Svenska

Allt fler beger sig ut på pilgrimsvandring, och vi är alla vandrare genom livet. I den här boken inbjuder Ulla Käll till att stanna upp och tänka över sju nyckelord som kan berika vandringen: Långsamhet - Frihet - Enkelhet - Bekymmerslöshet - Tystnad - Delande - Andlighet. Boken passar bra till att ta med i ryggsäcken på pilgrimsvandring, men kan lika gärna användas vid köksbordet eller i en samtalsgrupp. Till varje nyckelord finns en kort reflektion, frågor till eftertanke, en bön och en bibeltext.

<B>NYÖVERSÄTTNING!!</B><br/><br/><b>Marcus Aurelius</b> (121-180) var romersk kejsare. Men han var också filosof och förde - på grekiska, eftersom det var filosofins språk - en sorts filosofisk dagbok där han med hjälp av stoisk filosofi försökte bli klar över olika livsproblem. Själv­betraktelser liknar med sin blandning av panorerande resonemang och drastiska konklusioner ingenting annat i den antika filosofiska litteraturen.<br/><br/>Verket blev senast översatt till svenska 1911. Mikael Johansson, lektor i grekiska vid Göteborgs universitet, tar i sin nyöversättning hänsyn till modern forskning om Marcus Aurelius och ligger betydligt närmare originaltexten än vad översättningen från 1911 gör. Han bidrar dessutom med en orienterande inledning och förklarande noter.<br/><br/>Nu går det alltså att möta Marcus Aurelius i ögonhöjd på svenska.

<p>I Kyrkokalendern 2024-2025 &auml;r temat Ljus och salt utifr&aring;n Matteusevangeliet 5:13-16.<br/><br/>I tematexterna vill vi bjuda in till reflektion &ouml;ver vad det inneb&auml;r att vara ljus och salt i v&aring;r tid, som v&auml;rldsvid kyrka, som Svenska kyrkan, som kristen.</p> <p>Anv&auml;ndning:</p> <p>I Kyrkokalendern hittar du allt du beh&ouml;ver inf&ouml;r s&ouml;ndagens gudstj&auml;nst: introduktion till helgens tema och till bibeltexterna, gestaltning av kyrkorum, inspiration till f&ouml;rkunnelse och psalmval, f&ouml;rdjupande texter som f&ouml;ljer kyrko&aring;rets pedagogik.</p> <p>F&ouml;r varje s&ouml;ndag och helgdag f&aring;r du:<br/>&bull; Introduktion till helgens tema<br/>&bull; Introduktion till helgens bibeltexter<br/>&bull; F&ouml;rslag p&aring; kyrkorummets gestaltning<br/>&bull; F&ouml;rslag p&aring; aktiviteter till barnens gudstj&auml;nst<br/>&bull; Psalmf&ouml;rslag och k&ouml;r- och solos&aring;ngsf&ouml;rslag<br/>&bull; Reflekterande texter f&ouml;r predikof&ouml;rberedelser och andakter<br/>&bull; F&ouml;rdjupande tematexter f&ouml;r studiecirklar och samtalsgrupper</p> <p>I Kyrkokalendern finns n&aring;got f&ouml;r alla:<br/>&bull; F&ouml;r vaktm&auml;staren finns anvisningar f&ouml;r kyrkorummets gestaltning<br/>&bull; F&ouml;r textl&auml;saren finns introduktion till s&ouml;ndagens texter<br/>&bull; F&ouml;r pedagogen finns tips p&aring; aktiviteter till barnens gudstj&auml;nst<br/>&bull; F&ouml;r musikern finns psalmvalslistor och k&ouml;r- och solos&aring;ngsf&ouml;rslag<br/>&bull; F&ouml;r pr&auml;sten och diakonen finns inspiration till f&ouml;rkunnelse och f&ouml;rdjupande texter<br/>&bull; F&ouml;r kyrk- och gudstj&auml;nstv&auml;rden finns introduktion till s&ouml;ndagen<br/>&bull; F&ouml;r gudstj&auml;nstdeltagaren finns beskrivning av kyrko&aring;rets h&ouml;gtider och kyrko&aring;rets f&auml;rger</p> <p></p> <p>Reflextexterna &auml;r skrivna av</p> <p>Esbj&ouml;rn Hagberg, biskop emeritus, Helena Lund, pr&auml;st, David Wedeg&aring;rd, pastor i Equmeniakyrkan, Pontus Adefjord,pr&auml;st, Frank Lorentzon, pr&auml;st, Erik Eckerdal, biskop, Pamela Garpefors, pr&auml;st, Johannes Nord, pr&auml;st, Ingrid Holmgren, pr&auml;st, Carl Stattin, diakon, Ebba &Auml;lverbrandt, diakon, Melina Blomqvist, pr&auml;st, Peter Westermark, pr&auml;st</p> <p></p> <p>Tematexterna &auml;r skrivna av<br/>Lukas Arvidsson, organist, skriver om musikeryrket som n&aring;r flest m&auml;nniskor i Sverige. </p> <p>Frida Dryselius Mulec, pr&auml;st, skriver om religionsdialog i praktiken. </p> <p>Ulf Lindgren, pr&auml;st, skriver om liturgiska f&auml;rgers v&auml;g in i kyrkan.</p> <p>Astrid Andersson Wretmark, pr&auml;st, skriver om sorgens plats i v&aring;ra och f&ouml;rsamlingens liv</p> <p>Andreas Thorell, deltagare i biskopens skribentskola, skriver om att hitta tillbaka till sin tro i vuxen &aring;lder.</p> <p>Magnus Persson, pr&auml;st och inspirat&ouml;r EFS skriver om kyrkans resiliens, resonans och respons.</p> <p>Jenny Karlsson, pr&auml;st skriver om syndabek&auml;nnelsen i gudstj&auml;nsten.</p> <p>Nicolina Holmgren, diakon Equmeniakyrkan skriver om gemenskap som ger hopp.</p> <p>Inez Sigvardson, deltagare i biskopens skribentskola, skriver om att hitta tillbaka till modet genom Ageravolont&auml;rerna.</p> <p>Emanuel Forslund, arbetsledande musikpedagog,skriver om att jobba f&ouml;r en vitaliserad gudstj&auml;nst som m&auml;nniskor l&auml;ngtar till.<br/>Johan Hyd&eacute;n, kyrkv&auml;rd skriver om att dela med sig av sin tro.</p> <p></p> <p>Kyrkokalendern &auml;r din egen gudstj&auml;nstbok och dagboken f&ouml;r hela kyrko&aring;ret.</p> <p>F&ouml;r varje s&aring;ld kyrkokalender sk&auml;nker vi 5 kr till Act Svenska kyrkan.</p> <p>Kyrkokalendern &auml;r l&auml;tt att sl&aring; upp och har en rygg som g&ouml;r att den inte sl&aring;r igen.<br/></p>

På livets stora teater är kärleken själva spelstycket; allt annat är bara kulisser. Höga visan skildrar två ungdomars vaknande kärlek, den som även nutida människor kan känna igen som ett violintema genom sina liv. Detta urgamla poetiska verk från Mellanöstern tolkas här av bibelforskaren Tryggve Mettinger, som ställer fram boken all dess fräschör. Han analyserar hebreiska nyckelord, lyssnar in sig på texternas symbolspråk och visar hur bildkonst och mytologiska motiv från Israels omvärld har utnyttjats av författaren bakom ett av världslitteraturens lyriska mästerverk, en dikt som på ett överraskande sätt kan tala till oss som lever mer än tvåtusen år senare.

<p><i>När jag hör ordet naturlig så osäkrar jag min revolver! </i> Det har blivit valspråket för akademiker som betraktar kroppens natur som ett kulturellt skådespel eller en föråldrad livsform. Queer­filosofer och transhumanister drömmer om ett liv utan den egensinniga och känslofyllda kroppen. Idén om en naturlig kropp är för dem och många andra samtidsdebattörer bara en förlegad och farlig fördom.</p><p>Genom att tillbringa livet med dataspel och på sociala medier försöker miljoner människor i detta nu lämna sina kroppar bakom sig. Men kroppen blir man inte kvitt så lätt. Den är i själva verket smärtsamt närvarande på nätet där beroenden frodas och empatin går förlorad. Vi har förlorat kontrollen över våra känslor och vantrivs i den digitala kulturen.</p><p>Boken tar sig an uppdraget att definiera och försvara det naturliga som livsideal genom undersökningar av fenomen som könsidentitet, sexualitet, kronisk smärta, utmattningssyndrom, dataspelsberoende, sociala medier och förändringar av människan på medicinsk väg. Slutsatsen är att vi behöver en uppdaterad version av det naturliga för att orientera oss i tillvaron. Det naturliga rymmer inte bara vår biologi utan också känslan av det äkta och egna.</p><p></p><p>Fredrik Svenaeus är filosof och professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Hans två senaste böcker är <i>Homo patologicus: medicinska diagnoser i vår tid</i> (Tanke­kraft 2013) och <i>Phenomenological Bioethics: Medical Technologies, Human Suffering, and the Meaning of Being Alive</i> (Rout­ledge 2017).</p>

<p><b>Ingen som intresserar sig för svensk medeltid kommer runt Birgitta Birgersdotter. </b></p><p>Idag har hon närmast uppnått ikonstatus och 1999 utsågs heliga Birgitta av påven till europeiskt skyddshelgon. Som mystiker och kristen profet blev hon berömd över hela kontinenten redan under sin livstid och hennes nedtecknade uppenbarelser utgör ett unikt källmaterial för historiker. </p><p>Samtidigt är bilden av henne mångbottnad. Det är lika lätt att slå ett slag för Birgitta som glödande feministisk föregångare som att anklaga henne för att hetsa till religiöst motiverade folkmord och andra krigsförbrytelser.</p><p>Med fängslande berättarglädje och djupa kunskaper skildrar Dick Harrison heliga Birgittas liv och gärning. Det är historien om en kvinna som kombinerade vänlighet och gränslös fromhet med en järnhård vilja. Boken ingår i serien <i>Sveriges dramatiska historia.</i></p>

<p>Hur påverkar vetenskap och teknik oss? I sin intellektuella självbiografi Myten om framsteget från 1993 ifrågasätter Georg Henrik von Wright de allmänt antagna idéerna om tekniska framsteg och samhällsutveckling som naturliga och oundvikliga. Han lyfter även fram hotbilderna och den oro de för med sig: möjligheterna att människan som art står inför sin egen undergång och de negativa följderna av den industriella produktionsformen.  </p><p>I den självbiografiska texten Filosofin är mitt liv berättar von Wright också om sin tidiga kunskapsbana: om 13-åringen som efter en konvalescentperiod i Italien inser att han vill bli filosof. Studierna i filosofi vid Helsingfors universitet för Eino Kaila fortsätter i Cambridge, där von Wright så småningom får möjlighet att ta del av Ludwig Wittgensteins föreläsningar. Långt senare vill Wittgenstein att von Wright, då professor i Helsingfors, ska efterträda honom. Efter att först ha skickat in sin ansökan drar von Wright tillbaka den eftersom Finland verkar bevara sin självständighet (året var 1945). Tre år senare blir han erbjuden tjänsten utan ansökan och inte ens en mycket viljestark person hade väl i den situationen kunnat motstå det smickrande erbjudandet. I boken ingår ett efterord av Fredrik Lång.</p>