Svenska

En dagbok där du skriver upp allt du läser. Du anteckar författare, titel, datum och gör egna anteckningar. Boken har en inledning av Aidan Chambers som anser att det aldrig är för sent att börja med en läsdagboken och kallar den för "En guldgruva för minnet". Boken har plats för många bokminnen.

<b>EN ATLAS FÖR VILSNA SJÄLAR</b> Alex Schulman och Sigge Eklund har intensivt pratat med varandra i sin populära podcast under fem års tid, och trodde själva att det mesta dem emellan var sagt. Men allt ändrades när de tog sig an en lekfull utmaning att rita sina psyken i form av världskartor. När de jämförde sina kartor upptäckte de att där fanns platser de aldrig tidigare hade utforskat, både hos varandra och hos sig själva. De fortsatte att avtäcka sina inre världar, dörrar öppnades till rum som fram till dess varit stängda.<br/><br/>Det som började som en lek resulterade till slut i denna bok. Man skulle kunna kalla det ett försök till en fullständig atlas över deras inre. Eller helt enkelt en inblick i Alex och Sigges galna värld. Oavsett vad väntar en hisnande resa genom skratt och sorg, nöd och lust, tid och rum.<br/><br/><b>Den populärfilosofiska boken <i> TID</i> blev årets mest sålda biografi 2015. Nu är Alex Schulman och Sigge Eklund tillbaka med <i> RUM. </i></b><br/><br/>En fiktiv karta över två vilsna själars inre världsdelar är utgångspunkten i denna lika roliga som tankeväckande odyssé. Läsaren bjuds med på en resa till platser som Självhatsmarkerna, De förlorade möjligheternas ö , Sexualitetens delta och Kärlekssorgernas sjöar . Aldrig tidigare har Alex Schulman och Sigge Eklund visat sig så naket sårbara. Rädsla, svart humor och nostalgisk melankoli blandas i en bok som trots allt mynnar ut i en hoppfull jakt på mening, harmoni och frihet.<br/><br/>Med vacker och underfundig formgivning presenteras författarnas inre och yttre resa. Tillsammans med illustratören Kajsa Eldstens kraftfulla och unika bilder är RUM en bok att återkomma till gång på gång.

Blåbärsmaskinen är Nils Claessons berättelse om sin uppväxt och om sin far, Stig Slas Claesson. Författaren ger här sin egen bild av Slas, men inte den allmänt traderade bilden av den folk­käre författaren och konstnären, utan en bild inifrån, från en familj där faderns missbruk styr och kändis­skapet har en mindre tilltalande sida. Berättelsen handlar om den sprakande fasaden hos en omsusad författare och konstnär och om det som finns bakom den, om skapande och ansvar, och om vad som händer när ett barn måste bli förälder till sina föräldrar. Men det är också berättelsen om en uppväxt i Stockholm under välfärdsåren, om kulturkrockar och ett Sverige i förvandling. Nils Claessons skildring av sin far är skoningslöst uppriktig, men samtidigt ömsint och försonande. Ett sällsynt finkänsligt och humoristiskt porträtt av en människa, en familj och en tid.<br/>Till pocketupplagan har boken försetts med ett nyskrivet kapitel av författaren.<br/>Nils Claesson (f. 1958) är konstnär och filmskapare, har en lång tid verkat inom media och var bl.a. med och startade tidskriften ETC. Han har arbetat med fotografi, animerad film, video och datakonst och producerat flera radiodokumentärer. Claesson har haft ett flertal utställningar i Sverige och Europa.<br/><i>"Nils Claessons text är fylld av både avståndstagande och motvillig - emellanåt vacker - ömhet./.../ Man lämnar den med stor sorg i bröstet."</i><br/>Mats Gellerfelt, Svenska Dagbladet<br/><i>"mer ömsint sörjande än ursinnigt klarläggande"</i><br/>Jan-Olov Nyström, Södermanlands nyheter<br/><i>"ett mångfacetterat porträtt är det, värt en talrik publik"</i><br/>Jan Karlsson, Norrköpings Tidningar<br <i>"Boken är skriven i korta kapitel med koncentrerade, effektiva satser där sarkasmerna är många och ironin knivskarp /.../ en stark läsupplevelse."</i><br/>Karin Nykvist, Sydsvenskan

<p><b>Vinnare av 2020 års Pulitzerpris i kategorin sakprosa!   </b></p><p><b>»En magnifik och rasande bok.« The New York Times </b></p><p><b>»Ett djupsinnigt och oförglömligt verk om vår upplevelse av själva livet.« Sally Rooney, författare till Normala människor</b></p><p>En vecka efter sin fyrtioförsta födelsedag diagnosticeras den hyllade poeten Anne Boyer med en aggressiv trippelnegativ bröstcancer. För en ensamstående mamma som levt från lön till lön, som alltid varit den omhändertagande snarare än den som tagits om hand, blir den katastrofala sjukdomen en fullständig kris. <br/><i>Det att inte dö </i>[<i>The Undying</i>] gestaltar ett sjukdomsförlopp förmedlat av digitala skärmar. Fram träder en genreöverskridande väv av cancerbedragare, lögnaktiga företag och fetischister; av kapitalismens många små mord. En memoar som hudflår läkemedelsindustrin och placerar Anne Boyer i det sällskap av kvinnliga författare som tidigare skrivit om sin sjukdom och pågående död: Audre Lorde, Kathy Acker och Susan Sontag. En upprivande skildring av överlevnad, och en 2000-talets motsvarighet till Susan Sontags Sjukdom som metafor.<br/>I svensk översättning av Marie Silkeberg.  </p><p>ANNE BOYER, född 1973, är en amerikansk författare och poet. Hon har bland annat belönats med 2018 års<i> Whiting Award </i>och samma års <i>Cy Twombly Award for Poetry</i>. För <i>Det att inte dö</i> [<i>The Undying</i>] tilldelades hon <i>Pulitzerpriset</i> i kategorin General Nonfiction.</p><p>»Språket är flödande, med en personlig och upprorisk ton.« Marianne Berglund, BTJ<b></b></p>

<p>Blott en bråkdel av allt som skrivs blir utgivet och får läsare. Trots att det genom den nya datortekniken är billigare och enklare än någonsin att framställa en bok, har det inte blivit lättare att på traditionellt vis få texter utgivna.</p> <p>Den här boken beskriver i korta drag hur man gör sin egen bok vid datorn. Boken ger tekniska, typografiska och redaktionella råd. Den tecknar även en bild av dagens bokmarknad.</p> <p>Krister Gidlund - bokförläggare sedan drygt trettio år - är själv en av alla de amatörförfattare, som den här boken vänder sig till.</p> <p>kloka och roliga inblickar i förläggeriets och kulturens hemligheter, myter och illusioner (Ordfront magasin)</p> <p>välkommen av två skäl för de praktiska råd den ger och som en tänkvärd kulturdemokratisk maning till skapande och delaktighet (Johan Svedjedal, SvD)</p>

1958 blev Jean Ellroy brutalt mördad och hennes kropp dumpad mitt på gatan i en förort till Los Angeles. Hennes mördare hittades aldrig, polisen sorterade bort henne som bara ännu ett offer för en labil lördagsnatt i L.A. James Ellroy var tio när han förlorade sin mor och spenderade de närmaste trettiosex åren med att fly hennes spöke, bland annat genom att nyuppfinna kriminalromangenren. Men så en dag på nittiotalet slutade han fly. Han återvände till Los Angeles, för att finna sanningen om sin mor - och sig själv. Mina mörka vrår är den självbiografiska berättelsen av Noir-mästaren James Ellroy. Han redogör för den fåfänga jakten på sin mors mördare och den helvetesvandring som händelsen innebar för honom själv. En mörk epik utvecklar sig, om sorg, besatthet och försoning - och en lika svindlande som sann historik över det amerikanska våldet. JAMES ELLROY föddes 1948. Han debuterade som författare med Browns rekviem [1981], och har sedan dess skrivit en rad historiska romaner som revolutionerat deckargenren, med Ellroys våldsamt förtätade »telegramstil«. Några av böckerna har blivit storfilmer i Hollywood, såsom L.A. konfidentiellt från 1990 och Den svarta dahlian från 1987. »Ellroy är mäktigare än någonsin.« THE NATION »Häpnadsväckande... Originellt. Modigt. Briljant.« PHILADELPHIA INQUIRER # Årets mest läsvärda bok i NEW YORK TIMES # Årets bok i TIME MAGAZINE # 1 Bestseller i LOS ANGELES TIMES

Verner von Heidenstam var under ett halvt sekel - från debuten 1888 till sin död 1940 - Sveriges mest uppburne diktare. Hans böcker fanns i de flesta borgerliga hem. Många kunde hans dikter utantill. Men i dag är han troligtvis den minst läste av de stora nittiotalsförfattarna.<br/>Trots att Heidenstam knappast blir läst numer, publiceras det, märkligt nog, varje år nya studier om honom. Allt oftare är det inte hans diktning som studierna gäller, utan man diskuterar hans person, hans moral och hans ideologi - nästan alltid negativt och nedsättande. Heidenstam kallas reaktionär, ibland till och med nazist, nationalist och kvinnofientlig. Hans böcker döms ut, då man anser att en människa med så dålig moral inte kan skriva bra texter.<br/>Per I. Gedin, som tidigare skrivit en grundläggande biografi över Heidenstam, visar i denna filippik - stridsskrift - hur misstolkningarna har uppkommit. Samtidigt klarlägger han att Heidenstam på många sätt var motsatsen till det han beskylls för att vara - en ovanligt fri författare, som alltid gick sin egen väg.<br/><br/>PER I. GEDIN var under många år en av landets mest meriterade bokförläggare, som förutom att odla flera betydande författarskap även bidrog till att skapa en kvalitetspocketutgivning i Sverige. Förutom Heidenstam har han även skrivit böcker om Carl Larsson, Karl Otto Bonnier och den svenska bokbranschen.