Svenska

<p>"Detta är så nära en själens biografi man kan komma ... världen och jaget elektrifieras genom denna elyseiska bok"</p><p><strong>Expressen</strong></p><p></p><p>"givande läsning, tydlig och närmast folkbildande."</p><p><strong>Svenska Dagbladet</strong></p><p></p><p>"Djupast sett handlar hans bok om vad konsten och litteraturen förmår"</p><p><strong>Dagens Nyheter</strong></p><p></p><p>"en kultiverad stridsskrift"</p><p><strong>Sydsvenskan</strong></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p>I tre personliga betraktelser rapporterar Aris Fioretos om hur den starka förnimmelse av närvaro, som en kropp nedsänkt i vatten ger upphov till, omsätts i litteratur. Han talar om åtrån som texters villkor, undersöker hungern som fordrande erfarenhet och utreder elektricitet - darrningar, dallrande - som ett sätt att vara både i och utom sig själv.</p><p></p><p>Klartänkt och inkännande mediterar Fioretos över litteraturens anatomiska hemligheter. Vad gör en text angelägen, känslig, koncis? Går det att som författare ofreda universum utan att mäta sig med gudar? Och hur göra för att orden skall kännas som kött gör? <em>Solar plexus</em> är ett lika livfullt som originellt försvarstal för en litteratur som känns på riktigt.</p><p></p><p>»Jag tänkte med största tacksamhet att så länge det finns badkar lönar det sig att leva. Ett bad och en cigarett.«</p>

Här är boken med sångerna från Tomas Ledins guldsäljande album Höga Kusten! Skivan belönades med en Grammis 2014 i kategorin Årets folkmusik/visa. I boken finns noter, texter och ackord till de tolv sångerna, samt skisser, kommentarer och fotografier. "Jag ville tillbaka till kärnan. Höga Kusten skulle bli min resa till ursprunget. På mer än ett vis. Elgitarren gav plats för nyckelharpan, rockmusikerna ersattes av spelemän och refränger byttes av med omkväden." Varje sång är en egen berättelse, med början för hundra år sedan. Min farfar gick i tåget handlar om Ledins egen farfar som bortauktionerades som träl och som senare gick i det protesttåg som slutade med Skotten i Ådalen 1931. Vi får följa med till Ledins barndoms somrar, till Aborrgrundet och en roddbåtstur i skymningen, allt inramat av den vackra Ångermanländska naturen.

<p></p><p>Svensk film och filmindustri har mycket av sin upprinnelse i Skåne. En rad klassiska svenska filmer rymmer scener som har spelats in på plats någonstans i det skånska landskapet - som rymmer en unik variation i natur och städer - och listan på kända filmer som helt eller delvis spelats in i Skåne är lång: <i>Det sjunde inseglet</i>, <i>Smultronstället</i>, <i>Äppelkriget</i>, <i>Düsseldorf Skåne</i> och <i>Ingenjör Andrées luftfärd</i> är bara några. I Filmlandskap har vi samlat över 50 särskilt omtalade svenska filmverk.</p><p>För varje film som tas upp i <i>Filmlandskap - din guide till inspelningsplatser i Skåne</i> finns en berättande text skriven av Caroline Alesmark (känd skånsk guideboksförfattare), foton från filminspelningsplatserna framletade ur fotoarkiven i ett unikt samarbete med Bilder i Syd och nytagna fotografier för jämförelse och vägledning. </p><p>Boken rymmer också kartor för den som vill resa runt i det skånska landskapet för att besöka de ofta ikoniska platserna. <i>Filmlandskap</i> är ett unikt fönster in i svensk filmhistoria och lämpar sig både som guidebok på semestern och som källbok för cineasten med kärlek till svensk film.</p><p></p>

Stora Musikguiden vänder sig till alla som vill lära sig mer om musikens tonspråk. Boken ger en musikteoretisk grund. Den tar också upp sådant som är specifikt för olika genrer.<br/>208 sidor inbunden med mjukpärm.<br/>Roine Jansson är lektor i gehör och satslära och undervisar vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

<p>Lagom till Lena Junoffs 80-årsdag släpps <i></i>biografin som skildrar ett liv och en karriär som inte liknar några andra. Det är en hisnande berättelse om en artistkarriär som sträcker sig över sex decennier och som innehåller fler upp- och nedgångar än en normalbegåvad femåring kan räkna till.</p><p>Ordet unik är egentligen inte böjbart. Man kan inte vara mer eller mindre unik, liksom man inte kan vara mer eller mindre död eller gravid. Antingen är man unik eller så är man det inte. Trots det framstår Lena Junoff som unikare än vi andra. Lena har turnerat med stjärnor som Duke Ellington och Hep Stars, gjort porrskivor med Johnny Bode och invigt tysk färg-tv inför åttiofem miljoner tittare. Hon har spelat cabaret på Chinateatern, medverkat i Jesus Christ Superstar, sålt guld i Storbritannien och hängt med celebriteter som Rod Stewart, Rolling Stones, Paul Anka och Cornelis Vreeswijk. </p><p>Men trots att Lena flera gånger varit nära ett större genombrott har hennes karriär aldrig riktigt lossnat. Kollegor i branschen vittnar om att hon har en av Sveriges, kanske Europas, bästa sångröster. Lika många menar dock att hon är besvärlig att jobba med. </p><p><b>Journalist med känsla för berättande</b><br/>Linus Kuhlin, född 1993, är skriftställare och journalist från Göteborg, idag boende och verksam i Lund. Han är utbildad vid JMG och har skrivit för bland annat Faktum, Hymn och KulturUngdom. 2018 debuterade han som författare med <i>Skuggorna kommer,</i> en rockbiografi om Freddie Wadlings postpunkband Cortex. Han är senast aktuell med två biografier som båda rönt stor uppmärksamhet: <i>Ett tidsfördriv att dö för boken om Kent </i>(Pug Förlag 2021) och <i>Vuxna män gör saker tillsammans en liten bok om Killinggänget</i> (2020).<b></b></p>

Allan Pettersson är 1900-talets främsta svenska symfoniker. Efter en trög start får den av sjukdom plågade tonsättaren växande uppmärksamhet, och i och med den sjunde symfonin (1968) sprids ryktet om honom ut i Europa. I synnerhet i Tyskland finner hans ömsom sargade, ömsom trösterika tonspråk genklang. I den tyske musikvetaren Michael Kubes biografi växer en delvis ny bild fram av den på en gång hyllade och isolerade kompositören, som en gång förklarade att den enda metoden för att nå mitt mål på denna vandring är att få en ofattbar längtan att styra mig, ge mig kraft att stå ut med asgamarnas blickar från de höga, nakna träden, att inte skrämmas av landskapet skenbara ödslighet utan låta mig bäras av upplevelsen inför dess skönhet.

Tore Johnson (19281980) reste till Paris i slutet av 1940-talet för att försörja sig som frilansfotograf. Han lät sig inspireras av photographie humaniste, en sorts gatufotografi som ville skildra vardagslivet med en kombination av realism och poesi. Med empatisk och nyfiken blick fångade hans bilder stadens invånare bortom turistattraktioner och fina salonger. I samarbete med författare som Ivar Lo-Johansson och Göran Schildt gjorde Tore Johnson flera klassiska fotoböcker. Den här boken visar ett urval med kända och okända Parisbilder och är den första i en ny serie från Nordiska museet.