Svenska

<p>Trädgårdens magi skapas i jorden, men man behöver kunskap för att förstå den. Jorden är växternas skafferi, den sköter deras vatten- och näringsförsörjning och är ett läkande apotek. Omsorgen om jorden är grunden för en lyckad odling och en blomstrande trädgård. Jord kan vara tung och fuktig, sandlätt och torr, mullrik, mörk och väldoftande. Den är centrum i trädgårdens arbete och behöver näras, skötas och bearbetas av både människohand och idoga dagmaskar och småkryp.</p><p><b>Trädgårdsboken om JORD ger svar på allt du behöver veta om jorden! </b>Lär känna och förbättra din jord, lär dig gödsla och vattna på bästa sätt, starta en välgörande kompost, gräv och bearbeta. Du får noggranna råd och hjälp med planering, plantering och odling. </p><p>Här möter du en odlares väg till bättre jord, en jordtillverkares historia och verksamhet och får träda in och inspireras av olika specialträdgårdar där jord och mikroliv ger förutsättningar för skiftande former av odling. </p><p>Boken är rikt illustrerad med över 150 bilder och teckningar. Tabeller, lathundar och ett jordlexikon ger snabb och överskådlig information. I denna nya upplaga får du också läsa om Hydroponisk odling, odling i vatten eller arbetande vatten. <i>Hydro </i>betyder vatten och <i>ponic </i>är grekiska och betyder typ arbetande. Babylons hängande trädgårdar var förmodligen hydroponiska. </p><p><b>Sagt om boken:</b><br/><br/>"<i>För den riktigt vetgiriga och informationssökande! Innehåller allt som man behöver och vill veta för både nybörjare och odlingsGurus! Det är en mäktig bok, det är något som är säkgert!</i>"</p><p><b>Håkan Wallander</b> är professor i markbiologi vid Lunds universitet. I sin forskning belyser han hur svampar samarbetar med växter för att gynna näringsupptag och mullbildning. Han har besökt många spännande platser: regnskog i Sydamerika, öken i Afrika, glaciärer i Nordamerika och skog och tundra i Skandinavien.</p>

<p>Åren 1883 1885 gjorde den svenska ångfregatten Vanadis en världomsegling. Med ombord fanns arkeologen och etnografen Hjalmar Stolpe i sällskap med den unge fotografen Oscar Ekholm. Tillsammans dokumenterade de människor och samhällen från Sydamerikas kuster till Stilla havets övärld. </p><p>Oscar Ekholm blev en av den unga fotokonstens första världsresenärer, men är idag nästan helt bortglömd. Här visas för första gången ett rikt urval av Ekholms nästan 700 unika fotografier från expeditionen. I en målande skildring får vi också uppleva livet ombord på Vanadis med generösa utdrag ur Hjalmar Stolpes brev och artiklar. </p><p>Trots tidens koloniala imperialism och sociala klyftor berättar bilderna och texterna också om mänsklig värme, nyfikenhet och humanism i mötet mellan människor från olika kontinenter.</p><p>"'Expedition Vanadis' är inte bara ett praktverk utan också en lärobok om kolonialism och sociala strukturer. Den ger verkligen perspektiv på vår tid." Lotta Jonson, Dagens Nyheter.</p><p></p>

<p>Under 1900-talets första hälft tillskrevs Albrict pärlstickare en rad av medeltidens svenska praktfulla kyrkliga broderier. Med sina två olika yrkesbeteckningar är han kanske mest känd som kyrkomålaren Albertus Pictor. Inger Estham, tidigare chef för textilenheten vid Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, ägnade många år av forskning kring dessa broderier och deras historia. Var de verkligen alla från hans hand eller verkstad? Hon försökte komma textiliernas datering och ursprung närmare genom att söka svar i broderierna, dess beställare och brukarna av de liturgiska plaggen. Resultatet tidigarelägger en stor del av broderierna. Inger Estham hann dock aldrig fullborda och presentera den mångåriga undersökningen. I stället testamenterade hon arbetet till den förra medarbetaren Mari-Louise Franzén, tidigare antikvarie vid textilenheten.</p><p>Mari-Louise Franzén tog sig an uppgiften och har noggrant kompletterat och sammanfattat det oavslutade manuset. Med egen kännedom om broderierna och genom nya upptäckter har hon utökat materialet med kompletterande forskningshistorik, andra tankar och frågeställningar samt ett internationellt perspektiv. Boken bjuder på ett rikt bildmaterial av den medeltida skatt av kyrkliga broderier som finns i Sverige. Här visas en broderad bildvärld med berättelser om Marias och Jesus liv, helgon och frodig växtornamentik som förbluffar med sin välbevarade färgrikedom och guldglans.</p>

<p>Eric von Rosen (1879 1948) var den mytomspunne greven på Rockelstad slott i Sörmland, känd för sin samtid som forskningsresande och folkbildare. Han var äventyraren som ledde expeditioner i Sydamerika och Afrika och tidvis var han en av Sveriges mest sålda författare och hans föredrag drog fulla hus.  </p><p>Men för vår samtid framstår Eric von Rosen som en gåtfull person och hans eftermäle överskuggas av ett ideologiskt vägval. Han uppvisade uttalade sympatier för 1930-talets Hitlertyskland och hade en nära relation till sin svåger Hermann Göring. Nu tecknas för första gången en fullödig bild av människan bakom fasaden. Ur skuggornas glömska framträder en mångsidig personlighet som gjorde avtryck på flera områden: som etnograf, fotograf, samlare, kulturmecenat, godsägare och en tidig värnare av naturen.  </p><p>Genom brev, dagböcker och en historisk bildskatt stiger vi in i en förgången värld befolkad av några av Sveriges ledande adelsfamiljer och kulturpersonligheter. Vi möter bland andra Sven Hedin, Tyra Kleen, Erland Nordenskiöld, Evert Taube och Emil Zilliacus, alla med en särskild relation till greven på Rockelstad. Stort utrymme får även hustrun Mary, född Fock, och deras långa äktenskap som inrymde både passion och brutna löften.  </p><p>Biografin ger också ny kunskap om von Rosens kontakter till det nazistiska Tyskland en mer invecklad historia än vad som tidigare varit känt.  </p><p>Boken har ett förord av Svante Nordin.</p>

<p>I <em>Privat natur</em> utforskar Jens Assur vad som sker med människan när hon är i naturen, och vilka spår hon lämnar efter sig. Det handlar om naturens storslagenhet och vår egen litenhet, våra förmågor och våra brister. Vad händer med oss när vi lever långt från de naturliga elementen, och när vi närmar oss dem på nytt? I den här boken ryms djupt existentiella frågeställningar, men också brännande samtidsfrågor som rör privatisering, allemansrätt och exploatering i vildmarkturismens spår.</p><p>Detta är ett praktverk som i bild och text ger en fantastisk och mångfacetterad bild av individen i relation till naturen, både intim och allmängiltig. I centrum står Jens Assurs egen familj som för tre år sedan lämnade Stockholm för Duved i Jämtland, hans barndoms marker. Han skriver:</p><p><em>Åter till naturen? Egentligen inte. Egentligen finns "naturen" bara när människan är skild från den, betraktar den på avstånd, som en tavla på ett museum, eller vallfärdar till den, som till en kyrka. När människan verkligen lever i naturen är den som luften vi drar ner i lungorna, självklar.</em></p><p>Boken har två delar, den mest omfattande av dem innehåller Jens Assurs bilder, ca 220 som han valt ut bland de hundratusentals bilder han tagit under projektets sju år långa resa. Den andra delen består av essäer där olika skribenter tar sig an ämnet. Bokens texter är på både svenska och engelska.</p>

<p><b>I 51 fotografier skildrar Kuba Rose sin kusin Js uppväxt från födseln till examen från high school. Det är också en berättelse om hur J och hans pappa tar sig igenom en svår skilsmässa. Till boken har litteraturvetaren och redaktören Daniel Pedersen skrivit en personlig essä om minnets irrvägar och litteraturens kraft - Att framkalla en barndom.</b> </p><p>Hur kan en människas barndom sammanfattas i ett antal bilder? Hur kan minnen ens skildras genom fotografier? Och hur vet vi att minnen är just minnen och inte minnen av ett fotografi? Detta är frågor som upptagit fotografen Kuba Rose under de många år han fotograferat sin enda kusin och hans pappa. </p><p>Jag vet att det är omöjligt att ge en heltäckande bild av någon annan, speciellt bara genom fotografier. Men jag har fascinerats av hur min kusin och min morbror har stretat på i alla år. De är nu väldigt nära varandra, eftersom de under många år nästan bara umgicks med varandra. Min morbror slutade till och med att jobba för att ta hand om sin son. Och från att i perioder ha mått väldigt dåligt är min kusin nu en ung man som klarar sig bra i livet. </p><p>För att ytterligare problematisera minnet av barndomen ingår Daniel Pedersens essä Att framkalla en barndom i boken. Där tar Pedersen Marcel Proust till hjälp för att försöka förstå hur minnet fungerar: Hur gör man då om man vill försöka minnas sin barndom, hur den var, förutom minnesmedier; alltså utan fotografier, filmer eller samtal? Kanske går det knappt att göra. Vad Proust påminner oss om på ett flertal ställen i sitt enorma verk är det sätt som slumpen öppnar vägar till minnet. </p><p><b>Kuba Rose</b> är fotograf och debuterade med boken Becoming Somebody år 2016. I boken porträtteras svenska skådespelare och hur de går in i sina roller. Leif Zern skrev den inledande essän. År 2019 gjorde han en bildserie till boken Lägesrapport från Aniara som också innehöll essäer av poeten Anna Hallberg och astronomen Bengt Gustafsson. </p><p><b>Daniel Pedersen</b> är författare, forskare och förläggare på Bokförlaget Faethon. Hans skönlitterära bok Öppet vatten kommer sommaren 2021 på förlaget Nirstedt/litteratur.</p>