Svenska

<p>En vacker fotobok om författaren, poeten och nobelpristagaren Verner von Heidenstams konstnärshem Övralid. </p><p>Det var det här hemmet han längtade till i sina dikter och som han till sist ritade själv och placerade på en andlöst vacker plats utanför Motala, med hög utsikt över Vättern, hans barndoms sjö.</p><p>I boken får vi följa med från rum till rum; hemmets hjärta biblioteket, arbetsrummet med stora skrivbordet, hallen där hans galoscher fortfarande står kvar. Esteten Heidenstam ritade själv en hel del inredning och möbler, och lät placera böckerna i biblioteket efter färgen på bokryggarna. Själv kallade han sitt drömhus för en sammansmältning av en italiensk villa och en svensk herrgård. </p><p>Huset stod färdigt 1925 och Verner von Heidenstam bodde där till sin död 1940. Det är numera ett museum och förvaltas av Stiftelsen Övralid, som varje år delar ut ett av landets största litterära priser, Övralidspriset.</p><p></p><p><i>Aldrig har jag trivts som här. Har suttit på terrassen i timmar. Det är bara så synd att man måste dö. </i> Verner von Heidenstam</p><p></p><p><b>Mia Karlsvärd</b>, fotograf och skribent, som under flera år dokumenterat Övralid med kameran. Efter över 40 år i mediebranschen delar hon nu sin tid mellan jobbet som journalist, författare och som adjungerad universitetslärare i bildjournalistik vid Södertörn. Flerårig ordförande för Pressfotografernas klubb Sverige samt ledamot för Svenska Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. Har tidigare givit ut barnboken<i> Fokus fotograferar</i> (Speja förlag) och fotoboken <i>Ur spättans synvinkel</i>.</p><p><b>Åsa Christoffersson</b>, journalist och redaktör, som under 40 år arbetat på Östgöta Correspondenten, bl a som kulturredaktör. Har tilldelats biskop emeritus Martin Lönnebos kulturpris och Linköpings kommuns honnörsstipendium. Vidare är hon ordförande i Samfundet Linköpings Stiftsbiblioteks Vänner och har medverkat i flera böcker, bl a <i>Mer än tusen ord, 50 år med Correns bilder</i> och Östergötlands museums årsbok</p>

<p>År 1668 släpps Satans raseri lös i Sverige. Plötsligt anklagas kvinnor för häxeri och samvaro med djävulen. Huvudstaden sänder ut en trolldomskommission med rätt att utmäta dödsstraff. Domarna börjar falla - och det blir gnistan som får häxbålen att flamma upp över hela landet. »Det stora oväsendet« har inletts. Och innan det tystnar, ska närmare 300 kvinnoliv ha släckts. Häxor handlar om trolldomens historia, de svenska häxprocesserna i allmänhet och det stora oväsendet i synnerhet. I fiktiva fotografier ställs läsaren öga mot öga med offrens uppfordrande blickar och jämte de trollbindande bilderna löper faktaberättelsen om en av svensk historias största rättsskandaler.</p>

Förutom att verkställa dödsstraff var bödelns uppgifter sådana som ingen respektabel människa önskade befatta sig med: tömma dasstunnor, kastrera hästar, avliva hundar och dränka katter. Hur rekryterades någon till en tjänst som den? Historikern Annika Sandén placerar bödeln som person i centrum och försöker förstå honom i ett kulturellt och socialt sammanhang. Hon behandlar bödelns bakgrund, hur han har kommit i fråga för tjänsten, arbetsvillkor och umgängesformer. Vilka var det som umgicks med bödeln? Vem önskade gifta sig med en man som han? Men bödeln hade också funktioner som somliga eftersökte. Han hade en hemvist i den magiska världen. Han kunde bota sjukdomar och tillhandahålla ting med särskilda krafter.

<p>En gång i tiden fanns det ett judiskt getto på Söders höjder. Där odlade man karp på vinden, sålde sin motbok till svenskarna i kvarteret och skvallrade om de fina och rika judarna på andra sidan stan dem man fick kläder och skor av men aldrig träffade, förutom i religionsskolan. </p><p>I den här boken berättas för första gången historien om judehuset på Klippgatan och om människorna som bodde där. Från mitten av 1800-talet kommer det en ny typ av judar till Stockholm. De är fattiga, obildade, religiösa och jiddischtalande. De anländer från Ryssland, Baltikum och Polen och är mycket annorlunda jämfört med stadens etablerade judiska befolkning, som nu oroas av denna invandring. Hur ska de integreras? Kommer vågen av östjudar att leda till mer antisemitism? </p><p>För att hjälpa de nyanlända, och få dem att snabbt bli mer svenska, startas flera välgörenhetsprojekt. Ett av dem, ett husbygge på Klippgatan 19 på Södermalm, invigs 1913. Det sätter snabbt stora avtryck i staden och kommer med tiden få en avgörande betydelse för Sveriges judar. </p><p>Med utgångspunkt i sina barndomsminnen från besöken hos morfar på Klippgatan har Ricki Neuman skrivit ett stycke oberättad Stockholmshistoria.</p>

Stasi Och Forskarna [Bok / Inbunden]

Phosphoros - Ljusbringaren. Del Ii. Aftonstjärnan. Den Andra Kampanjen Mot Norge Och Försvaret Av Sverige Och Dess Inre Gränser 1716-1719. Del Ii. Aftonstjärnan. [Bok / Inbunden]

<p><i></i><i>Framtidens land</i> är den andra delen av Robin Olovssons storverk <i>Historien om Norrland</i>. </p><p>Den första delen, <i>Dimmans land</i>, utkom i oktober 2024. Sagt om den första boken: </p><p><b>"Ett pionjärverk som ger en samlad helhetsbild av den norrländska historien." </b> Bibliotekstjänst, som ger boken 5 av 5 i betyg. </p><p><b>"Lättläst och fängslande gestaltar och reflekterar han, och sätter in i sammanhang" </b> Susanne Holmlund, <i>Sundsvalls Tidning</i> </p><p><b>"Olovsson lyfter spännande och mindre kända aspekter av Norrlands historia."</b> Lovisa Broström, <i>Göteborgs-Posten</i></p><p></p><p><b>Robin Olovsson</b> är känd genom bland annat Historiepodden. Han växte upp i Arvidsjaur, studerade i Umeå till lärare i historia och svenska, och arbetade sedan i Gävle innan han flyttade till Stockholm. Idag bor han i Gröndal i ett hus nära där Sara Lidman skrev många av sina böcker om Norrland.</p>