Svenska

<p>I decennier byggde svensk politik på idén att de små gemenskaperna de som kretsar kring arbetet, bostadsområdet, studieförbundet, idrotts- klubben är avgörande för att bygga den större samhällsgemenskapen. Men sedan Tidöpartierna vann valet 2022 har politiken tagit en motsatt riktning. Det civila samhället försvagas, misstänkliggörs och stödet minskar. Små beslut och stora förändringar sammantagna visar på en allvarlig utveckling: civilsamhällets utrymme krymper. </p><p>Genom att granska debatter, förslag och beslut visar<i> Det krympande rummet</i> hur en politik som fokuserar allt mer på kontroll och ekono- miskt tänkande riskerar att tränga undan det som inte går att räkna i pengar. Hur hamnade vi här? Vad innebär civilsamhället för Sverige? Och vad förlorar vi när det försvagas?</p>

<p>Hur kommer det sig att högerpopulistiska rörelser och partier som Sverigedemokraterna under de senaste decennierna fått så stor anslutning? Varför har ett sådant folkligt missnöje kunnat uppstå? Och vad beror missnöjet på? Den här boken tar avstamp i det tidigindustriella Sverige, formerandet av välfärdsstaten och de kulturella förutsättningarna för högerpopulismens framväxt. I fokus står arbetarklassens kollektiva tänkande och hur det har förändrats över tid. Utgångspunkten är inte det idéhistoriska arvet, ett specifikt parti eller idéerna, utan anhängarna och deras triumfer.  </p><p>Björn Horgby är professor emeritus i historia. Arbetade vid Örebro universitet 2003 2017. Hans forskning rör främst forskningsfälten arbetarhistoria, arbetarkulturhistoria, demokrati, makt, oral history, idrottshistoria, populärkultur och företagspatriarkalism.</p>

<p>Under två årtionden var Indira Gandhi premiärminister i världens folkrikaste demokrati, från januari 1966 till mars 1977 och från januari 1980 till oktober 1984. Antagligen var hon då den mäktigaste och mest kända politikern i världen. Men den 31 oktober 1984 tog allt ett drastiskt slut hon mördades. Hon var dock ingen entydig person eller maktmänniska, indierna hade ett kluvet förhållande till henne. Hon sade sig vara för demokrati, men införde rader av undantagslagar, fängslade oppositionspolitiker och censurerade pressen. Hon sade sig vara för fredlig samexistens med andra nationer, men förde krig mot grannen Pakistan. Hon godkände att Indien blev en kärnvapennation. Hon påstod sig kämpa för de fattiga men genomförde reformer för medelklassen och skattelättnader som gynnade de bemedlade. Hon tillhörde själv den politiska dynastin i landet. Hon sade sig vara socialist men agerade inte som en sådan. Hon mördades av de egna ett öde som även drabbade hennes son. Här berättas hennes osannolika livs- och makthistoria.</p><p>Pär Jansson är journalist och författare med Indien som specialitet. Han har utgivit en rad insiktsfulla böcker om Indien, bl.a. Kärlek i Indien (2022), Indiens heliga ko (2020), Sikherna och deras värld (2017).</p>

Genusdoktrinen [Bok / Danskt band]

Labour - Ett Mycket Brittiskt Parti [Bok / Danskt band]

<p>Våld och slutenhet har präglat inledningen av 2020-talet. Efter Putins brutala invasionskrig är det inte längre fred i Europa och den regelbaserade världsordningen är satt ur spel. På ett globalt plan är den liberala demokratin på tillbakagång samtidigt som utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga. I Sverige ökar otryggheten i spåren av skjutningar och sprängningar. Den dystra tidsandan har fått politiker att blicka inåt mot nationen och den stora staten. Det har påverkat en generation av unga liberaler i Sverige, som vill se något annat.  </p><p>Boken I konflikt med tidsandan - tolv unga liberaler om människan, världen och friheten presenterar en ny frihetlig riktning i några av vår tids viktigaste samhällsfrågor. Texterna sträcker sig längre än en debattartikel eller 280 tecken på sociala medier.</p><p>I boken varvas konkreta reformförslag för hur samhällsproblem kan hanteras med nya idéer om liberalismens framtid. </p><p>Författare: Alex Nilsson (red.), Viktor Karlsson (red.), Mimmie Björnsdotter Grönkvist, Frida Brundu, Thea Erlandsson, Max Hjelm, Elin Hjelmestam, Lovisa Lanryd, Lovis Lindquist, Hannes Sjöberg, Robin Sällström, Gabriella Toftered.  </p>

<p>Samtiden tycks besatt av det ögonblickliga: I kultur, politik och samhällsdebatt överdrivs individuella prestationer och snabba, omvälvande händelser. Detta trots att samhällsvetenskapen sedan länge har understrukit betydelsen av historiska utvecklingslinjer, och gång på gång visat att beslut idag är starkt präglade av tidigare händelser. Med andra ord: att samhällsutvecklingen är spårbunden. </p><p>I denna bok samlas essäer av forskare, i allt från statsvetenskap och sociologi till språkvetenskap och stadsbyggnad, som alla undersöker spårbundenhet inom sina respektive discipliner . Boken ger begreppet spårbundenhet en välbehövlig renässans i en tid av kortsiktighet och synbar historielöshet. </p><p><b>Olof Hallonsten</b> är docent i sociologi och universitetslektor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hans forskning rör främst teoretiska och historiska perspektiv på samhällsutveckling. </p><p><b>Anna Persson </b>är docent i statsvetenskap och verksam som forskare och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Hennes forskning är inriktad mot jämförande politik och politisk ekonomi med särskilt fokus på hur formella och informella institutioner påverkar och samspelar med staters kapacitet inom centrala utvecklingsområden så som korruption, beskattning och välfärd. </p>