Svenska

En självbiografisk berättelse om en förlorad idyll och om verkligheten bakom schlagern Lyckliga Gatan - melodin som med text av författaren och med sång av Anna-Lena Löfgren blev en av de mest sålda svenska grammofonskivorna under 60-talet. Britt Lindeborg är Svensktoppens genom tiderna mest framgångsrika textförfattarinna men är ändå något av en doldis i svenskt musikliv. Hon tillhör de första kvinnorna som lyckades slå sig fram som låtskrivare i en mansdominerad musikbranch på 50- och 60-talet. Hon gifte sig ung och som lycklig hemmafru började hon skriva egna melodier och texter då televisionen utlyste den första Melodifestivalen i slutet av 50-talet. Hon kom att delta i hela 12 finaler, med alltifrån "Spela på regnbågen" fram till "Diggi Loo Diggy Ley". Den senare, till vilken hon skrivit texten, gick vidare och segrade i Eurovision Song Contest i Luxemburg. Britt Lindeborg har aldrig dragit sig för att stå upp för vad hon tycker, vare sig det var på den vänsterinfluerade Socialhögskolan under 70-talet eller i den tidens intensiva tidningsdebatter om schlagertexter. Hon tar oss med på en stundtals traumatisk resa genom livets olika skeden. Den idylliska barndomen i municipalsamhället Hagalund fick en mardrömslik vändning genom en serie märkliga och tragiska händelser med början under 30-talets depression. Först i mogen ålder kommer hon till insikt och ser med helt annat perspektiv på händelserna kring "Lyckliga Gatan" och hon ger sig inte förrän hon tagit reda på hela sanningen bakom sin pappas mystiska försvinnande och död. Genom det sätt hon beskriver sitt liv och sin familj får vi följa det svenska folkhemmets framväxt under 1900-talet. Det varma språket är hennes kännetecken och gör denna bok till en verklig upplevelse.

Det berättas att Pier Paolo Pasolini skrev sin långa självbiografiska dikt Jag, askans sångare under en enda natt i 1960-talets mitt, för att ge till en amerikansk journalist som ersättning för en inställd intervju. Sant eller inte, manuset hittades i Pasolinis kvarlåtenskap och publicerades 1980, fem år efter hans död. Det är en vindlande, brutal text som berättar om Pasolinis liv, från uppväxtåren i Friulien till livet som omstridd författare och filmskapare, men också om nödvändigheten att uttrycka sig genom handling lika mycket som genom poesin.

<p>Från Nashville till Eras Tour! Hela berättelsen om Taylor Swift.</p><p>Taylor Swift har gått från att vara &ldquo;America&rsquo;s Sweetheart&rdquo; till global megastjärna. Hon är en småstadstjej med en talang utöver det vanliga, beslutsamhet och styrka att förvekliga sin dröm. Men hur såg vägen ut till där hon är idag? Och hur har hon hanterat sin fenomenstatus?</p><p>I den här biografin får vi ta del av alla fascinerande detaljer - från uppväxten i Pennsylvania till livet på de största scenerna, och de utmaningar hon mött längs vägen. Vi får följa hennes musikaliska utveckling och resa till att bli en av vår tids mest inflytelserika artister, samt hennes alltid lika omtalade kärleksliv och den pågående världsturnén som slår alla rekord.</p><p><b>Chas Newkey-Burden</b> är journalist och författare till över 20 böcker, varav flera initierade biografier om vår tids största artister.</p>

Strummer! Jones! Simonon! Headon! För första gången berättas historien om det legendariska punkbandet The Clash [1976-1986] av medlemmarna själva, i en maffig och snyggt formgiven bok fullspäckad med tidigare opublicerade bilder, både professionella och ur privata samlingar.<br/><br/>Från »White Riot« till »Rock the Casbah« The Clash liknade aldrig riktigt något annat band med sin ständigt upproriska och politiskt färgade och samtidigt alltid lika stilsäkert svängiga »vi mot dem«-hållning. Deras uppviglande speglingar, skarpa låtskrivande och passionerade idealism (det här var bandet som döpte ett av sina album till Sandinista) gjorde dem till ett fenomen världen över. Dubbel-LP:n London Calling från 1979 har åtskilliga gånger utnämnts till ett av tidernas bästa rockalbum, och The Clashs musik lever i högsta grad vidare, både som influens och potentiellt explosiv upptäckt för nya lyssnare.<br/><br/>Det engelska förlaget Atlantic Books lär ha betalat ett sexsiffrigt belopp för rättigheterna inför utgivningen och The Clash har i inbunden form sålt i över 100.000 exemplar. Boken är rikt illustrerad med unika bilder av The Clash på scen och i studion, såväl som av posters och turnéaffischer från hela karriären.<br/><br/>»Ett av Englands bästa band någonsin.«<br/>Nick Hornby, författare till bland annat High Fidelity och Om en pojke<br/><br/>»En enorm inspirationskälla för mig.«<br/>Bernard Sumner, Joy Division & New Order<br/><br/>»Alla fyra bidrar till berättelsen, men gång på gång är det Joe Strummers röst som sticker ut. Om en låt inspirerad av en filmreplik säger han att det var som att hålla i ena änden av en tråd som var fäst i en sång och när det börjar gå utför med The Clash beskriver han Jones som Elizabeth Taylor på uselt humör«<br/>NEW YORK TIMES

Ny utgåva med tidigare ej publicerade bilder!<br/><br/>För femton år sedan tog Martin Norberg de första professionella bilderna på Broder Daniel under en blöt natt i hans studio. Bland resultatet fanns den famösa nakenbilden som strax därefter publicerades i Nöjesguiden och bidrog till att ge bandet sitt efterhängsna rykte som desperadorockare. Sedan dess har Martin följt dem i spåren, tagit bilderna till två skivomslag och han var med på scenen under gruppens slutgiltiga farväl på festivalen Way Out West i Göteborg sommaren 2008.<br/><br/>Fotografierna i den här boken berättar historien om hur ett gäng tonåringar blev ett av Sveriges genom tiderna mest hatade, älskade och kanske även viktigaste rockband. Klas Ekman, som var med och gjorde den 18 sidor långa intervjun med Broder Daniel i Sonic 2001, har träffat gruppmedlemmarna under hösten och fått en massa nya historier och kommentarer. Vägen går via kaotiska spelningar och Fucking Åmål-genombrottet till den stora comebacken med Cruel Town, det som kom att bli Broder Daniels sista album, och det tragiska slutet. Och hur de, utan att själva riktigt veta hur det gick till, startade en helt egen subkultur längs vägen.

<p>Vad betyder Ingmar Bergman i dag?</p><p>Texterna i denna samling är skrivna av författare och filmare, för vilka Bergmans filmer på ett eller annat sätt gjort ett personligt avtryck. Alla skriver de om varsin film som slagit an och rört upp känslor, och om sin bild av Bergman. Här möts lust och hat, men även en uppmuntran för nya och gamla generationer att ta sig an verken.</p><p>Medverkande: Jon Asp, Tomas Bannerhed, Stig Björkman, Mark Cousins, Kerstin Gezelius, Jan Holmberg, Lisa Langseth, Kristoffer Leandoer, Sofia Norlin, Suzanne Osten, Leif Zern och Jannike Åhlund. </p><p></p><p>"Merparten av inläggen har en trovärdig positiv grundton och genomgående har texterna en stimulerande lättsamhet utan att förlora det minsta i djup och bredd. Boken innehåller personliga analyser av valda filmer och det är verkligen roligt och upplyftande att ta del av denna genomlysning av Bergmans filmskapande under många decennier. Det här är en liten pärla i den aktuella raden av Bergmanböcker." - Ingvar Engvén, BTJ</p>

Den svenska musikhistoriens mest beryktade recension publicerades 1923. Wilhelm Peterson-Berger skrev om musiker som uppträdde som fyra förrymda konradsbergare, där de med nit och stiltrohet återge en femtes barbariska nattomtöcknade fantasier Dessa ord och en mängd andra invektiv gällde en stråkkvartett av den då trettioårige Hilding Rosenberg, som sedermera skulle komma att kallas ömsom modernismens banbrytare, ömsom den svenska musikens grand old man. Hilding Rosenberg är den förste som ägnas en biografi i den serie som Kungliga Musikaliska Akademien och Bokförlaget Atlantis nu påbörjar med porträtt av svenska tonsättare i 1900-talet. Böckerna i serien är förhållandevis korta och lättillgängliga med rikt bildmaterial, utförliga verkförteckningar och information om tillgängliga inspelningar.