Svenska

Navet i denna bok om den nordligt folkliga läkekonsten och magin är intervjuer med några av de mer erkända och nu verksamma botarna i Tornedalen och Lappland. Vilka är deras metoder och redskap, föreställningar och traditioner? Hur håller de en botetradition vid liv, som på många sätt har förtryckts och ringaktats? Författaren tar oss med på en förunderlig resa, in i en bygd, där finsk, samisk och svensk kultur och religion mötts, konfronterats och smälts samman under smärtsamma former. Dessutom skildras botekonstens historia, hur den gestaltade sig i slutet av 1800-talet, då de gamla traditionerna fortfarande var i sin fulla kraft. I ett särskilt kaptel diskuteras laestadianismens inflytande på den nordliga botekonsten.

Tidigt Född [Bok / Häftad]

Att Leva Med Demens - Slutrapport Från Ett Forskningsprogram [Bok / Häftad]

Boken om flickor med Aspergers syndrom bygger på en kandidatuppsats med titeln Flickor med högfungerande autism/Aspergers syndrom och flickor med AD/HD samt deras skolsituation; sociala, kognitiva och emotionella utveckling - Pedagogiska och medicinska aspekter, skriven av Brigitte Oxelqvist, filosofie kandidat i specialpedagogik. Den innehåller även personligt barndomsmaterial skrivet av två kvinnor med egna upplevelser av att ha Aspergers syndrom samt ett inledande förord av Christina Gustavson, disputerad specialistläkare och författare. I Sverige såväl som internationellt finns det mycket litet skrivet om flickor med Aspergers syndrom som socialt funktionshinder. Även om relativt få fått den neuropsykiatriska diagnosen kan förekomsten vara vanligare än man tror. Boken beskriver aspergerflickornas speciella problematik. Den ger förslag till insatser som synliggör dessa flickor för att ge dem den hjälp de behöver att bryta isolering och utanförskap samt för att de skall kunna utvecklas med bibehållen självkänsla trots sina svårigheter. Den vänder sig till alla som i sitt arbete eller dagliga liv möter flickor med Aspergers syndrom och flickor med problem som påminner om detta, bland annat lärare, fritidsledare, socionomer samt inte minst föräldrar och anhöriga.

Hur får sjukhus och vårdcentraler betalt för den vård de utför? På vilka sätt påverkar den ekonomiska styrningen vården? Finns det risk för manipulation när betalningen till vårdgivare baseras på patienters diagnoser, genomförda behandlingar och utifrån uppnådda mål? Hälso- och sjukvården styrs alltmer med ekonomiska incitament och den ekonomiska styrningens utveckling har blivit en av de mer debatterade hälso- och sjukvårdsfrågorna. Det har blivit vanligt att koppla betalningen till verksamhetens resursinsatser, prestationer eller grad av måluppfyllelse. Ersättningssystemens utformning skapar olika incitament för vårdens aktörer och påverkar deras beteende. Systemen har stor betydelse för vårdens effektivitet, kvalitet och organisationssätt Det är landstingen som avgör hur ersättningen utformas och det finns stora variationer mellan olika delar av landet samt även mellan primär- och specialistvård. Här ges en överblick av de modeller som används för ersättning inom sjukvården i Sverige i dag, samt vad forskningen säger om deras effekter. Syftet är att bidra till den pågående diskussionen om olika ersättningsmodellers för- respektive nackdelar och i vilken riktning dagens modeller bör utvecklas. Författare är Peter Lindgren, med.dr, verksam vid IVBAR samt knuten till Medical Management Centre vid Karolinska Institutet.

Hur väl styrs svenska vårdcentraler? Hur mycket vet man om det arbete som utförs och vad som kan förbättras? Sätter man utmanande mål och följer upp om de nås? Arbetar man aktivt med att rekrytera, utveckla och behålla talangfulla medarbetare? I rapporten undersöks den operativa driften i primärvården, genom intervjuer med verksamhetschefer på 119 vårdcentraler runt om i Sverige. Studien finner att svensk primärvård generellt sett har god styrning och ledning. Knappt några vårdcentraler får riktigt låga poäng på det index som används för att mäta detta. Vårdcentralerna är bäst på att leda genom funktioner och processer, till exempel systematiskt förbättringsarbete. De har mest att utveckla när det gäller incitament och personalutveckling. Analysen ger en grund för att hitta förbättringsmöjligheter, vilket framstår som centralt med tanke på att primärvården utgör basen i den svenska hälso- och sjukvården och står för ungefär en femtedel av vårdens utgifter. Författare är Jannis Angelis, docent i industriell ekonomi, Kungliga tekniska högskolan och Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Anna Häger Glenngård, ekonomie doktor i företagsekonomi och lektor vid företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, och Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, IFN.

Forskningsprogrammet Mind the risk: Den genetiska riskinformationens etik för individ och samhälle tilldelades anslag av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 2013. Målet var att analysera etiska aspekter av genetisk riskinformation inom vården: ett fält som på senare år utvecklats i rasande takt. I dag kan både enskilda och sjukvården ta reda på genetiska risker och förutsättningar. Forskare från flera länder har inom programmet analyserat debatten och studerat hur patienter, sjukvårdspersonal och anhöriga ser på etiska dilemman inom den nya genetiska medicinen. Detta är programmets slutrapport. RJ:s skriftserie 17.