Svenska

<p><i><b></b></i><b>»En massa bra skrivtips i <i>Skriv din bok</i>. Kan behöva dem nu. Ska snart själv börja på något nytt.«</b> Jens Lapidus om sin aktuella läsning.</p><p><i>Skriv din bok</i> är en konkret och användbar handbok för dig som vill komma igång med ett bokprojekt. Du får veta hur du hittar och vässar en idé, hur du använder viktiga verktyg som berättarperspektiv, persongalleri och gestaltning, och hur du skapar en stabil grund för ditt bokprojekt.</p><p>Framför allt hjälper <i>Skriv din bok</i> dig att få de första sidorna skrivna.</p><p>Under mer än tio år har tidningen Skriva levererat hantverkskunnande och inspiration till etablerade och aspirerande författare. I <i>Skriv din bok</i> har chefredaktörerna Johanna Wiman och Tobias Regnell samlat Skrivas bästa texter om hur du får fart på din bok och skapar en lustfylld och effektiv rutin för det fortsatta skrivandet.</p><p>Bokens delar är skrivna av bland andra Christoffer Carlsson, Marie Hermanson, Mattias Edvardsson och Arne Dahl. Dessutom får du konkreta tips från en lång rad av Sveriges främsta författare som Jens Lapidus, Nina Wähä, Lydia Sandgren och Johannes Anyuru.</p><p><b>»En inspirerande och praktisk guide för alla som brinner för att skriva och som söker guidning kring skrivandets olika faser.«</b> BTJ:s Caroline Svensk ger en 5:a, »Briljant«, i recensionsbetyg.</p>

<p><span class="ui-provider fz b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z ab ac ae af ag ah ai aj ak" dir="ltr">Grundl&auml;ggande avkodning &auml;r i fokus och i varje kapitel presenteras en bokstav. Vanliga sm&aring;ord &ouml;vas som ordbilder. Bokstavsordningen &auml;r samma ordning som i Den magiska kulan. Boken inleds med ett st&ouml;ttande uppslag till den vuxne som ska hj&auml;lpa eleven. En l&auml;ngre l&auml;rarhandledning kan kostnadsfritt laddas ner p&aring; <a href="https://www.nok.se/link/2705a55004674513b045c5dbd3f44b68.aspx">ABC-klubbens materialbank</a>.</span></p> <p><span class="ui-provider fz b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z ab ac ae af ag ah ai aj ak" dir="ltr"><span class="ui-provider a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z ab ac ae af ag ah ai aj ak" dir="ltr">Produktionsst&ouml;d till detta l&auml;romedel har erh&aring;llits fr&aring;n Specialpedagogiska skolmyndigheten.</span></span></p>

I äldre dialekt fanns många ord som inte längre används eller som hade en annan betydelse än idag. Uttalet kunde vara annorlunda. Och ordens böjning. Det fanns också uttrycks­sätt som numera känns främmande. Detta är en ordbok över äldre halländska - sådant som väcker minnen eller är underlig­heter som man hört och behöver få förklarade. Carl-Erik Lundbladh är docent i nordiska språk vid Lunds universitet. Göran Hallberg, själv hallänning och under många år forskare vid Dialekt- och ortnamns-arkivet i Lund, har skrivit ett inledande kapitel.

<p>Det är många som tror på språkets makt över tanken och gärna vill försöka förändra verkligheten genom valet av ord. Vi hittar gott om exempel på detta i byråkratin, i tankesmedjorna, bland aktivisterna, bland marknadsförarna och till och med i vetenskapens värld. </p><p>Ordval och språkbruk leder ofta till bråk och gräl, inte minst i sociala medier. I den här boken har två lingvister undersökt vilka ord det bråkas mest om, studerat debatten om dessa ord och de språkliga grundlagar som styr spelet om orden. </p><p>Det råder förstås ingen tvekan om att språket utvecklas, precis som våra tankar om språket. Ord som var neutrala och gångbara i går kan vara helt omöjliga i dag. Allt går dock inte i samma riktning, varken mot ökad tolerans eller mot rigidare regler. Utvecklingen går snarare kors och tvärs. Och till skillnad från positionerna i många moderna ordstrider är språket varken höger eller vänster. Men forskningen ger klent stöd åt uppfattningen att språket skulle ha makt över tanken.</p><p></p><p>Lars Melin är docent i svenska med lång erfarenhet av experimentell språkforskning. Han är dessutom populärvetenskaplig skribent, senast aktuell med <i>En enda dikt - i femtielva variante</i>r. </p><p>Mikael Parkvall är lingvist vid Stockholms universitet och författare till flera språkvetenskapliga verk, till exempel <i>Sveriges språk i siffror</i> och <i>Lagom finns bara i Sverige</i>.</p>

Ny upplaga med 30 nya uttryck!<br/><br/>Kan man ha is i magen?<br/>Och glida på en räkmacka<br/><br/>Inget av dessa uttryck bör tolkas bokstavligt. Det­samma gäller den uppsjö av uttryck som vi till vardags slänger ur oss utan att egentligen tänka på vad vi säger.<br/><br/>Alla uttryck har ett ursprung: många härrör från det gamla bondesamhället, några från sagor och fabler, och de allra flesta har sitt ursprung i Bibeln Kasta yxan i sjön, fara fram som ett Jehu och dansa efter någons pipa är bara några exempel.<br/><br/>Vem kan då skapa ett nytt uttryck i språket? Sva­ret är: vem som helst!<br/><br/>Den här boken tar i bokstavsordning upp drygt 200 av våra vanligaste svenska uttryck med dess betydelse och ursprung. Man får även veta i vilka språk motsvarande uttryck finns, och vad man sä­ger då. Följ med på en spännande upptäcktsresa i vårt språk.<br/><br/>Kerstin Johanson har tidigare gett ut ett stort antal böcker, bl a Engelska uttryck och Ordbok för tänkare samt citatserien Bra citat om...

Norstedts nederländska fickordbok är en nederländsk-svensk/svensk-nederländsk ordbok som innehåller cirka 20 000 ord och fraser. Den är informativ och passar perfekt för studier på nybörjarnivå eller för resan. Fickordboken är enkel att använda även för den som inte har så stor ordboksvana. Boken innehåller också en parlördel med användbara fraser, en minigrammatik samt ordlistor för restaurangbesök, shopping, hotellvistelse med mera. Det behändiga formatet gör det lätt att ta med boken i fickan eller väskan.

<p>I <b>Göteborgslexikon</b> är det <i>knôkat</i> med göteborgska ord och uttryck. Många är allmänt bekanta, som <i>a-män</i>, <i>bamba</i>, <i>dänka</i>, <i>exter</i>, <i>käckt</i>, <i>la</i>, <i>läska</i>, <i>måckli</i>, <i>svale</i>, <i>talla</i>, <i>tetig</i>, tyken, <i>å hâna</i> och <i>änna</i>. </p><p>Andra är inte kanske fullt så välkända, som <i>bôdi</i>, <i>dôna</i>, <i>flane</i>, <i>gigga</i>, <i>hånka</i>, <i>joggens</i>, <i>môla</i>, <i>parra</i>, <i>rôta</i>, <i>tjingsa</i> och <i>tjottaheiti</i>. En del är sällsynta numera, som <i>apparell</i>, <i>gojla</i>, <i>kallevanser</i>, <i>klissa</i>, <i>kombarris</i>, <i>môla</i>, <i>môsad</i>, <i>snörflôsa</i>, <i>tjala</i> och <i>ånk</i>. </p><p>Annat är så självklart att man inte tänker på det som dialekt, som att man säger <i>tissta</i> för tisdag, jämte för bredvid och <i>mårrfar</i> för morfar. Och när sa du <i>kom å knô</i> senast? </p><p><b>Göteborgslexikon</b> är med bred marginal den mest omfattande ordboken för göteborgskan. Här finns närmare tusen ord och uttryck beskrivna med betydelser, användning, uttal och ursprung. Orden lockar fram bilder och minnen av personer och situationer: Så sa vi när vi spelade boll eller lekte gömme. Så lät det när föräldrarna förmanade oss, eller fastighetsskötaren läxade upp oss. Det ordet använde alltid farmor. Det uttrycket har jag inte hört på 50 år. Och jag som trodde att det bara var i min familj vi sa så. Lexikonet är ett ordalbum för infödda och en vandring i ett nytt språkligt landskap för inflyttade.</p><p></p><p><b>Lars-Gunnar Andersson</b> är professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker, till exempel <i>Göteborgsgrammatik</i> från 2019. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.</p>