Svenska

I vår svenska historia utgör korstågen ett bortträngt kapitel. Någonting vi helst inte vill kännas vid. Men korstågsandan var i hög grad levande under nordisk medeltid. Många svenska, danska och norska kungar och herremän tog korset och lovade att sprida kristendomen med svärd i hand.<br/>Dock var det få som likt Guillous Arn Magnusson hade råd att fara till det Heliga Landet. Lyckligtvis fanns hedningar att omvända på närmare håll. Under 400 år organiserades religiösa krigståg mot större delen av Östersjökusten, från nuvarande östra Tyskland och Polen upp till Finland och Ryssland.<br/>Dick Harrison är idag en av Sveriges mest lästa populärhistoriker. I Gud vill det! berättar han för första gången den samlade historien om de nordiska korsfararna. Han tar oss med på en fascinerande resa till ett medeltida Norden där det ansågs ärorikt att dö och att döda i Guds namn och där en av de ivrigaste krigshetsarna var Heliga Birgitta. Han förklarar hur korstågstanken kunde slå rot hos oss och vad vi kan lära av det. Den medeltida retoriken blir skrämmande aktuell i ljuset av de senaste årens händelser. Historien kommer tillbaka.

<p>Titanic är idag världens mest kända fartyg. Här får vi följa den fascinerande berättelsen om det mytomspunna fartyget och ta del av svenskarnas öden. Erik Lind var en av de fyra från Sverige i första klass. Han köpte en biljett trots att han stod på ruinens brant och hans brev från fartyget ger en känsla av den osannolika lyx som mötte dessa passagerare. Vi får också möta Severin Svensson som dödsföraktande hoppade i en livbåt på väg att firas ned, Olga Lundin som skrikande och mot sin vilja kastades i en livbåt och Carl Olof Jansson som lyckades överleva mot alla odds. Boken är rikt illustrerad med många unika fotografier från Titanic och innehåller biografier över de 123 svenskarna ombord, inklusive de 34 som räddades.   </p><p>CLAES-GÖRAN WETTERHOLM är etnolog, författare och ledande expert på RMS Titanic som sjönk i Atlanten på sin jungfruresa 1912. Wetterholm har tidigare skrivit flera böcker om fartyget samt är ordförande i Skandinaviska Titanicföreningen. </p><p>"en fullödig, detaljrik och gripande skildring av de svenska människoödena på Titanic. [..]  Denna välskrivna bok kan säkert få ännu fler intresserade av mytomspunna Titanic."<br/>BTJ, BETYG </p>

<p>»Som läsare får vi bra inblick i några av de mest framträdande teorierna kring undergången. Framställningen är kunnig, pedagogisk och tydlig. Precis så som en populärvetenskaplig bok ska vara.« KRISTIANSTADBLADET</p><p><b>Romarrikets undergång tillhör historiens stora händelser.</b> Dit ned, femtio generationer tillbaka i tiden, når vårt moderna samhälles rötter. Där finner vi en värld präglad av rationellt tänkande och demokratiska ideal. En värld styrd av människor med rösträtt, snarare än av gudar och storkungar. Romarna blev så framgångsrika, att de i början av vår tideräkning hade lagt under sig hela Medelhavsområdet.</p><p>Men inget träd växer upp i himlen. Med romarrikets undergång år 476 e.Kr. var det antika dramat över. Ett världsrike hade fallit samman, världen krympte, fälten växte igen och människorna värmde sig vid lägereldarna. Den långa medeltiden hade börjat.</p><p>Hur kunde ett så stort och framgångsrikt samhälle bara bryta samman och försvinna? Vilka var orsakerna? Pandemier, klimatkriser och folkvandringar? Höga skatter eller personlig dekadens? Och kan det hända igen?</p><p>I <i>Romarrikets undergång</i> för författaren Dag Sebastian Ahlander ett underhållande och tankeväckande resonemang om vilka lärdomar som går att dra av det mäktiga rikets sammanbrott.</p>

År 1527 framträdde i Dalarna en ung man som uppgav sig vara Nils Sture, äldste sonen till den sju år tidigare döde riksföreståndaren Sten Sture d.y. och Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna). Hans mål var att störta landets regent Gustav Vasa, men revoltförsöket misslyckades kapitalt. Följande år tog han slutligen sin tillflykt till Rostock, där han på Gustav Vasas enträgna begäran fängslades, ställdes inför rätta, dömdes till döden och avrättades för uppror och för att ha uppträtt under falsk identitet.<br/><br/>I historieskrivningen rådde länge inget tvivel om att Daljunkern - uppviglarens hävdvunna namn alltsedan Peder Svarts krönika - var en bedragare. En försiktigt avvikande mening tillkännagavs 1942 av Folke Lindberg, som menade att "det går inte att hålla fast vid omdömet, att daljunkern inte kan ha varit den han gav sig ut för". Uppfattningen fick inget genomslag. Sextio år senare, 2002, ansåg sig emellertid Lars-Olof Larsson kunna leda i bevis att Daljunkern verkligen var Nils Sture. Denna omprövning föll däremot i god jord. Den allmänna eller åtminstone vanliga meningen bland såväl fackhistoriker som andra som har skrivit eller uttalat sig i ämnet förefaller numera vara att Daljunkern och Nils Sture var en och samma person eller att detta i varje fall inte kan uteslutas.<br/><br/>I denna skrift granskas argumenten för omsvängningen. Samtidigt presenteras en hittills märkligt nog obeaktad källuppgift, som måste betraktas som en pusselbit av högsta värde för frågan om Daljunkerns påstådda identitet. Den Larssonska tesen visar sig därmed vara ohållbar. Det finns med andra ord ingen anledning att ifrågasätta sanningshalten i Daljunkerns egna ord inför domarna i Rostock att han inte var herr Stens och fru Kristinas son.

<blockquote> <p>Berglunds och Sennertegs bok &auml;r en lika klarg&ouml;rande som obehaglig l&auml;sning om ett stycke s&auml;llsynt m&ouml;rk nordisk samtidshistoria.</p> <p><em>Bor&aring;s Tidning</em></p> <p>Med hj&auml;lp av &ouml;gonvittnesskildringar och arkivstudier har f&ouml;rfattarna lyckats skapa ett imponerande storverk som r&aring;der bot p&aring; okunskapen.</p> <p><em>Ingalill Mosander, Aftonbladet</em></p> </blockquote> <p><br/>I januari 1918, bara n&aring;gra veckor efter sj&auml;lvst&auml;ndigheten, st&ouml;rtades Finland in i ett skoningsl&ouml;st inb&ouml;rdeskrig mellan "r&ouml;da" och "vita". Med 40 000 d&ouml;da p&aring; bara n&aring;gra m&aring;nader till f&ouml;ljd av strider, mord, sv&auml;lt och sjukdom blev det Nordens dittills blodigaste konflikt, enbart &ouml;vertr&auml;ffad av andra v&auml;rldskriget.</p> <p>Hundra &aring;r har g&aring;tt sedan denna tragedi. I Finland skapade kriget ett trauma som &auml;r k&auml;nnbart &auml;n i dag. Samtidigt &auml;r det s&aring; gott som bortgl&ouml;mt i Sverige, trots att hundratals frivilliga svenskar reste &ouml;ver &Ouml;stersj&ouml;n f&ouml;r att sl&aring;ss, och trots att hela den samtida svenska debatten kom att kretsa kring detta krig - ett krig som dessutom n&auml;stan fick en svensk regering att falla.</p> <p>Med hj&auml;lp av &ouml;gonvittnesber&auml;ttelser och arkiv skildras h&auml;r inte bara hur detta krig kom att forma Nordens historia utan ocks&aring; hur &aring;tskilliga av de svenska bef&auml;l som tj&auml;nstgjorde p&aring; den vita sidan sedermera kom att hamna p&aring; ledande positioner i Sverige, d&auml;r de kunde p&aring;verka s&auml;kerhetspolitiken under andra v&auml;rldskriget och kalla kriget.</p> <p><strong>Tobias Berglund</strong> &auml;r forskare i modern politisk historia vid Uppsala universitet. Han har tidigare varit verksam vid bland annat University of California i Berkeley.</p> <p><strong>Niclas Sennerteg</strong> &auml;r f&ouml;rfattare och journalist och har skrivit flera uppm&auml;rksammade historiska b&ouml;cker, senast <em>Hakkorset och halvm&aring;nen - nazister i Mellan&ouml;stern</em>. Tillsammans har de tidigare skrivit <em>Svenska koncentrationsl&auml;ger i Tredje rikets skugga</em>.<br/><br/></p> <blockquote> <p>Niclas Sennerteg och Tobias Berglund vill ge oss den stora bilden, ber&auml;tta och klarg&ouml;ra orsakerna bakom finska inb&ouml;rdeskriget, redovisa mekanismerna bakom den olyckliga upptrappningen som ledde till det extremt blodiga och brutala krig som i stort sett kom att utspela sig p&aring; v&aring;r bakg&aring;rd &ndash; de blir som allra b&auml;st n&auml;r de s&ouml;ker sig ner p&aring; mikroniv&aring;, l&auml;ser brev, dagb&ouml;cker, redovisar vittnesm&aring;l fr&aring;n svenskar p&aring; plats, frivilliga, korrespondenter, journalister.</p> <p><em>Johan Croneman, Dagens Nyheter</em></p> <p>vill r&aring;da bot p&aring; den f&ouml;rbryllande okunskapen om v&aring;rt grannland &hellip; Kriget s&auml;tts ocks&aring; in i en internationell kontext; i en v&auml;rld av s&ouml;nderfallande imperier v&auml;xer tv&aring; r&ouml;relser fram. En nationsbyggande, ett land och dess folk oavsett klass, den andra socialistisk f&ouml;r ett j&auml;mlikt samh&auml;lle oavsett nation &hellip; Stridernas sj&auml;lva f&ouml;rlopp skildras detaljerat och &ouml;gonvittnen till b&aring;de r&ouml;d och vit terror f&aring;r kriget att p&aring; m&aring;nga vis p&aring;minna om nutida inb&ouml;rdeskrig; arm&eacute;er av amat&ouml;rer med hatet till en demoniserad motst&aring;ndare som drivkraft &hellip; Berglund och Sennerteg bem&ouml;dar sig om en opartisk och nyanserad h&aring;llning, &ouml;ser ur s&aring;v&auml;l &auml;ldre som nyare k&auml;llor. De problematiserar den hyllande mytbildning runt de vitas ledare Mannerheim som ensidigt framh&aring;ller den r&ouml;da terrorn men f&ouml;rnekar den vita. Och redovisar det nya - l&auml;nge kontroversiella - ifr&aring;gas&auml;ttandet av den historiesynen. Men den m&auml;nskliga tragedin &ouml;verskuggar till slut allt.</p> <p><em>Maria Edstr&ouml;m, Expressen</em></p> <p>V&auml;lskrivet, v&auml;ldokumenterat och v&auml;ldisponerat ... Den fr&auml;msta beh&aring;llningen av Tobias Berglunds och Niclas Sennertegs bok &auml;r den detaljerade beskrivningen av hur v&aring;ldet l&aring;ngsamt eskalerar under 1917, f&ouml;r att till slut f&ouml;rgifta hela samh&auml;llet. Sakta men s&auml;kert blir situationen allt mer explosiv och hatisk. Politiska motst&aring;ndare f&ouml;rvandlas till om&auml;nskliga fiender, till djur som ska slaktas. Det p&aring;minner om utvecklingen i Rwanda och Bosnien under senare delen av nittonhundratalet. Tobias Berglunds och Niclas Sennertegs bok blir d&auml;rf&ouml;r en skr&auml;mmande p&aring;minnelse om hur l&auml;tt v&aring;ld f&ouml;der nytt v&aring;ld, och om hur sv&aring;rt v&aring;ldet &auml;r att stoppa n&auml;r det v&auml;l sl&auml;ppts loss.</p> <p><em>Mattias Hagberg, G&ouml;teborgs-Posten</em></p> <p>Berglund &amp; Sennerteg har skrivit en bok som kronologiskt skildrar hela inb&ouml;rdeskriget och vars syfte &auml;r att 'f&ouml;rklara finska inb&ouml;rdeskrigets orsaker, f&ouml;rlopp och konsekvenser', vilket f&ouml;r mig ocks&aring; &auml;r en ambition som man p&aring; ett utm&auml;rkt s&auml;tt lyckas med.</p> <p><em>Bj&ouml;rn Sandmark, Dala-Demokraten</em></p> <p>Det &auml;r en grundlig genomg&aring;ng av krigets bakgrund, f&ouml;rlopp och efterspel. H&auml;r skildras ocks&aring; den svenska h&aring;llningen under kriget och de svenska frivilliga som deltog. F&ouml;rfattarna ger en briljant och delvis skakande skildring av &auml;mnet, s&aring;dant det framst&aring;r i dagens forskningsl&auml;ge. De bidrar sj&auml;lva med ny forskning i arkiv och tidens svenska och finska tidningar.</p> <p><em>Josef Ryd&eacute;n, J&ouml;nk&ouml;pings-Posten</em></p> <p><span style="font-size: 1.125rem;">S&auml;tter in inb&ouml;rdeskriget i sitt sammanhang och ger oss detaljer ... Det &auml;r tre fotografier p&aring; sidan 334 i Berglund och Sennertegs bok om finska inb&ouml;rdeskriget som g&ouml;r allt faktamaterial m&auml;nskligt begripligt.</span></p> <p><em>Dag Sandahl, Nyheterna &Ouml;stra Sm&aring;land</em></p> <p>en mycket god &ouml;versikt av det finska inb&ouml;rdeskriget 1918. De placerar p&aring; ett utm&auml;rkt s&auml;tt inb&ouml;rdeskriget i sitt historiska sammanhang med utg&aring;ngspunkt i det f&ouml;rsta v&auml;rldskriget och med bakgrund i den ryska revolutionen ... Boken &auml;r l&auml;ttl&auml;st f&ouml;r en bred historiskt intresserad allm&auml;nhet och bidrar till att levandeg&ouml;ra Finlands historia f&ouml;r en svensk l&auml;sekrets.</p> <p><em>BTJ</em></p> <p>... f&ouml;r den historiel&ouml;se som vill &auml;ndra p&aring; sin ignorans. Men boken kan ocks&aring; tj&auml;na som en slags framtidsbild av hur det kan bli igen. Ty ute i v&auml;rlden &auml;r det fler som d&ouml;r en v&aring;ldsam d&ouml;d inom sitt lands gr&auml;nser &auml;n som d&ouml;r i konflikter mellan l&auml;nder.</p> <p><em>Stig-Bj&ouml;rn Ljunggren, Pite&aring;-Tidningen</em></p> <p>F&ouml;r den som vill f&aring; en introduktion till det knappa halv&aring;r d&aring; den nyf&ouml;dda republiken Finland f&ouml;r 100 &aring;r sedan h&ouml;ll p&aring; att slitas i stycken har Tobias Berglund och Niclas Sennerteg skrivit en kunnig och v&auml;lskriven v&auml;gledning.</p> <p><em>Lars Ericson Wolke, professor i historia vid F&ouml;rsvarsh&ouml;gskolan,<a href="http://www.clio.se/klubb/artikel/9326">i Clio</a></em></p> </blockquote>

<p>Första världskriget tog inte slut i november 1918. I och med kollapsen av det ryska tsardömet och bolsjevikrevolutionen fortsatte krigandet i östra Europa under flera år. Revolutionära och kontrarevolutionära nationella arméer och nya nationer kämpade om spillrorna av det forna imperiet. Finska, svenska och danska frikårer tog strid för att förverkliga den nationalistiska drömmen om Storfinland. </p><p><i>Finlands okända krig </i>är berättelsen om året 1919 och frändefolkskrigen som utbröt för att utöka landets territorium och flytta gränserna längre österut. Det är ett våldsamt och sorgligt, nästan tragikomiskt äventyr där allt för ett ögonblick tycktes möjligt.   </p><p>Boken nominerades till det prestigefulla Finlandiapriset 2019.   </p><p>AAPO ROSELIUS har bedrivit omfattande forskning om det finska inbördeskrigets och 1920- och 1930-talets historia. </p><p>OULA SILVENNOINEN är särskilt känd för sina böcker om Finlands smärtsamma episoder under andra världskriget. Författarna medverkade också i <i>Svart gryning</i> (Lind &amp; Co, 2018).   </p><p>"En oerhört fascinerande bok"<br/>Heléne Lööw   </p><p>"rappt skriven, med levande skildringar och personporträtt. Väl valda citat ur böcker och brev speglar tidsandan." Folket i Bild </p><p>"Författarna ger en bred bild av både konflikternas bakgrund och utveckling och de ofta skrämmande exempel på amatörmässighet och övervåld som präglade många av episoderna."<br/>Svensk Tidskrift</p>

<p><i>&quot;Alla inser problemet mellan araber och judar. Men inte alla ser att det inte har någon lösning. Det finns ingen lösning. Varför skulle araberna sluta fred? [...] Vi har tagit deras land.&quot;</i></p><p>Så sade David Ben-Gurion, som så småningom skulle bli Israels förste premiärminister. 1917 hade den brittiska regeringen lovat ett nationellt hem åt det judiska folket i Palestina, trots att befolkningen till 93 procent utgjordes av araber.</p><p>Det hävdades då, och än idag, att Palestina var &quot;ett land utan folk för ett folk utan land&quot;. Palestiniernas motstånd mot koloniseringspolitiken kunde därmed avfärdas som terrorism, trots att man insåg hur situationen skulle komma att utvecklas. </p><p>I <i>Folket som inte fick finnas</i> skildrar den tidigare diplomaten Ingmar Karlsson den mer än hundra år gamla konflikten ur ett palestinskt perspektiv. Han berättar om en sedan länge bortglömd del av den palestinska och israeliska historien och bidrar därmed till att förklara de nutida motsättningarna mellan landets befolkningsgrupper.</p>