Svenska

I ett rättsfall kan ett vittnes minnesbilder vara det centrala beviset. Men minnet är till sin natur formbart, nyckfullt och ibland direkt opålitligt. Kan minnesbilder faktiskt bevisa något bortom rimligt tvivel? Detta och mycket annat dryftas i rättspsykologen Julia Korkmans bok Minnets makt, som belyser hur vårt minne fungerar. Varför kan två personer minnas samma händelse på helt olika sätt och hur kan vi få fram möjligast tillförlitliga vittnesmål? Julia Korkman gör ett fascinerande forskningsområde lättillgängligt för läsaren. Hon illustrerar med ett stort antal rättsfall, från 1600-talets häxprocesser till kända fall från senare tid, som Bodommorden och mordet på Olof Palme. Hon granskar de metoder som används i vittnesförhör och kommer med konkreta förbättringsförslag. Minnet bär på en stor kraft, men är också svårhanterligt. För att kunna använda oss av minnets makt behöver vi förstå hur det fungerar.

<p>Föreliggande studie, som följer mindre upptrampade spår, analyserar svensk läroverkskultur för tiden 1864-1968, då examinationen skedde under kringresande censorers överinseende. Läroverken presenteras inte enbart som en studieform utan som identitetsskapande kulturinstitutioner. Det rör sig om en gränsöverskridande studie tangerande flera akademiska discipliner. I framställningen ges en rundmålning av läroverkskulturens framväxt och den kulturkamp som förts internt, såväl inom lärar- som elevkår och i förhållande till det omgivande samhället. Vi hinner också observera hur denna specifika kultursfär går sin upplösning till mötes, i viss mån besegrad av sin rival, folkskole-progressivismen. Framställningen, som präglas av ett såväl biografiskt som geografiskt perspektiv, har velat belysa hur skolsystemet då det kopplas till folkhemsbygget får en vidare social och geografisk spridning. Mer översiktligt speglas en 400-årsperiod, alltifrån inrättandet av 1600-talets stiftsgymnasier, på 1800-talet ersatta av borgerliga läroverk. Avslutningsvis ges en överblick av den splittrade utveckling, med kommunalisering, friskolor och skolpeng, som ägt rum fram till våra dagar.</p><p>Författaren Bert Mårald, disputerad historiker, har verkat som lektor vid gymnasieskolor och som universitetslektor och lärarutbildare vid Luleå tekniska universitet under närmare ett kvartssekel. Utifrån den erfarenheten tecknas på ett idéanalytiskt och personligt plan historiken, där det blir tydligt att den pedagogiska utvecklingen är avhängig den politiska.</p>

<p>Personer med autism och adhd har ett annorlunda sätt att uppmärksamma och bearbeta information. Det är därför viktigt att vi som i vår yrkesroll möter dessa personer kan göra samtalen begripliga och relevanta. Vi behöver fånga upp personens styrkor, navigera runt svårigheter och fungera som sammanhangsförklarare.</p><br/><p>Här beskrivs två metoder som tillsammans ger goda förutsättningar för meningsfulla möten: Motiverande samtal (MI) betonar klientens rätt till självbestämmande och väcker samtidigt lust till förändring. Tydliggörande pedagogik gör det som sker omkring oss begripligt och hanterbart. Med många exempel och dialoger får du här vägledning i hur dessa samtalsverktyg kan användas och vävas ihop. Författarna beskriver också funktionsskillnader vid autism och adhd, samt vilka anpassningar du behöver göra i samtalen.</p><br/><p>Denna handfasta samtalsguide är skriven för bland andra socionomer, skötare, personliga ombud, behandlingsassistenter, boendestödjare, handläggare, lärare, psykologer och läkare. De metoder som beskrivs kan med fördel användas vid rådgivning, stöd i vardagen, i skolan, utredningar och behandling.</p><br/><hr /><br/><p>"En bok som handlar om samtal bör rikta ljuset mot den egna personen: -Vad kan jag göra för att tydliggöra och skapa tillit med mitt sätt att kommunicera? Denna bok gör just det. Många tydliga exempel ger förståelse för hur vi kan skapa bättre förutsättningar för stödjande och motiverande samtal. En bok för alla som i sitt arbete möter personer med funktionsskillnader."<br/><em>-Ulrika Aspeflo Logoped, verksam vid Utvecklings- och stödenheten i Härryda kommun samt som föreläsare, kursledare och handledare inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar</em></p><br/><p>"En bok som verkligen saknats! Den ger läsaren ökad begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i samtal och möten. Beskrivningar av funktionsskillnader och vad det får för konsekvenser ökar förståelse för varför vi behöver anpassa våra samtal. Boken ger också många konkreta tips på hur vi kan göra dessa anpassningar. Läs den och framför allt: praktisera innehållet!"<br/><em>-Nåkkve Balldin Socionom med vidareutbildning i lösningsfokuserat arbete och motiverande samtal, verksam som handledare, föreläsare och utbildare inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar</em></p><p>Det är inte alltid så att 'samma språk' talas av personer med autism eller adhd och andra; vi tenderar att prata förbi varandra, missuppfatta och känna oss ömsesidigt missförstådda. Motiverande samtal vid autism och adhd är en föredömligt pedagogisk handbok som överbryggar språkförbistringen och bjuder på sammanhangsförståelse.</p> <em>Susanne Bejerot Psykiater, professor vid Örebro universitet</em>

<p><b>Psykologisk klassiker om frihet &amp; det auktoritäras lockelse</b></p><p>Kan friheten bli för stor? Och vad händer med den människa som inte orkar bära ansvaret och riskerna som friheten skapar? Dessa är centrala frågor i Erich Fromms klassiska studie av det i väst så viktiga begreppet individ, och av de psykologiska aspekterna av frihet och auktoritarianism. Med avstamp i människans ursprungliga skilsmässa från naturen visar Fromm hur det moderna kapitalistiska samhället inte bara har frigjort individen utan också skapat en ångest och alienation som riskerar driva människor att söka efter trygghet och identitet i auktoritära system och idéer.<br/><i>Flykten från frihet</i> [<i>Escape from Freedom</i>, 1941] ger ett djupgående perspektiv på människans psykologiska behov och konflikter i ett samhälle präglat av individualism och konkurrens. I översättning av Tore Ekman och Alf Ahlberg. </p><p>ERICH FROMM [1900-1980], född i Frankfurt am Main, var en tysk-amerikansk socialpsykolog, psykoanalytiker, sociolog, humanistisk filosof och demokratisk socialist. Han studerade juridik, sociologi och psykoanalys vid olika universitet i Tyskland och var en av de ledande medlemmarna av Frankfurtskolan.</p>

<p>Boken presenterar konkreta strategier som kan användas i klassrummet för att främja lärande och delaktighet hos elever med adhd och autism.</p> <p>I den första delen, Psykologiska perspektiv, beskrivs diagnoskriterier, utredningsprocessen, hur adhd och autism uttrycks i vardagen samt en rad sociala och kognitiva förklaringsmodeller som är relaterade till tillstånden. </p> <p>Den andra delen, Pedagogiska perspektiv, knyter de psykologiska teorierna till olika vardagssituationer i skolan och redogör för olika strategier för stöd, såsom ledarskap i klassrummet, struktur i tid och rum, stöd för motivation, lärande och kamratrelationer. Boken riktar sig till specialpedagoger, speciallärare, lärare och skolpsykologer verksamma i skolan.</p> <p>Sagt om boken<br/>Boken är innehållsrik med god vetenskaplig förankring och är samtidigt relativt lättläst. Helhetsbetyg 5 av 5. Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 14, 2023.</p> <p>Om författarna<br/>Författare till del 1 Psykologiska perspektiv: Matilda Frick är psykolog, fil.dr i psykologi, lektor vid Stockholms universitet och forskare vid Uppsala universitet. Emilia Thorup är psykolog, fil.dr i psykologi, lektor vid Lunds universitet och forskare vid Uppsala universitet. Johan Lundin Kleberg är psykolog, docent i psykologi, lektor vid Stockholms universitet och forskningsspecialist vid Karolinska institutet</p> <p>Författare till del 2 Pedagogiska perspektiv: Nina Klang är lärare, docent i pedagogik vid Uppsala universitet och lektor i specialpedagogik vid Mälardalens universitet. Martin Karlberg är lärare, fil.dr i didaktik och lektor vid Uppsala universitet. Ingrid Olsson är docent i pedagogik och lektor i didaktik vid Uppsala universitet. Kersti Vikström är legitimerad speciallärare vid Lindbackens skola i Uppsala med mångårig erfarenhet av arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.</p>

<p><b>Se krigsleken ur nya perspektiv   </b> </p><p>Barn leker krig. Vi vuxna förfäras ofta och vill inte se krigsleken eller så försöker vi totalförbjuda krigslekar så fort de ger sig till känna på förskolan eller skolan. Men vad händer om vi verkligen ser på krigsleken redan i förskolan och de första åren i skolan? Hur kan vi lära oss mer om hur vi kan bemöta den och om vilka uttryck den tar i vår tid?   </p><p>I boken lyfts nya perspektiv som kan utmana våra invanda förhållningssätt till krigslek. Ebba Theorell har undersökt krigslek och sett hur lek innehåller så mycket mer än våld: dans, rörelse, kraft och förvandling. </p><p>Boken diskuterar också frågor som: Hur påverkas barns krigslek av vuxnas bemötande? Finns det dålig och bra lek? Hur ser relationen mellan aggressivitet och krigslek ut?  Hur fostrar vi fredliga och demokratiska medborgare? Kanske svaren är ännu mer motstridiga och komplexa än vi tror ...   </p><p>Ebba Theorell är lektor i estetiska ämnens didaktik med inriktning mot dans och film på Stockholms universitet. Hon är konstnär och filmare och har sedan 1999 arbetaReferensert som konstnärlig handledare på förskolor och skolor. </p><p></p><p><b>Betyg 4 - Mycket bra</b></p><p>"Se krigsleken är mycket bra, välskriven och visar på komplexiteten i ett engagerande ämne."</p><p>BTJ-häftet nr 23, 2023.</p><p></p><p><b>Innehåll</b></p><p>Inledning</p><p>Dilemmat</p><p>De yngsta pojkarnas möten med maskulinitet</p><p>Forskning om krigslek</p><p>Dansanalys och teori kan förskjuta blicken</p><p>Rörelser i krigslek<br/></p><p>Teoretiska fördjupningar om rörelse</p><p>Hur kan vi bereda mer plats för fysisk lek?</p><p>Att skapa visioner om nya maskuliniteter</p><p>Referenser</p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p>

<p>Förskollärarens metod och vetenskapsteori belyser de specifika behov som uppstår då förskolans praktik, lärare eller barn studeras. Författarna tar också upp val av perspektiv, olika metoders möjligheter och begränsningar samt etiska överväganden i relation till studentarbeten.</p> <p>I den andra reviderade upplagan finns nya exempel på studier av internationalisering, barns flerspråkighet, naturvetenskapliga arbetssätt och digitalisering i förskolan. Bokens författare har alla erfarenhet av forskning med fokus på svensk förskola samt erfarenheter av undervisning i förskola och/eller inom förskollärarprogrammet. </p> <p>Boken vänder sig till lärare och studenter vid förskollärarprogrammet.</p> <p>Sagt om boken<br/>Boken är ett redskap för såväl utbildare som studenter att använda sig av i arbetet med att förstå hur forskningen och dess resultat kan användas i praktiken. De relativt korta kapitlen och en god struktur gör boken lättillgänglig och mycket användbar på förskollärarprogrammet i syfte att utveckla studenternas medvetande om forskningens betydelse och användningen av dess resultat. Ulf Mårtensson, lektör, BTJ-häftet nr 9, 2021.</p> <p>Om författarna<br/>Annica Löfdahl Hultman är förskollärare och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och har lång erfarenhet av forskning om barn och lärare i förskolan. Katarina Ribaeus är förskollärare och lektor i pedagogisk arbete vid Karlstads universitet och har framför allt ägnat sig åt forskning som relaterar till olika aspekter av förskolans demokratiuppdrag. Annica och Katarina leder forskargruppen Utbildningsvetenskapliga studier av barn och ungdom (UBB) och har under de senaste åren särskilt intresserat sig för förskollärarstudenters möjlighet att utvecklas i lärarrollen under utbildningen.</p>