Svenska

<p>Statsminister Tage Erlander regerar Sverige under 1950-talets rekordår. Framtidsoptimismen är stark när svenska folket åker på tältsemestrar och charterresor och många skaffar bil. I Stockholm byggs flera nya förorter och dessutom tunnelbana. </p><p>Sångaren Snoddas får tidernas genombrott i Lennart Hylands radiosuccé Karusellen, och även Lill-Babs, Siw Malmkvist och Owe Thörnqvist slår igenom, liksom det nya amerikanska fenomenet rock n roll med Elvis Presley, Chuck Berry och Little Richard i spetsen. Vurmen för det amerikanska gör att vi svenskar får en ny kategori ungdomar: raggarna. </p><p>I USA får vår filmstjärna Ingrid Bergman sin andra Oscar samtidigt som regissören Ingmar Bergman blir internationellt känd. Men vi svenskar föredrar filmer med Åsa-Nisse! </p><p>Sven Tumba gör ishockey till en folksport och i New York knockar Ingemar amerikanen Floyd Patterson och blir tungviktsmästare i boxning. I fotbolls-VM på hemmaplan 1958 blir det svenskt silver samtidigt som tv:n får sitt genombrott. </p><p><i>Vi minns 50-talet En nostalgitripp</i> fortsätter den rikt illustrerade serien med spännande återblickar på Sveriges kultur och samhälle.   </p><p>ANDREAS NYBERG är författare och förlagsredaktör. Han har tidigare skrivit <i>Vi minns 40-talet En nostalgitripp</i> och <i>Winston Churchill De 222 bästa citaten</i> (2021)</p>

<p>Med landsfadern Per Albin Hanssons ord "Sveriges beredskap är god" ekande i öronen tog vi steget in i ett 1940-tal i skuggan av andra världskriget. Svenskarna handlade med ransoneringskort, drack kaffesurrogat och körde bilar med gengasaggregat. Revyförfattaren Karl Gerhard och tidningsmannen Torgny Segerstedt tycktes vara de enda som öppet vågade kritisera Nazityskland. I Hollywood gjorde ikonen Greta Garbo sin sista film, medan Ingrid Bergman slog igenom med <i>Casablanca</i>. Astrid Lindgren blev känd för böckerna om Pippi Långstrump och Vilhelm Moberg skrev nationaleposet <i>Utvandrarna</i>. Medeldistanslöparen Gunder Hägg satte inte mindre än 15 individuella världsrekord. Det svenska fotbollslandslaget tog OS-guld och hade en otrolig framgångsperiod. Tre av spelarna gjorde succé i italienska AC Milan under benämningen Gre-No-Li. Efter andra världskrigets slut inleddes statsminister Tage Erlanders långa bana och den ekonomiska framgångsperioden, rekordåren.                              </p><p><i>Vi minns 40-talet En nostalgitripp</i> inleder en serie med spännande och rikt illustrerade återblickar på Sveriges kultur och samhälle.   </p><p>ANDREAS NYBERG är författare och förlagsredaktör. Han har tidigare utkommit med <i>Winston Churchill De 200 bästa citaten</i> (2019) och<br/><i>Donald Trump Sagt och gjort av världens mest osannolika president</i> (2017).</p>

Denna avhandling i konst- och bildvetenskap berättar om en betydelsefull del av den svenska modebranschens historia. Birgittaskolorna var två viktiga modeateljéer och sömnadsskolor med snarlika namn verksamma både i Stockholm och i Göteborg, från 1910 och fram till 1930-talet. Elisabeth Glantzberg och Emy Fick startade Birgittaskolan men kom sedan att gå skilda vägar; Glantzberg fortsatte under samma namn, Birgittaskolan, medan Fick drev sin verksamhet under namnet Sankta Birgittaskolan. Emy Fick betonade i sin verksamhet traditionella värden och hade gärna adliga och kungliga kunder, medan Elisabeth Glantzberg främst lockade yrkeskvinnor liksom kvinnor knutna till den svenska rösträttsrörelsen. Hon engagerade därtill konstnärerna Siri Derkert och Valle Rosenberg för att skapa modernistiska klädkollektioner. Maria Carlgren undersöker, jämför och analyserar skolorna ur både ett konst- och bildvetenskapligt och ett konstsociologiskt perspektiv, i båda fallen utifrån ett genusteoretiskt förhållningssätt. Genom verksamheterna och de objekt som analyseras - kläderna, fotografierna och varumärkena - speglas samhällsomvandlingarna under första hälften av 1900-talet i relation till mode, modernism och modernitet. Inom Birgittaskolorna rymdes såväl viljan att vidmakthålla traditionella kvinnliga värden med förhandlingar om "det moderna" som rörelser mot nya femininiteter och strävan efter jämställdhet. Maria Carlgren är konstvetare verksam vid Göteborgs universitet. "Birgittaskolorna: Modeateljéer och sömnadsskolor mellan tradition och förnyelse" är hennes doktorsavhandling.

En släktkrönika från östra Värmlands finnmarker och bosättningarna Mortorp och Tannfallet i f.d. Gustav Adolf resp. Rämmens socken. Om hur torparnas skulder till brukspatronerna växer så, att de i praktiken blir livegna under bruket, men också om hur enstaka starka torpare som Per Jönsson i Mortorp har kraft och förmåga att i domstolen framgångsrikt hävda sin rätt mot överheten. Vi får också följa hur sonen, kraftkarlen Anders, som 50-åring i N. Tannfallet tar upp ett nytt torp som han lyckas behålla i egen ägo och arbeta upp till så stort välstånd, så att han vid sin död 1831, 96 år gammal, är smått förmögen. Hans släktingar och grannar i det väsentligt större arrendetorpet i söder blir däremot med tiden uppöver öronen skuldsatta. Vi får också se hur änklingen Anders vid 72 års ålder gifter om sig med 48 år yngre hustru och med henne får 2 söner samt hur släktkonstellationerna avlöser varandra i de tre bosättningarna på Tannfalllet.<br/>Bakgrunden i Mortorp och Tannfallet för släkterna Frykberg, Ahlén, Hellström, Dahlberg, Eriksson och Låås redovisas.

Johan Hakelius Ladies kommer nu i ny pocketutgåva. Ett måste för alla som gillar England, excentriciteter, skvaller och minnesvärda anekdoter. Det är något särskilt med engelska damer. De är excentriska, slår in landet i chintz och ser till att grädden är tillräckligt »clotty«. Ladies är berättelsen om Margaret, hertiginna av Argyll, som föll ned i ett hisschakt och blev nymfoman, om Sylvia Brett, uppvuxen vid Windsor Castle och senare drottning över huvudjägarna på Borneo och många, många fler.

Brottsplats Lidingö i detektivromaner och i verkligheten En giftdrottning jagas på Lidingö, en mördad generaldirektör hittas i Kottlasjön, en nattklubb och spelhåla avslöjas på Elfvikslandet, en känd advokat överfalls med knogjärn under Lidingöloppet, en knarkkung bombas med radiostyrt flygplan på sin privata golfbana. Jan Malmstedt har spårat upp detektivromaner där brotten utspelas på Lidingö och berättar om platserna där författarna lånade miljöer. Det blir Lidingöhistoria och deckarhistoria på en gång. Här berättas också Lidingöpolisens historia, minst lika rafflande som detektiv- romanernas, från kommissarien Polis-Nisse som jagade spritsmugglare på 1920-talet, konstaplarna som körde i kapp spårvagnen och hoppade ombord i full fart för att göra razzia, till fallet med Stryparen vid Södergarnsvägen. »Brottsplats Lidingö« kommer att roa många deckarläsare och Lidingöbor, men är intressant för deckarläsare var de än bor. På ett unikt sätt har Jan Malmstedt spårat upp hur deckarförfattare gör när de bygger upp miljöer. Ett av flera exempel på detta i boken är Blå spåret som utkom för jämnt 100 år sedan och blev en av de första moderna svenska deckarna, en bok som var en förebild för Per Sjöwall och Maj Wahlöö. Jan Malmstedt har lyckats ta reda på den miljö i vilken mordet i Blå spåret begås. Också många aktuella deckarförfattare har hämtat miljöer från Lidingö advokaten Leif Silbersky jagas i sin deckare Mord bäste broder av en knogjärnsförsedd skurk i Lidingöloppsspåret, Jan Guillous Tjuvarnas marknad bygger på den så kallade Lidingö-ligans bravader, Jan Mårtenson låter ett mord i Mord i blått begås på denna ö, en av bankskojarna i Carolina Neuraths Fartblinda från 2016 joggar i löparspåren hemma Lidingö, jämnt 100 år efter den första Lidingödeckaren. »Många Lidingöbor som läser denna bok kommer att känna igen sig i de miljöer där fruktansvärda illdåd har begåtts.« Ur förordet av Jerzy Sarnecki, Lidingöbo, professor i kriminologi. Jan Malmstedt har skrivit en rad böcker och letar med journalistisk näsa upp okända fakta i de mest skilda ämnen från teknikhistoria till deckarhistoria. Brottsplats Lidingö är underhållande läsning med många infallsvinklar på kända och okända deckare.

<p>Vem har inte fått höra att "vår släkt härstammar från vallonerna"? Detta är den vanligaste släktmyten som florerar och den finns i nästan alla familjer med rötter i Sverige. Men få vet varför äldre släktingar - ofta inte utan en viss stolthet - berättar om vallonblodet som ska finnas i släkten. Mytbildningen tog fart i början av förra seklet och hade en mörk orsak i rasbiologernas kategoriska indelning av människor.</p><p>Dna-släktforskaren Peter Sjölund skriver i den här boken om hur och varför släktmyter uppstått. Det blir nedslag i norra Sveriges glamourösa Buresläkt, Drottningätten på Tjörn och jämtländska Skankeätten, med påstådda kopplingar till vikingakungar på Isle of Man. I många av dessa släkter finns de som hårdnackat håller fast vid sedan länge motbevisade släkthistorier, allt för att inte förlora länken till en "fin släkt".</p><p>Flera av de stora släktmyterna undersöks idag av sanningsjagande medborgarforskare, utrustade med ett mycket kraftfullt verktyg - dna.</p>