Svenska

<p><b><i>"Om du ska läsa en enda bok om hälsa i år: läs denna."</i> Borås Tidning</b></p><p>Av sömnprofessorn känd från Skavlan. </p><p>Forskare har upptäckt en ny revolutionerande behandling som förlänger ditt liv, förbättrar ditt minne och gör dig mer kreativ. Den håller dig smal och minskar sockersuget. Den skyddar dig mot cancer och demens, parerar influensa och förkylning, minskar risken för hjärtattack,stroke och diabetes. Dessutom gör den dig lyckligare och hjälper mot ångest och depression. Är du intresserad?  </p><p>Det handlar alltså om sömn. En av de viktigaste delarna av våra liv, men en del vars betydelse vi ständigt förminskar. Tills nyligen har vetenskapen inte heller kunnat svara på varför vi sover och vad sömnen gör med oss.  </p><p>I <i>Sömngåtan</i> berättar hjärnforskaren och sömnexperten Matthew Walker om de senaste årens banbrytande forskning kring vad som händer när vi sluter ögonen i sängen och varför sömnen både är en mirakelkur och helt livsavgörande. Han förklarar hur sovandet förändras under olika skeden i livet, vad drömmarna gör med oss och hur man bäst får en god natts sömn samt inte minst, varför sömnbristen får sådana katastrofala följder för oss som individer och för vårt moderna, sorgligt sömnsvälta samhälle. Resultatet är en fascinerande bladvändare som faktiskt kan förändra ditt liv.  </p><p><i>"Ett långt, njutbart och välbehövligt lovtal till sovandet."</i> Dagens Nyheter </p><p><i>"En nödvändig ögonöppnare."</i> Lokaltidningen Limhamn/Bunkeflo </p><p><i>"Läs boken! Efter det sover du som en stock (vilket inte betyder att boken är dålig utan tvärtom att den är så bra att du verkligen vill se över dina sovmönster)."</i> Maos lilla blå...gg, kulturblogg<i></i></p><p><i>"Populärvetenskap när den är som bäst! (...) Härligt när en fackbok är en riktig bladvändare."</i>  Laholms bibliotek/minusett_laholm, bokblogg</p>

Hannes blev 34 år. Han hade autism, ADHD och bipolär sjukdom, men fick inte stöd eller behandling för något av dessa tillstånd. Detta trots att han var patient på en psykiatrisk mottagning där han ständigt och tydligt deklarerade att han behövde mer hjälp och att det fanns risk för att han skulle ta sitt liv. Under sina sista två år i livet träffade han sex olika läkare. Ingen av dem satte in självmordsförebyggande behandling för bipolär sjukdom. Han behandlades med freudianskt inspirerad psykoterapi som inte hjälper vid de diagnoser han hade. Han hade ett boende via socialtjänsten och överst i journalen som hans kontaktpersoner förde stod med rött "Suicidrisk". Ändå tog det flera veckor innan socialtjänstens personal hittade Hannes efter att han tagit sitt liv. Hannes fall är beskrivet i boken Freuds sista suck - Idéstrider och andra hinder för psykiatrins utveckling. Tyvärr är fallet inte unikt. Boken handlar om grava missförhållanden i psykiatrin med särskilt fokus på de ideologiska strider som fortfarande pågår. I det ena lägret finns Freuds arvtagare och i det andra företrädare för moderna terapeutiska inriktningar. Striderna är närvarande på alla nivåer, från vårdgolvet på den enskilda enheten till toppen där ett nationellt arbete med riktlinjer för psykiatrin utförs. Universitetsutbildningarna till legitimerad psykoterapeut bedrivs i huvudsak i skilda spår där psykodynamisk terapi, inspirerad av Freud, lärs ut i ett och kognitiv beteendeterapi lärs ut i ett annat. Det konserverar den ideologiska lägerbildningen och gör att förnyelsen av psykiatrin bromsas.

En organisation är som ett isberg. Ovanför ytan syns budget, scheman,verksamhet, organisation och personal. Under ytan finns värderingar, känslor och drivkrafter som också styr arbetet. På vårdcentralen i Arvidsjaur arbetade man i flera år med etik i vardagen. Man lyfte fram delar under isbergets yta för att skapa större tillit, öppenhet och ökade prestationer. Mycket av arbetet gjordes av personalen. Gunhild Wallin har skrivit berättelsen om hur de arbetade, om svårigheter och glädjeämnen, motgångar och framgångar. Boken är illustrerad av Anne Mette Edeltoft.

Denna rapport ger en översikt över det aktuella kunskaps-läget om varför vissa människor hör röster, har förföl-jelsetankar eller andra upplevelser som betraktas som "psykotiska". Den beskriver också vad som kan hjälpa. Vi hoppas att rapporten kan bidra till den fundamentala förändring - som redan är på väg - i hur vi som samhälle ser på och erbjuder hjälp för "psykos" och "schizofreni". Vi

<p>Syftet med skönlitteratur på läkarutbildningen är inte i första hand bildning utan utbildning. Det handlar om att använda litteraturen till det den är bäst på -- att tillgängliggöra mänsklig erfarenhet och belysa människans villkor. I <i>Litteratur och läkekonst </i>skriver Katarina Bernhardsson, Immi Lundin och Evelina Stenbeck om sina erfarenheter av att använda skönlitteratur på läkarutbildningen vid Lunds universitet, om texter de använt och om de samtal med studenterna som texterna inspirerat till.  </p><p>Läkarutbildningen vilar på naturvetenskaplig grund, men medicinen är i bredaste bemärkelse en människovetenskap och i utövandet av läkaryrket är mötet mellan människor en given utgångspunkt. I relationen mellan vårdande och vårdad spelar orden, uppmärksamheten och förmågan att förstå den andras perspektiv en central roll. Litteraturseminarierna på läkarutbildningen är en träning i just detta, att komplettera och berika det naturvetenskapliga medicinska kunnandet med förståelse för det humanistiskt mänskliga.  </p><p>I en längre inledning diskuteras arbetets förutsättningar och begreppen medicinsk humaniora och narrativ medicin. Därpå följer åtta seminarier, alla med utgångspunkt från litteratur som författarna arbetat med, samt ett seminarium om reflekterande skrivande på läkarutbildningen.   </p><p>Katarina Bernhardsson är docent i litteraturvetenskap, lektor i medicinsk humaniora och biträdande centrumledare för Birgit Rausing centrum för medicinsk humaniora vid Lunds universitet. Sedan avhandlingen <i>Litterära besvär. Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa</i> (2010) har hon arbetat med att bygga upp medicinsk humaniora i Lund, från 2017 på heltid. Hon forskar på sjukdomsskildringar i olika genrer och har också varit engagerad i universitetshistoria och akademisk publicering.   </p><p>Immi Lundin är kulturjournalist och litteraturvetare. Hon började skriva litteraturkritik 1971 och har undervisat på journalist- och författarutbildningarna vid Lunds universitet där hon 2012 disputerade med avhandlingen <i>Att föra det egna till torgs. Berättande, stoff och samtid i Kerstin Strandbergs, Enel Melbergs och Eva Adolfssons debutromaner.</i> Hon håller litteraturseminarier på läkarutbildningen i Lund och har också skrivit och föreläst om litteratursamtal och läsecirkelverksamhet, numera främst med inriktning på den läsfrämjande metoden <i>shared reading</i>.  </p><p>Evelina Stenbeck är lektor i litteraturvetenskap med inriktning mot kreativt skrivande vid Umeå universitet. Hon disputerade 2017 med avhandlingen <i>Poesi som politik. Aktivistisk poetik hos Johannes Anyuru och Athena Farrokhzad</i> och arbetade därefter som lärare och forskare i medicinsk humaniora vid Lunds universitet. Hon har även undervisat på Författarskolan vid Lunds universitet.  </p>