Svenska

<p>De som guidar till spionernas Sverige, bokens författare, är alla experter i ämnet. Flera har haft ledande befattningar inom svensk underrättelsetjänst, andra har befunnit sig längre ner i organisationerna. Några är namnkunniga författare, andra har främst verkat i det tysta. Tillsammans har de unika kunskaper om sådant som tidigare har varit hemligstämplat.</p><p>Här delar de med sig av sina kunskaper om utländska spioner och underrättelsetjänster i Sverige, under andra världskriget, kalla kriget och även därefter. Hur många agenter fanns det? Hur agerade de och i vilka syften? Och hur lärde de sig att smälta in i olika svenska miljöer? Var träffades de och var fanns deras hemliga brevlådor?</p><p>Hur gick det till när svensk säkerhetstjänst övervakade, skuggade och kartlade underrättelsetjänsterna vid öststaternas ambassader och när man värvade egna dubbelagenter?</p><p>Denna bok går till botten med andra världskrigets och kalla krigets många gåtor: Krylbosmällen, IB-affären, TIR-bilarna, de polska tavelförsäljarna, spionärendena. Och vad skrev egentligen spionen Stig Bergling i sitt brev till Vladimir Putin?</p>

<p>»Informativt, klargörande och personligt« Dagens Nyheter</p><p>Ur krig, blod och aska föddes den turkiska republiken för hundra år sedan. Det skapade ett drama som kommer att fortsätta långt efter republikens 100-årsdag i oktober 2023. </p><p>Med den här reportage- och fotoboken vill journalisten Bitte Hammargren och fotografen Stefan Bladh skildra några av de avgörande händelser och förändringar som bidragit till det Turkiet vi ser i dag. </p><p>Det handlar om Ataturks skapelse av republiken Turkiet, kurdernas och andra etniska minoriteters situation, hur Syrienkriget har förändrat Turkiet och hur dess utrikes- och säkerhetspolitik påverkar såväl landets egna invånare som omvärlden. </p><p>Inte minst beskriver denna högaktuella bok Erdogans resa till makten, och hur han förändrat republiken under sin tid som premiärminister och president samt de politiska efterskalv som väntar ett hårt prövat och polariserat land efter de förödande jordbävningarna i början av 2023. </p><p><b>Bitte Hammargren</b> är frilansskribent med lång erfarenhet av att bevaka Turkiet och Mellanöstern. Åren 2001 2012 var hon Svenska Dagbladets Turkiet- och Mellanösternkorrespondent. Därefter har hon bland annat lett Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet samt varit Mellanösternanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Numera är hon senior associerad medarbetare vid UI. 2008 var hon mottagare av Publicistklubbens Stora pris, samt fick Arguspriset för humaniora 2017. På senare år har hon skrivit ett flertal rapporter om Turkiet, Libanon och Irak, och syns ofta som kommentator om Turkiet i svenska och internationella medier.</p><p><b>Stefan Bladh</b> är frilansfotograf som arbetat i Turkiet över tjugo år, både med egna projekt samt under uppdrag för svensk och internationell media. Han har bland annat fokuserat på migrationsströmmarna från Afrika, flyktingkrisen från Syrien och inte minst med den romska befolkningen i landet. Under åtta år följde han den romska familjen Kaplan, vars liv dokumenterades i boken <i>The Family</i> som gavs ut 2010 (Nouvel Publishing). Han har utöver detta gett ut ytterligare fyra böcker.</p><p>»En strukturerad och sammanhållen berättelse som samtidigt får liv och energi av två förfarna journalisters närvaro. De är inte bara väl pålästa, de har själva bevittnat de stora katastroferna, bevakat krigen och konflikterna och träffat många av de ledande aktörerna. Resultatet är på en gång informativt, klargörande och personligt.« Lars Linder, Dagens Nyheter </p><p>»Bokens reportageform levandegör läsandet genom otaliga möten med människor. Detsamma gäller Bladhs uttrycksfulla fotografier. <i>Drama utan slut</i> riktar sig till alla som vill förstå dagens Turkiet« Betyg 5/5. Ann-Catrin Emanuelsson, BTJ </p><p>»En fantastisk kunskapskälla« Ulf B Andersson, Amnesty Press </p><p>»Texterna och bilderna tar verkligen läsaren nära landet idag.« Göteborgs Posten</p><p>»Det är fråga om ett verkligt praktverk som förlaget satsat på.« Svante Lundgren, Ny Tid</p>

<p>Varje människa har sin historia, varje säsong har sin story, och varje fotbollströja kan förflytta dig till en annan plats och en annan tid. Från Manchester till Manilla, från Seattle till Simferopol, genom nittiotalet över millennieskiftet och vidare mot nutiden.</p><p>I <i>Under tröjan</i> har Erik Niva låtit svenskar som flyttade ut i fotbollsvärlden berätta sina egna historier om platserna de hamnade på, tröjorna de bar och vad de fick uppleva i dem.</p>

Svenska kockar blir tevekändisar och gör internationell succé samtidigt som bön-derna blir allt färre. Konsumenterna ställer allt högre och mer högljudda krav på att maten ska vara klimatsmart och miljövänlig, och att djuren i produktionen ska ha det bra. Samtidigt styr priset i hög grad våra köpbeslut och allt färre känner till var maten de äter kommer ifrån. Matlandet Sverige är alliansregeringens mest lyckade pr-satsning, men bakom talet om småskaligt och närproducerat håller svenskt jordbruk på att monteras ner. Parallellt med att världens efterfrågan på mat och resurser exploderar i takt med en växande medelklass förbereder sig den siste mjölkbonden på att släcka ljuset i ladugården 2020. Vilka blir följderna av att Sverige ställer sig utanför den globala matprodukt-ionen? Hur kunde det bli så här? Och hur kunde svenskt jordbruk bli en politisk icke-fråga? Frågorna besvaras i boken av Göran Persson, Christel Benfalk, Lennart Båge, Henrik Lindberg, Helena Jonsson, Gun Rundquist, Roger Tiefensee, Harald Svensson, Matilda Ernkrans, Stefan de Vylder, Bengt-Anders Johansson, Kew Nordqvist, Jonas Carlberg och Christer Isaksson, som också är redaktör för boken.

Parallellt med de senaste årens vänstervåg, har en mer uppgiven syn på demokratins möjligheter etablerat sin inom socialdemokratin. Man har retirerat inför politikens möjligheter och ägnar sig i allt högre grad åt postpolitik det blir allt viktigare att synas och se bra ut än att vilja förändring. Socialismens liv efter döden är en introduktion till de senaste årens akademiska vänsterdebatt, men också ett kritiskt debattinlägg mot dagens postpolitiska socialdemokrati. Det handlar om socialismens död och förutsättningarna för ett liv efter detta.

Rasforskning och steriliseringspolitik är två inslag i svensk historia som vållat stark diskussion och kollektiv självkritik. Även det svenska folkhemmet bar på mörka hemligheter, hette det när steriliseringsdebattens vågor gick som högst i slutet av 1990-talet. "Oönskade i folkhemmet" gavs ut 1991 och var den första studie som avslöjade detaljerna i den svenska steriliseringspolitiken från 1930- till 1970-talet. Här ges också den idéhistoriska bakgrunden. Boken skildrar rasbiologins framväxt från tiden kring sekelskiftet 1900 samt turbulensen kring det rasbiologiska institutet i Uppsala och dess chef Herman Lundborg. Men inte heller trettiotalets socialreformatorer stod främmande för rashygieniskt tänkande, om än med andra politiska och sociala ambitioner. Steriliseringarna, riktade mot samhällets svaga eller rentav "oönskade", utgör fortfarande ett omstritt kapitel i svensk social- och medicinhistoria. Rasbiologin och rashygienen är på ett liknande sätt en kontroversiell del av vetenskapshistorien. Kunskapen om denna historia är viktig för dagens diskussioner om genetik och fosterdiagnostik och om förhållandet mellan stat och individ. Boken är försedd med en nyskriven forskningsöversikt. Gunnar Broberg är professor i idé- och lärdomshistoria och Mattias Tydén fil.dr i historia.

Den feministiska kvinnoforskningen har avsatt en rad betydelsefulla studier i kvinnlighetens historia. Här har en rad framstående forskare bidragit med en motsvarande studie kring manligheten.