Svenska

<p>Assar Jansson avskyr att fira jul. Eller rättare sagt, han avskyr att fira jul med sin syster. Det brukar vara väldigt rörigt och stökigt med många människor, barn, hundar och katter. Assar tänker på hur han ska bära sig åt för att slippa i år.  </p><p>Då ringer telefonen. Klara Lasker bjuder honom att fira jul med henne och hennes familj. Det kan ju bara inte vara värre än att fira med systern... Eller? </p><p></p><p>En naken karl firar jul är den efterlängtade uppföljaren på Johan Werkmästers tidigare böcker om herr Jansson och fröken Lasker. </p>

<p>"Faxneld använder sägnens form så skickligt att man lätt kan föreställa sig hur berättelserna viskades fram vid en eldstad i Jämtland 1823. Samtidigt finns en personlig ton och en modern twist; ett stråk mörk humor och subtila referenser till skräckgenren. Mimmi Strinnholms illustrationer är ypperliga. Rekommenderas varmt!" <b>Sara Bergmark Elfgren</b>, författare till Cirkeln , Vei , "Norra Latin" m.m.</p><p>"Gruvliga berättelser utan åthävor riktigt bra" <b>Jonas Thente</b>, DN</p><p>"Ett stort nöje att läsa, inspirerande och intressant. Boken balanserar mellan en gammaldags lägereldsstämning och något långt mer fördärvstörstande. Jag slukade hela omedelbart och det kommer att bli fler vändor med den." <b>Erik Danielsson</b>, Watain.</p><p>"I Per Faxnelds miniatyrnoveller om udda norrländska människoöden förenas det fantastiska med etnografisk exakthet. De är berättelser som får en att rysa och förtrollas. Bör läsas på en plats där man har ett stadigt underlag under fötterna, så att man inte sjunker ner och uppslukas av marken." <b>Bengt af Klintberg</b>, legendarisk folklorist och poet.</p><p>Anledningen till att jag älskar den är att det för en gångs skull inte handlar om en svensk adaption av de internationella skräckmästarnas metoder. Det handlar om den sortens berättelser som min egen farfar älskade att skrämma oss barn med. Berättelser som är sprungna ur den norrländska jorden och utspelar sig här. Som är berättade i vår egen karakteristiskt kärva stil och befriade från sensmoral, vilket gör dem fullständigt oförutsägbara. <b>Östersundsposten</b></p><p><br/></p><p><b>Folkgotik deluxe i Per Faxnelds skönlitterära debut!</b> </p><p><i>Offerträdet</i> innehåller fyrtiofyra förtätade små skräckberättelser, som tar utgångspunkt i norrländsk allmogemiljö och folktro. Bland förfallna gårdar och i djupa granskogar möter vi blodstämmare, hämndlystna häxor och mordiska bondbarn. </p><p>Boken är illustrerad med stämningsfulla bilder av <b>Mimmi Strinnholm</b>.</p><p><i></i></p><p></p>

<p>Harald Bergwall är regissör på uppgång i Stockholms filmvärld. När Emma på nytt dyker upp i hans liv bjuds han in i en ny verklighet där de mörkaste fantasier och begär blir till omvälvande hett sex. Samtidigt, en bit utanför staden, ligger Trollhasslaskogen och lockar och förvrider sinnet på de som vågar sig in i den.</p><p><i>Träd som bytte plats med stigen, sades det. Titta åt ett annat håll, och den gör vad den vill med dig. Rötter och grenar får liv, slingrar sig upp längs ankeln, sluter och snörper åt.</i></p><p>Ariel Held skriver gränsöverskridande, feministisk het erotik. Hennes förra roman <i>Säg inte det här till någon</i> (Vertigo, 2014) hyllades av allt från Svenska Dagbladet till sexologer. I <i>Blötdjur</i> tar hon ut svängarna ännu mer. Ariel Held är alter ego för Lina Arvidsson som 2012 debuterade med ungdomsromanen <i>Det borde finnas regler</i> och nu senast kom ut med diktsamlingen <i>Vänligen bygg inga berg</i>.</p>

»<i>Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag</i> är den fjärde av mina loggböcker. Loggböckerna hör ihop, inte bara för att titlarna är tagna från poeter som springer fram och tillbaks mellan böckerna, utan för att det hela blir en berättelse om ett av mina liv, det liv som skymtar på min blogg. Livet på bloggen är inte mitt privatliv, loggböckerna är inte bloggböcker, loggböckerna börjar där bloggen slutar och innehåller också texter från andra håll. Och bilder.<br/><br/>Början av boken utspelar sig fortfarande i staden efter Finistère, men trots Atlanten, trots grannarna - de galna, oumbärliga grannarna, trots mitt skrivande, läsande, det franska språket, kulturen och sjukvården, tågen som går enligt tidtabellerna, snäckorna och de märkliga maneterna på stränderna, de amerikanska polisserierna med våldsbenägna psykopater som jag ser på kvällarna, trots allt som är bra, allt som jag kommer att uppskatta helt och fullt först när jag har lämnat det, trots allt, är jag på väg därifrån.«<br/><br/><i>Bodil Malmsten</i><br/><br/>BODIL MALMSTEN [f. 1944] har med sina diktsamlingar och romaner, och på senare år inte minst genom sitt flitiga bloggande på www.finistere.se, blivit en av våra mest folkkära författare. De tre första av hennes loggböcker, där hon skriver om och vidareutvecklar material från bloggen, har sammanlagt sålt i närmare 250.000 exemplar i inbundet och pocket. Tre år efter den senaste loggboken en tid som bland annat inneburit en flytt tillbaka till Sverige från Frankrike och Finistère kommer nu <i>Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag</i>, den efterlängtade fjärde boken i serien.<br/><br/>»Bodil Malmsten skriver om intigheter, som överblivna tejprullar och bortkomna postpaket. Men hon har också en underbar förmåga att avvinna intigheterna en dold betydelse och avlyssna det skrik som finns i tillvaron och inte minst i hennes eget bröst. Den Bodil Malmsten vi möter i hennes nya bok är en ensam människa, stolt, sårbar och skarp som en sågklinga.« ÅKE LEIJONHUFVUD, SYDSVENSKAN<br/><br/>»Ett riktigt allkonstverk. Det är bara att skaffa boken och bläddra, så hittar du pärlorna och de små smyckestenarna. Det glänser och glimmar om Bodil Malmsten. Och gnistrar också den här gången av helig vrede mot orättvisorna.« TIDNINGEN KULTUREN<br/><br/>»Jag måste utfärda en allvarlig varning: Bodil Malmstens loggböcker är kraftigt beroendeframkallande. Man vill glupskt och otåligt läsa mer. Hon skapar en trollkrets av ord som trots eller rättare sagt: tack vare sin oförställda vardaglighet och förankring i det liv vi alla lever förblir oavbrutet fängslande.« CRISTER ENANDER, GEFLE DAGBLAD<br/><br/>»Betraktelserna är poetiska, lakoniska och roliga. En fin bok.« JOSEFIN HOLMSTRÖM, SVENSKA DAGBLADET<br/><br/>»<i>Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag</i> är ännu ett melankoliskt litet fönster in i en observant, skrivande människas odramatiska vardag. Det är också, liksom de tre föregångarna, en vacker bok med diktcitat och författarens egna fotografier som släpper in luft i den tuktade texten.« DIANA HOLMBERG, HELSINGBORGS DAGBLAD<br/><br/>»Det ogreppbara med böckerna ger frihet: När man inte vet hur man ska läsa dessa korta och disparata kapitel alla skulpterade i ett utsökt språk så får man helt enkelt hitta på ett eget sätt. Jag upptäcker att det kan vara riktigt njutbart att åka fort och utan mål. Det är nästan så att jag tänker att det vore helt okej om Bodil Malmsten aldrig lyckas få fason på den där stora romanen.« ARBETARBLADET<br/><br/>»Det är boken igenom väldigt Malmsten: formuleringarna är på topp och det enda som skiljer bloggböckerna från Malmstens andra mer självbiografiska böcker är att tonen är ännu mer tillbakalutad och avslappnad, dock inte språket som är lika väl vässat som i romanerna, pjäserna och diktsamlingarna.« LITTERATURMAGAZINET<br/><br/>»Bodil Malmsten är något så sällsynt som en samtida, svensk satiriker. I denna loggbok finns ett annorlunda existentiellt djup som handlar om människovärde, frihet och sårbarhet i en omild tid då allt tycks bli en fråga om pengar.« STISKALO.COM<br/><br/>»Bodil Malmsten tycker själv att detta är hennes proustiana, men jag tycker att hon lika mycket fångar Montaignes essäistiska flyktighet. Att det är skrivet med fransk espri råder inget tvivel om. Luftigt och blytungt på en gång. Som en ballong, kanske, där ilskans heta andedräkt får farkosten att stolt lyfta.» ÖSTERSUNDS-POSTEN<br/><br/>»Litterärt innebär återvändandet till Sverige ett lyft. Som en person som varit borta ett tag synar Bodil Malmsten Sverige och det svenska med en frisk och vass blick.« TRELLEBORGS ALLEHANDA<br/><br/>»Läs och njut säger jag bara. Det finns få som är vassare än Bodil Malmsten.« ENLIGTO.SE

<p>Bodil Malmstens novellistik har en tillkomsttid på betydligt flera år än det decennium som ligger mellan de novellsamlingar hon gav ut under sin levnad: <i>Svartvita bilder</i> [1988] och <i>Undergångarens sånger </i>[1998]. Den senare, vars berättelser är »passionshistorier«, om känslotillstånd pendlande mellan ömhet, åtrå och besatthet, är den som mest liknar ett sammanhållet verk. Men även inom samlingarnas ramar finns sviter med ett eget universum och logik, såsom de »Morfarsnoveller« i den första boken som gestaltar författarens barndom och uppväxten i den jämtländska byn Bjärme. När Bodil Malmstens novellistik här samlas inom samma pärmar, skapas en helhet som ger ett nytt perspektiv på ett av vårt lands mest älskade författarskap. </p><p>BODIL MALMSTEN [1944-2016] föddes i Bjärme i Jämtland. Hon fick sitt genombrott med diktsamlingen <i>Damen, det brinner! </i>[1984] och kom att bli en av våra mest lästa och folkkära författare - med diktsamlingar, romaner, dramatik, samt sina »loggböcker«; sammanlagt ett trettiotal verk. Till de litterära priser Bodil Malmsten erhöll kan nämnas <i>Aniarapriset </i>1996, <i>Ivar Lo-Johanssons personliga pris </i>2005, <i>den kungliga medaljen Litteris et artibus</i> 2010 och <i>Samfundet De Nio särskilda pris</i> 2014. </p><p><i>»Bodil Malmsten skrev med stetoskopet mot samhället som det slår inom oss. Folkhemmets dunkande ideal, systemskiftenas blåsljud, blodet i kamrarna. Det handlar alltid om de förlorade paradisen. Och om makterna som hotar dem.« Ulrika Milles, Dagens Nyheter</i> </p>

<b>Rättvisan, konsten och friheten!</b><br/><br/><i>Röda Rummet</i>, Strindbergs stora genombrott, är känd för sina Stockholmsskildringar men också för satiren och den humoristiska skildringen av Arvid Falks vänner och bekanta. Röda Rummet ställer frågor om hur man som människa ska leva sitt liv. Läsaren får följa Arvid Falk under ett år då hans ideal sätt på hårda prov. De som är goda och har integritet går det dåligt för och de som kompromissar med sina ideal får erkännanden.<br/><br/>Denna välkända klassiker är bearbetad till lättläst svenska av Cecilia Davidsson och Anneli Furmark har illustrerat.

<p>En dag kommer myndighetschefen Inger Hansson inte till jobbet. Josefine får hoppa in som chef, och under hösten gör hon resan från socialsekreterare till att bli chef över sina kollegor, en erfarenhet som är långt tuffare än hon föreställt sig.</p><p>Anders är socialchef och förväntas ta reda på vad som hänt Inger, svara på medarbetarnas frågor och stötta Josefine. Samtidigt tampas han med budgetutmaningar, rekryteringssvårigheter, politiker och en kommundirektör som vill förändra myndighetsarbetet. Cheferna sitter med fulltecknade kalendrar och möten som avlöser varandra, handläggarna har ett ständigt inflöde av nya ärenden. Det är tunga ärenden och ibland är det svårt att veta vad som är rätt bedömning och att räcka till. </p><p>På arbetsplatsen finns även Sonja, kontorets trogna administratör, vars nyfikenhet driver henne till att ta reda på mer om Inger. </p><p>Vad är det egentligen som har hänt? Vad är drivkraften till arbetet som socialsekreterare, biståndshandläggare, chef eller administratör? <i>Höst på socialkontoret</i> är en berättelse om relationer, familjeliv, arbetsliv och utveckling genom livet. Gränsen mellan klient, handläggare och chef suddas ut när människan sätts i fokus.</p>