Svenska

<p>Antologin är skriven av 13 forskare som delar med sig av den senaste forskningen inom bedömning och betygsättning. Boken svarar på frågor som "Hur konstrueras prov på ett bra och inkluderande sätt?", "Hur hanterar lärare AI och den snabba digitala utvecklingen på bästa sätt?" och "Hur mår eleverna  av ständig bedömning och hur skapas ett positivt bedömningsklimat i klassrummet?".</p> <p>En stor del av lärarens vardag ägnas åt bedömning, både formellt och informellt. För den lärare som ska sätta betyg så upptar bedömningsarbetet mycket tid och tankemöda. Kan man lita på den information man fått, och vad betyder den egentligen? Det talas om bra eller dåliga prov och betydelsen att vara en kompetent bedömare -  men vad innebär det egentligen? </p> <p>"Bedömarkompetens - prov, bedömning och betyg i skolan" är en antologi som är skriven av 13 forskare verksamma vid framförallt Umeå och Göteborgs universitet. Tillsammans delar de med sig av den senaste forskningen inom bedömning och betygsättning, och förklarar hur lärare på bästa sätt kan praktisera forskarnas rön i klassrummet.</p>

<p>Skrivbaserad undervisning ger lärare praktisk vägledning i hur skrivande kan användas som redskap och katalysator för tänkande och lärande oavsett ämne. Boken beskriver hur skrivande kan få elever att:</p> <ul> <li>hitta sin egen röst och gå i dialog med olika ämnen, frågor och texter</li> <li>tänka kritiskt, lösa problem och se nya perspektiv</li> <li>utveckla ett mer vetenskapligt förhållningssätt till sina studier och sitt skrivande av ämnesspecifika texter.</li> </ul> <p>Utifrån konkreta undervisningsexempel beskrivs och diskuteras hur elever genom skrivande och kollaborativt arbete kan stärka sin förmåga att läsa, förstå och kritiskt värdera allt ifrån debattartiklar, vetenskapliga studier, filosofiska och historiska essäer till konst och poesi. Vidare beskrivs och diskuteras hur elever kan skriva för att utforska begrepp och teman i olika ämnen, skriva för att reflektera över arbetsprocesser, tänkande och lärande samt skriva för att på ett genomgripande sätt bearbeta sina texter. </p> <p>Skrivbaserad undervisning vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare i gymnasieskolan och grundskolans senare år, och till alla lärare för vilka skrivande, tänkande och läsande är undervisningens fokus.</p> <p><strong>Om författaren</strong><br/>Per Blomqvist är filosofie doktor i språkdidaktik och universitetslektor i svenskämnets didaktik vid Stockholms universitet. Med Anna Berge har han skrivit boken Skrivundervisning - i samspel med litterära texter.</p>

<p>Den här boken utforskar hur generativ AI, använd på ett genomtänkt sätt, kan bli en kraft för att förbättra skolan och stödja det kompensatoriska uppdraget som skollagen föreskriver.</p> <p>I takt med att debatten breddas, från farhågor om fusk till mer konstruktiva frågor, blir det avgörande att reflektera över den roll AI spelar i skolan. Det är ingen idé att ställa sig frågan om AI ska vara en del av skolan, för AI är redan det. Istället borde didaktikens grundläggande frågor - när, varför, hur och vad - stå i centrum för debatten. Ambitionen måste vara att AI ska fungera som ett pedagogiskt verktyg som främjar lärande och utveckling, snarare än en genväg till enkla lösningar.</p> <p>Boken är tänkt att vara en vägledning i hur lärare kan balansera AI med traditionella undervisningsmetoder för att skapa en lärmiljö som både utnyttjar teknikens möjligheter och främjar djupare förståelse och varaktig kunskap. Författarna ger gott om exempel på hur AI kan användas i undervisningen, men också för att avlasta lärare och skapa mer utrymme för pedagogisk kreativitet.</p> <p><strong>Om författarna</strong> </p> <p><strong>Joel Rangsjö</strong> och <strong>Jonatan Tensetti</strong>, bokens huvudförfattare, har båda en bakgrund som språklärare och it-pedagoger.</p> <p><strong>Medförfattare</strong> till boken är Kristina Alexanderson på Internetstiftelsen, en av Sveriges ledande experter kring skolors digitala kompetens, och Elin Ericsson, universitetslektor i tillämpad it inom lärande vid Göteborgs universitet.</p>

<p>Just nu p&aring;g&aring;r omkring 50 st&ouml;rre v&auml;pnade konflikter i v&auml;rlden &ndash; det kan bli krig.</p> <p>Vem &auml;r du om kriget kommer? Det korta svaret &auml;r att du sannolikt kommer att ha samma roll som du hade innan det b&ouml;rjade. Den st&ouml;rsta utmaningen i katastrofer, kriser och krig &auml;r att h&aring;lla det civila samh&auml;llet fungerande. Vi ska d&auml;rmed ofta forts&auml;tta g&ouml;ra vad vi g&ouml;r varje dag, men under st&ouml;rre p&aring;frestningar. Fr&aring;gan vem du &auml;r om kriget kommer handlar om hur vi beh&ouml;ver vara som personer f&ouml;r att b&auml;ttre kunna m&ouml;ta dessa &ouml;kade p&aring;frestningar.</p> <p>Det kommer aldrig att vara m&ouml;jligt att f&ouml;ruts&auml;ga och f&ouml;rbereda sig f&ouml;r allt, men ju bredare v&aring;rt register &auml;r, desto b&auml;ttre kommer vi att m&aring; och prestera. N&auml;r vi k&auml;nner att vi kan forts&auml;tta leva och fungera &auml;ven i extrema situationer upph&ouml;r de att vara lika extrema.</p> <p>M&aring;nga b&ouml;cker fokuserar p&aring; det fysiska f&ouml;rberedelserna och inneh&aring;ller l&aring;nga utrustningslistor. Men det genomsnittliga kriget varar i drygt tre &aring;r och det &auml;r ingen annan &auml;n du som kommer att h&aring;lla ig&aring;ng samh&auml;llet under den tiden. Praktiska f&ouml;rberedelser &auml;r bra &ndash; &auml;nnu viktigare &auml;r kunskap som g&ouml;r p&aring;frestningarna mer hanterbara.</p> <p>I den h&auml;r bokenkommer du att f&aring; l&auml;ra dig varf&ouml;r krig b&ouml;rjar och om hur samh&auml;llen och individer anpassar sig till dem. Man kan inte bli immun mot sv&aring;ra p&aring;frestningar, men m&auml;nniskans f&ouml;rm&aring;ga att hantera sv&aring;righeter och att anpassa sig efter nya f&ouml;ruts&auml;ttningar &auml;r enast&aring;ende. Ju b&auml;ttre f&ouml;rberedd du &auml;r innan n&aring;got h&auml;nder, desto mindre &auml;r den mentala tr&ouml;skeln du beh&ouml;ver kliva &ouml;ver.</p> <p><em>Vem &auml;r du n&auml;r kriget kommer?</em> hj&auml;lper dig med de f&ouml;rberedelserna.</p> <p><strong>David Bergman</strong> &auml;r &ouml;verstel&ouml;jtnant, doktor i psykologi och forskare vid F&ouml;rsvarsh&ouml;gskolan. Han har tidigare givit ut Stridens psykologi &ndash; Konsten att d&ouml;da och &ouml;verleva och fyra thrillers som utspelar sig i milit&auml;r milj&ouml;.</p>

<p>Det &auml;r inte l&auml;tt att vara patient. De flesta av oss kommer att beh&ouml;va s&ouml;ka v&aring;rd under v&aring;ra liv och samtidigt som man inte m&aring;r bra ska man f&ouml;rs&ouml;ka navigera r&auml;tt i sjukv&aring;rden: Vart ska jag v&auml;nda mig f&ouml;r olika &aring;kommor? Hur f&aring;r jag doktorn att lyssna? Varf&ouml;r tvekar jag att fr&aring;ga om jobbiga saker jag &auml;r orolig f&ouml;r? Hur ska jag komma ih&aring;g det l&auml;karen sa?</p> <p>Tanken med den h&auml;r boken &auml;r att reda ut hur man g&aring;r till doktorn och g&aring;r d&auml;rifr&aring;n med den kunskap man beh&ouml;ver &ndash; en handbok i hur man f&aring;r b&auml;sta m&ouml;jliga v&aring;rd. Texten ger dessutom en inblick i hur v&aring;rden &auml;r uppbyggd och styrs, n&aring;got som kan vara intressant f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; helheten i det system man kryssar runt i som patient.</p> <p><em>Konsten att g&aring; till doktorn</em> &auml;r skriven av en l&auml;kare som i sitt dagliga arbete sett behovet av tydlig information och kommunikation. Det handlar om hur v&aring;rden och patienten kan samverka f&ouml;r god kvalitet, d&auml;r v&aring;rden ser hela patienten och d&auml;r patientens behov blir m&ouml;tta.</p> <p><strong>Rita Fernholm</strong> har arbetat drygt 20 &aring;r som l&auml;kare och forskar inom patients&auml;kerhet. Hon &auml;r specialist i allm&auml;nmedicin, med dr, distriktsl&auml;kare och medicinskt ledningsansvarig l&auml;kare f&ouml;r patients&auml;kerhet p&aring; en v&aring;rdcentral.</p>

<p>Denna bok riktar sig till lärare och andra som arbetar inom skolan. Det är viktigt att lärare och annan skolpersonal kan undervisa om och diskutera könsnormer och jämställdhetsfrågor med sina elever. Detta betonas också i läroplanen. Ett annat ledord i läroplanen är att skolan ska utveckla elevernas kritiska tänkande. För att undervisa om könsnormer och jämställdhetsfrågor krävs därför både kunskap som bygger på faktaunderlag och kunskap om de olika perspektiv utifrån vilka jämställdhetsfrågor vanligen undersöks och debatteras. </p> <p>Boken tar upp och diskuterar flera av de viktiga jämställdhetsfrågorna och hur maskulinitetsnormer påverkar dessa, exempelvis ekonomisk jämställdhet, hälsa och ohälsa, ensamhet och vänskap, utbildning och livschanser samt hur skolan kan ge pojkar resurser till positiva livsval. Boken behandlar också maskulinitetsnormer relaterade till familjevåld och mäns våld mot kvinnor. </p> <p>Varje avsnitt avslutas med diskussionsfrågor, som inspirerar till reflektion och diskussion.</p> <p><strong>Om författaren</strong></p> <p>Fredrik Zimmerman är fil.dr i Barn- och ungdomsvetenskap och arbetar som lektor på förskollärar- och grundlärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Han har i flera år forskat om hur man kan skapa bättre förutsättningar för pojkar i skolan, vilket i slutändan gynnar både pojkar och flickor. Han har i sin forskning observerat, följt och intervjuat hundratals pojkar (och flickor) i skolan för att öka förståelsen av deras värld. </p>