husförhörslängderna 1821-1827 för Östmarks församling<br/><br/>Anna Forsberg, fil. mag. i kultur- och litteraturvetenskap, tidigare verksam vid Torsby Finnkulturcentrum och Länsmuseet Gävleborg. Forskar i finnskogens etnologi och kulturhistoria.<br/>Niclas Persson, fil. kand. i ekonomisk och social historia, tidigare verksam vid Torsby Finnkulturcentrum. Aktiv forskare i den skogsfinska befolkningen och dess historia.