Svenska

<p><b>Den antropologiska grunden för den moderna demokratin har ett ursprung i den judisk-kristna förståelsen av den enskilda människans värdighet och integritet, hennes frihet och ansvar.</b> </p><p>I <i>Faran ropar mitt namn!</i> driver Ewa Lindqvist Hotz tesen att kristen politisk teologi har en historisk plikt att värna detta demokratiska arv, idag och i kommande generationer. Boken syftar till att lämna ett konstruktivt bidrag till den politiska teologin genom användningen av teologisk biografi som metod. I boken tolkas livsberättelser om Lydia Wahlström (1869 1954), historiker och stridbar offentlig person i Sverige under 1900-talets första hälft, som en källa till att utveckla teologiska perspektiv vilka fördjupar förståelsen av vad det innebär att försvara och stärka den enskilda människans frihet och ansvar i vår egen tid. </p><p>Studien bygger på en innovativ användning av teoretiska perspektiv hämtade från skandinavisk skapelseteologi liksom från Paul Ricoeurs hermeneutik. </p><p><b>Ewa Lindqvist Hotz</b> är präst i Svenska kyrkan och domkyrkolektor i Karlstads pastorat. <i>Faran ropar mitt namn!</i> är hennes doktorsavhandling.</p>

<p><i>Många lämnar, om inte Gud, så i alla fall kyrkan på väg ut i vuxenlivet. Det kan handla om att en saknar redskap för resan att gå från det svartvita och enkla till nyanser och djup. Att göra den resan handlar om att ta sig själv på allvar. Att inte ignorera de svåra frågorna, där en saknar svar. </i> </p><p>Vi var 19 och 21 när vi möttes första gången i en frikyrka i Stockholm. Vi var superfrälsta, hajpade och glada. Sedan skildes våra vägar åt och kanske man kan säga att livet drabbade oss. Vi fick var för sig gå igenom tuffa saker; depressioner, fysisk sjukdom och närståendes död. I dessa erfarenheter hände också något med vår tro, saker och ting var inte längre lika självklart. Tvivel, nyanser och frågor som vi inte haft tidigare dök upp. </p><p>I boken <i>Väx upp!</i> delar Jennie och Elisabet generöst med sig av den resa de själva gjort. Hur deras relation till tron och kyrkan i vissa delar har fått plockas isär, för att sedan byggas ihop, växa och bli något nytt. Orädda och ärliga varvar de personliga berättelser med reflektioner, lärdomar de gjort och möten med bibelns personer.  </p><p><b>Jennie Hallgren</b> är präst och bor i Alingsås. <b>Elisabet Svahn</b> har tidigare varit lärare på Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa. Tillsammans ligger de bakom det sociala nätverket Hallelujamorsorna. Detta är deras första bok. </p>

<p>I en värld i ständig förändring söker många människor efter en trygg och stabil grund att bygga sina liv på. De söker efter värderingar och principer som står fasta, trots livets svårigheter. I sin bok <i>Gud är ingen godisautomat</i> utforskar Joel Backman tidlösa andliga principer som kan vara ett stöd genom livets alla faser. </p><p>Backman belyser att Gud inte är ett ouppnåeligt mysterium han har uppenbarat sig och gjort sig känd. <i>Gud är inte en godisautomat</i> som automatiskt uppfyller alla våra önskningar, men han har gett oss löften som han står fast vid. Boken erbjuder en vägledning till att bygga ett stabilt och meningsfullt liv, med fokus på relationen till både Gud och andra människor, samt din ekonomi. </p><p>Denna bok är till för alla som söker efter verktyg och insikter för att navigera genom livets utmaningar med tillförsikt och stabilitet, oavsett om de delar en religiös övertygelse eller inte.    </p><p><b>Joel Backman</b> är pastor och föreståndare i Elimkyrkan i Eskilstuna, där han också lever med sin hustru och deras tre barn. Han är en uppskattad talare, krönikör och driver podden Vardagsandakten. Joel har givit ut flera böcker. <i>Gud är ingen godisautomat</i> är hans första bok på Libris bokförlag.</p>

<p><i>Lågan av ett ljus</i> (1961) är en bok om dagdrömmeri. Inför lågan förmår människan drömma, den lockar henne att fantisera och ger såväl bilder som minnen. Det blev Bachelards sista bok och i det ett slags avslut på hans tänkande som antyder att människan själv förmår att skapa sin värld och att hennes främsta egenskap inte är förnuftet utan fantasin. Boken har ett nyskrivet förord av Jenny Helin.</p><p>Gaston Bachelard (1884.1962) var en fransk filosof och professor vid Sorbonne. I sitt omfattande författarskap om vetenskapsfilosofi och den historiska epistemologin var han en föregångare till senare franska filosofer som Louis Althusser, Michel Foucault och Jacques Derrida. Hans vetenskapsfilosofi koncentrerar sig kring det som kan benämnas som »epistemologiska brott«, ett identifierande av vetenskapernas diskontinuerliga framväxt. Vid sidan av detta filosofiska arbete ägnade han flera studier åt litteratur och undersökte bland annat hur de fyra elementen inverkar på människans fantasi och liv.</p>

<p><i>Rummets poetik </i>(1957) kan läsas som en fortsättning på Bachelards undersökningar av de fyra elementen. Här inbjuds läsaren att undersöka världen utifrån en rad litterära bilder. Hur bebor man världen genom fantasin och hur utröner man rummets poetiska spatialitet är frågor som ställs. Svaren öppnar för nya filosofiska perspektiv, både på vår omvärld och hur vi förhåller oss till den. Boken har ett nyskrivet förord av Monika Kostera.</p><p>Gaston Bachelard (1884 1962) var en fransk filosof och professor vid Sorbonne. I sitt omfattande författarskap om vetenskapsfilosofi och den historiska epistemologin var han en föregångare till senare franska filosofer som Louis Althusser, Michel Foucault och Jacques Derrida. Hans vetenskapsfilosofi koncentrerar sig kring det som kan benämnas som »epistemologiska brott«, ett identifierande av vetenskapernas diskontinuerliga framväxt. Vid sidan av detta filosofiska arbete ägnade han flera studier åt litteratur och undersökte bland annat hur de fyra elementen inverkar på människans fantasi och liv.</p>

<p><i>Eldens psykoanalys</i> (1949) är en studie av en kraft som fascinerat mänskligheten. Elden undersöks som mytisk kraft, rent vetenskapligt och som känsla. Vad är det med elden som tänder den mänskliga fantasin? Genom boken låter filosofen elden lysa upp det undermedvetna och läsaren får resa in i ett kollektivt psyke. Elden är grundläggande för människan och har format henne till den hon är idag. Boken har ett nyskrivet förord av Monika Kostera.</p><p>Gaston Bachelard (1884-1962) var en fransk filosof och professor vid Sorbonne. I sitt omfattande författarskap om vetenskapsfilosofi och den historiska epistemologin var han en föregångare till senare franska filosofer som Louis Althusser, Michel Foucault och Jacques Derrida. Hans vetenskapsfilosofi koncentrerar sig kring det som kan benämnas som »epistemologiska brott«, ett identifierande av vetenskapernas diskontinuerliga framväxt. Vid sidan av detta filosofiska arbete ägnade han flera studier åt litteratur och undersökte bland annat hur de fyra elementen inverkar på människans fantasi och liv.</p>

<p><i>Vattnet och drömmarna </i>(1942) är den första av Bachelards elementpoetologiska studier. »Det var nära vattnet som jag först förstod att dagdrömmeri är ett utflödets universum « säger han själv. Uppvuxen i det flod- och vatten­rika Champagne är detta kanske Bachelards mest personliga medidation över elementen. Spänningen mellan vattnets yta och djup, dess transformativa kraft och närheten till döden undersöks filosofiskt genom poetiska exempel. Boken har ett nyskrivet förord av Daniel Pedersen.</p><p>Gaston Bachelard (1884-1962) var en fransk filosof och professor vid Sorbonne. I sitt omfattande författarskap om vetenskapsfilosofi och den historiska epistemologin var han en föregångare till senare franska filosofer som Louis Althusser, Michel Foucault och Jacques Derrida. Hans vetenskapsfilosofi koncentrerar sig kring det som kan benämnas som »epistemologiska brott«, ett identifierade vetenskapernas diskontinuerliga framväxt. Vid sidan av detta filosofiska arbete ägnade han flera studier litteratur och särskilt åt det sätt som de fyra elementen inverkar på människans fantasi och liv.</p>