Svenska

<p></p><p>Få internationella tvister är lika uppmärksammade som Israel-Palestina-konflikten. Ändå kan den ­vara svår att förstå, både för dem som studerat den utförligt och för dem som nöjt sig med att ta del av bevakningen i media. </p><p>Vad handlar konflik­ten egentligen om? Hur uppstod den? Hur kan den lösas? Det är frågor som den israeliske historikern Ilan ­Pappe grubblat över i flera decennier. I Kort historik över Israel-­Palestina-konflik­ten försöker han, utan att förenkla mer än nödvändigt, formulera sina svar. </p><p>Boken är emellertid inte bara en saklig historisk översikt av en djupgående och långvarig internationell konflikt. Den är också en flam­mande appell för upprättandet av en demokratisk stat, för alla dem som idag bebor det historiska området Palestina, som den på sikt enda möjliga lösningen.</p><p></p><p><br/>OM ILAN PAPPE<br/><br/>Ilan Pappe är född i Haifa i Israel. Han var soldat i den israe­liska armén under okto­berkriget. Han har varit verksam som histo­ri­ker i närmare 50 år vid universitet i Israel  och Storbri­tannien. Han har skrivit ett tiotal böcker om Mellanöstern med sär­skilt fokus på Israel och ­Palestina.</p><p><br/>ILAN PAPPE OM BOKEN</p><p>Vi måste tala om Israel och Pale­­stina på ett nytt sätt. Det är meningslöst att tala om fred som om båda sidor har lika stor del av skulden när processen vi faktiskt talar om är avkolonisering. Det historiska Pale­stina har utsatts för bosättar­kolonialism under mer än hundra år och har fått betala ett högt pris.</p><p>Avkolonisering är ett ord som är nära förbun­det med ett par andra uttryck som undviks i den all­män­na politiska debatten i väst när det gäller Israel och Palestina, nämligen befrielse och för­soning.</p><p>Jag påstår inte att jag har svaren på hur vi upp­- når dessa ädla mål. Den palestinska befrielserörel­sen måste avgöra hur en lösning kan genomföras i praktiken, en lösning som innebär rättvisa för alla som lever i det historiska Palestina i dag, ­inklusive israeliska judar. </p>

I Järvsö socken har min släkt på min mors sida funnits i många århundranden; bönder och torpare mest. Per, Sven, och Olof är de vanligaste namnen som förekommer. Hur många Per Persson som jag funnit är oräkneliga. Traditionen med hur barnen får sina namn efter mor och farföräldrar är stark. Så plötsligt får en av sönerna namnet Jakob. Visserligen som andra namn men ändå. Det väcker min nyfikenhet och jag finner förklaringen några släktled tillbaka. En soldat kommer till Järvsö.   Här i Järvsö socken har det funnits många soldater, som tillhört Hälsinge regemente. Det blir mer än 6 % av alla soldaterna i regementet som försörjts genom soldatrotarna i Järvsö. Det var ju socknarna som fick finansiera soldaterna och i Järvsö fanns många bönder. Hela 95 soldatrotar fanns det i socknen. Oftast var det två eller tre gårdar som finansierade en soldat.   Hur och var soldaterna bodde och försörjde sig och sin familj kan man inte säkert veta längre tillbaka i tiden. Av en slump hittade jag bland lantmäteriets historiska data en akt från 1841 som beskriver var alla de 95 soldatrotarna i Järvsö socken var belägna. Akten innehåller bl.a. besiktningsprotokoll för varje soldatrote. När jag började läsa protokollen fann jag kopplingen till alla kartorna i storskiftesutredningen som är daterad till 1799. Storskiftesutredningen i Järvsö har alltid fascinerat mig sedan jag hittade den bland alla akter hos lantmäteriets historiska kartor. I akten kan man läsa hur man slutligen kom fram till att göra en utredning omfattande hela socknen. Över hundra kartor innehåller akten med beskrivningar i detalj över alla inägor och nyodlingar under andra hälften av 1700-talet och början av 1800-talet. Vilket otroligt arbete som vi idag kan ta del av via nätet. Storskiftesutredningarna i landet som genomfördes under främst 1700-talet ser väldigt olika ut när man studerar olika socknar. Jag vill ändå tro att den här boken ger vägledning för andra soldatforskare att finna uppgifter om förhållandena för anfäder under den här tiden. Kan utredningen om soldatrotarna bli vägen in att hitta anfäder och deras levnadsförhållanden? Jag hoppas det. Därför har jag skrivit den här boken. Min förhoppning är att den ska vara till glädje för både släktforskare och hembygdsforskare med anknytning till Järvsö socken men även för alla andra släktforskare och hembygdsforskare som jag hoppas kan få tips och idéer av det som finns samlat här.         Ingrid Belfrage Gävle i oktober 2024

Myntboken 2025 Nr 55 Jubileumsutgåva [Bok / Häftad]

<p><b>Den 14 oktober 1066 gick hertig Vilhelm av Normandie till angrepp mot kung Harold Godwinssons styrkor på Senlac Hill i sydöstra England. </b>Vilhelm segrade och kröntes till kung på juldagen. Segern innebar att England knöts politiskt och kulturellt till den franskspråkiga kontinenten och att en ny feodal regim etablerades på Brittiska öarna.</p><p>Dick Harrison skildrar den blodiga uppgörelse som har gått till historien som slaget vid Hastings.</p><p>I bokserien <i>Världens dramatiska historia</i> kombinerar författarna kunskap och berättarglädje. Här ges en fängslande inblick i historiens mest kända perioder och personöden.</p>

Hur kommer det sig att man hittar hästhuvuden och keramikgrytor i gamla husgrunder? Enligt äldre seder skulle dessa föremål ge lycka och välgång åt huset och människorna. I det moderna samhället har huvudena och grytorna förlorat sina symboliska betydelser och de ger oss inga tydliga associationer. Men de hade en viktig innebörd för människorna som placerade dem där.<br/><br/>Traditionen att deponera föremål i husgrunder, så kallade byggnadsoffer, är ett vida spritt bruk. I <i>En grundläggande handling byggnadsoffer och dagligt liv i medeltid</i> studerar arkeologen <b>Ann-Britt Falk</b> byggnadsoffer i södra Sverige och Danmark från sen vikingatid fram till modern tid. Författaren tolkar lämningarna som varaktiga spår av en ritualiserad handling. Falk resonerar kring vilken innebörd ritualen hade för människorna som placerade ut föremålen och varför vissa föremål blivit utvalda hade ritualen samma betydelse på 1000-talet som på 1800-talet?

<p><span style="font-size: 1.125rem;">&rdquo;Peter Englund &auml;r en suver&auml;n dirigent, en m&auml;stare p&aring; m&aring;ngtydighet&rdquo;<br/></span><em style="font-size: 1.125rem;">Dagens Nyheter</em></p> <p>"Som folkbildning &auml;r detta virtuost utf&ouml;rt, som popul&auml;rvetenskaplig framst&auml;llning sannolikt unikt, en bedrift i internationell klass. Som litteratur &auml;r det en djupt tankev&auml;ckande bok, som f&aring;r l&auml;saren att v&auml;nda sig in&aring;t, mot sin egen tid. "<br/><em>Jens Liljestrand, Expressen</em></p> <p>&rdquo;Det &auml;r storartad l&auml;sning.&rdquo;<em><br/>Vi</em></p> <p><span style="font-size: 1.125rem;">&rdquo;Det &auml;r som att hela hans skrivande f&ouml;rl&ouml;sts &hellip; Onda n&auml;tters dr&ouml;mmar g&ouml;r honom till en av landets fr&auml;msta f&ouml;rfattare, alla kategorier, alla tider.&rdquo; </span><em style="font-size: 1.125rem;"><em style="font-size: 1.125rem;">Sydsvenskan</em><br/></em></p> <p><span style="font-size: 1.125rem;">&rdquo;Englund visar hur kriget f&ouml;rst&auml;rker nuet, f&aring;r det att vibrera &hellip; Det verkligt stora i Englunds novemberepos &auml;r hur f&ouml;rfattaren lyckas suggerera fram det vardagliga under extraordin&auml;ra h&auml;ndelser.&rdquo;<br/></span><em style="font-size: 1.125rem;">Svenska Dagbladet</em></p> <p><span style="font-size: 1.125rem;">&rdquo;En lysande p&aring;minnelse, i dessa tider, om hur destruktivt krig &auml;r p&aring; alla plan.&rdquo;<br/><em>G&ouml;teborgs-Posten</em></span></p> <p><em>Boken handlar om nutiden. V&auml;rldens sm&auml;rta genom en m&auml;nniskas sm&auml;rta. </em></p> <p>V&auml;ndpunkt, november 1942. V&auml;rlden st&aring;r och v&auml;ger mellan barbari och civilisation, vad som helst kan h&auml;nda.Ingen vet att historiens st&ouml;rsta globala katastrof &ndash; andra v&auml;rldskriget &ndash; nu &auml;r p&aring; v&auml;g att avg&ouml;ras. Allra minst de som &auml;r mitt uppe i den. H&auml;r f&aring;r vi f&ouml;lja n&aring;gra av dem, hela v&auml;gen in i deras allra innersta, under den &ouml;desm&auml;ttade m&aring;naden.</p> <p>De &auml;r 39 h&ouml;gst olika m&auml;nniskor. De kommer ifr&aring;n Algeriet, Italien, Kina, Sovjetunionen, Japan, Frankrike, USA. De befinner sig i El Alamein, Guadalcanal, Stalingrad, Treblinka. Eller i Paris, Berlin eller n&aring;gon fredlig sm&aring;stad ingen h&ouml;rt talas om. De &auml;r milit&auml;rer och civila, fr&aring;n b&aring;da sidor: hemmafruar, journalister, krigsf&aring;ngar, flyktingar, partisaner, sexslavar, soldater, studenter. Och de flesta &auml;r unga &ndash; &aring;tminstone alldeles f&ouml;r unga f&ouml;r att beh&ouml;va genomleva ett grymt krig p&aring; n&auml;ra h&aring;ll.</p> <p>Genom deras bevarade vittnesm&aring;l &ndash; brev, dagb&ouml;cker, memoarer &ndash; har Peter Englund skapat en lika laddad som intim ber&auml;ttelse om krigets v&auml;ndpunkt, skildrad inifr&aring;n, n&auml;ra, och f&aring;r den d&auml;rigenom att framtr&auml;da p&aring; ett alldeles nytt vis.</p> <p>"Med eleganta penndrag f&ouml;rmedlar Englund hur v&auml;rldskriget k&auml;ndes f&ouml;r dem som var mitt uppe i h&auml;ndelserna eller som stod bredvid och &auml;nd&aring; p&aring;verkades av kriget p&aring; olika s&auml;tt. Det &auml;r inte f&ouml;r inte som Peter Englund betraktas som en enast&aring;ende ber&auml;ttare."<br/><em>Niclas Sennerteg, Kristianstadsbladet</em></p> <p>"Peter Englund har en fantastisk f&ouml;rm&aring;ga att gestalta den verklighet s&aring; som den f&ouml;rmodligen tedde sig f&ouml;r de 39 m&auml;nniskorna han valt ut att f&ouml;lja under veckorna d&aring; v&auml;rldens &ouml;de avg&ouml;rs ... Bokens ber&auml;ttargrepp g&ouml;r den ganska snabbt till en bladv&auml;ndare."<br/><em>Dala-Demokraten</em></p> <p>"Peter Englund skapar nytt liv i den slitna ber&auml;ttelsen om andra v&auml;rldskriget. I "Onda n&auml;tters dr&ouml;mmar" frammanar historikern och akademiledamoten m&auml;nniskans vilja att f&ouml;rbli m&auml;nsklig trots krig och v&aring;ld." <em>Norrbottens-Kuriren</em></p>

<p>Titanic är idag världens mest kända fartyg. Här får vi följa den fascinerande berättelsen om det mytomspunna fartyget och ta del av svenskarnas öden. Erik Lind var en av de fyra från Sverige i första klass. Han köpte en biljett trots att han stod på ruinens brant och hans brev från fartyget ger en känsla av den osannolika lyx som mötte dessa passagerare. Vi får också möta Severin Svensson som dödsföraktande hoppade i en livbåt på väg att firas ned, Olga Lundin som skrikande och mot sin vilja kastades i en livbåt och Carl Olof Jansson som lyckades överleva mot alla odds. Boken är rikt illustrerad med många unika fotografier från Titanic och innehåller biografier över de 123 svenskarna ombord, inklusive de 34 som räddades.   </p><p>CLAES-GÖRAN WETTERHOLM är etnolog, författare och ledande expert på RMS Titanic som sjönk i Atlanten på sin jungfruresa 1912. Wetterholm har tidigare skrivit flera böcker om fartyget samt är ordförande i Skandinaviska Titanicföreningen. </p><p>"en fullödig, detaljrik och gripande skildring av de svenska människoödena på Titanic. [..]  Denna välskrivna bok kan säkert få ännu fler intresserade av mytomspunna Titanic."<br/>BTJ, BETYG </p>