Svenska

Folkkonst är ett mångtydigt och omdiskuterat begrepp. Nordiska museets utställning Folkkonst lyfter fram prakten och grannlåten, skönheten och skaparglädjen i museets stora samlingar av föremål från det svenska bondesamhället under tiden 17501850. Underbara föremål till lust och nytta, till vardags och till fest, i glädje och sorg. Katalogens bilder förmedlar utställningens färger och former. Upplevelsen fördjupas i texterna, där Nordiska museets folkkonstexpert Johan Knutsson guidar oss genom utställningen.

<p>1984 visades dokumentären Style Wars, om den tidiga graffitiscenen i New York, i svensk tv. Filmen blev impulsen som fick försigkomna, äventyrslystna och sökande ungdomar på olika platser i Sverige att skaffa sprayfärg och ge sig ut för att prova själva. </p><p>Pärra Andreasson i Uppsala senare känd under pseudonymen Ruskig, och en av den svenska graffitins förgrundsgestaler under flera decennier blev gripen direkt vid första försöket och har kvar polisens foto av hans första målning. Akay idag etablerad som en av graffitins särlingar, livskonstnärer och förnyare gick ut och målade på dagen i Vasastan och hade en burk där förbipasserande kunde bidra med pengar till mer färg. Liknande saker hände vid den tiden i både Sverige och resten av världen: Style Wars, ett par fotoböcker och några musikvideor gjorde att graffitin spred sig förblu ande snabbt, slog rot och började växa. En märklig ny konstpraktik som bygger på bokstavsmotiv och figurer, sprayfärger och tuschpennor, varumärkesliknande namn, tävlingsinstinkt och leklust och på att obedd använda delar av det offentliga rummet som målarduk.</p><p>Per Anderssons bok <i>Medan Svensson åt plankstek</i> är den enda samlade historieskrivningen över den svenska graffitins uppkomst och tillväxt. En reportage- och essäbok baserad på graffitimålares berättelser från de första tjugo åren med graffiti i Sverige. Roliga, galna, öppenhjärtiga berättelser om ambition, uttryck, vuxenblivande och att ta del av staden. Boken är också en bred, infallsrik kulturanalys som sätter in graffitin både i samtidens och evighetens perspektiv och som söker svaret på hur denna bespottade tradition kunnat bli så viktig. Hur har graffitin kunnat överleva alla utrotningsförsök, all nolltolerans och alla fördömanden från omvärlden. Hur gör kulturutövare när de skapar mening?</p><p><i>Medan Svensson åt plankstek</i> utkom första gången 2005. Boken fick positiv kritik för sin förmåga att förmedla fascinationen hos denna subkultur för ännu oinvigda. Boken har varit ur tryck i långt mer än tio år, och mycket svår att få tag på. Den nya utgåvan på graffiti och gatukonstförlaget Dokument Press är försedd med nytt, omfattande bildmaterial och texten är reviderad och uppdaterad.</p>

Frukt Och Blommor [Bok / Häftad]

Möbler och liknande föremål har ofta mycket mer att berätta än vad vi först föreställer oss. Litet eller stort, exklusivt eller enkelt bär det med sig information. Hur mycket man ser och förstår och därför anser vara värt att bevara, eller inte bevara, kan skifta under olika tider och med olika människors kunskap. Det gör att förståelsen för föremålen hela tiden förändras. Minsta möjliga åtgärd är en handbok om att bevara möbler på bästa sätt, med konkreta exempel och checklista.

I Att alltid göra och tänka det olika: Siri Derkert i 1900-talet presenterar ett antal forskare resultaten av sina studier kring konstnären Siri Derkert (1888-1973), framför allt företagna utifrån hennes personarkiv som nyligen donerats till Kungliga biblioteket.

Sveriges befolkning växer så det knakar och med den kommer växande städer, bostadsbrist och ökande segregation. Svåra frågor har ofta fler än ett svar och Ola Andersson reder ut problem och levererar lösningar. Texter om Stockholm och andra städer samlar över tjugo års artiklar, krönikor och essäer om arkitektur, stadsplanering och urbanitet. För alla som bor någonstans är Ola Anderssons nya bok en utmärkt inblick i komplicerade frågor som rör våra gemensamma städer. Ola Andersson skriver tydligt utan att förenkla. Med lågmäld humor hyllar han vimlet, dynamiken och medborgarens rätt till den allmänna platsen. Som praktiserande arkitekt har han ett inifrånperspektiv som ger texterna skärpa och konkretion. Han drivs av övertygelsen att arkitektur och stadsbyggnad behöver diskuteras och debatteras lika mycket som alla andra kulturyttringar. Texter om Stockholm och andra städer är en grundläggande argumentsamling att hålla med om eller ta avstamp ifrån. Det är med en närmast profetisk känsla Ola Andersson redan för tjugo år sedan beskrev just de problem som Stockholm nu har hamnat i: bostadskris, segregation, gentrifiering och en utarmning av den offentliga platsen. Det urbana är inte staden utan det liv som levs i staden. Inte husen eller gatorna, utan den kultur som är typisk för staden. Därför kan inte urbaniteten ritas eller planeras in. Stadsplanen förhåller sig till det urbana som fotbollsplanen till fotbollsmatchen eller schackbrädet till schackpartiet. Den är bara en av flera nödvändiga förutsättningar. Ola Andersson är arkitekt och debattör som sedan 1993 regelbundet har medverkat i Svenska Dagbladet. Sedan våren 2013 skriver han i Dagens Nyheter och är författare till de kritikerrosade böckerna Vykort från Utopia - Maktens Stockholm och medborgarnas stad (2012) och Hitta hem Stockholm och bostadsbristen (2014) som båda lyft frågan om medborgarens rätt till staden i allmänhet och rätt till ett boende i synnerhet.

Härkeberga kaplansgård är en by med medeltida anor utanför Enköping i Uppland. Här ligger en välbevarad kaplansgård som Stiftelsen Nordiska museet i Stockholm har ägt sedan 1929. Gårdstypen är intressant som både prästhem och mötesplats för församlingen men också som jordbruk och bebyggelse. Kyrkan och kaplansgården var de nav som årstiderna och kyrkoåret kretsade kring samtidigt som kaplanen var till hälften bonde. Sjutton träbyggnader grupperade kring en mangård och en fägård berättar om den sammansatta vardagen för äldre tiders lantpräster.