Svenska

<p><b>Målet är att anpassa så att idrotten passar alla funktionsvariationer och ge stöd åt funktionsnedsättningar så att det inte blir funktionshinder.   </b> </p><p>Allt fler slutar idrotta och gör det dessutom allt tidigare. Fysisk inaktivitet har blivit ett enormt samhällsproblem. När det gäller gruppen personer med NPF ser läget ännu värre ut, då många blir exkluderade på grund av sin funktionsnedsättning.  </p><p>I den här boken uppmanas ett modernt ledarskap, vilket innebär att skapa en förutsägbar miljö för att förhindra att problem uppstår, strategier för att hantera svåra situationer, verktyg för att analysera ditt ledarskap och information om hur du kan skapa en god relation med dina idrottare.</p><p>Boken är en praktisk och informativ guide som syftar till att ge ledare och tränare inom idrottsrörelsen kunskap och verktyg för att skapa en inkluderande och stödjande miljö för idrottare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Tillsammans kan vi skapa en arena där idrott är till för alla!    </p><p><b>Måns Lööf</b> är legitimerad sjuksköterska och KBT-terapeut som i över 2 decennier arbetat med att inkludera personer med NPF till idrottsrörelsen.  </p><p><b>Mikael Nilsson</b> är legitimerad psykolog med särskild inriktning mot idrott som brinner för ämnet psykisk ohälsa inom idrott. </p>

<p>Mer än var fjärde singel i Sverige har nätdejtat och var femte har hittat sin partner via dejtingappar. Fenomenet är världsomspännande. År 2021 hade Tinder, en av de mest populära dejtingapparna globalt sett, 50 miljoner användare och 20 miljarder matchningar, varav 26 miljoner varje dag. Ändå är kunskapen om nätdejting begränsad.  </p><p>Vilka erfarenheter och upplevelser har nätdejtare av att använda apparna? Är det lättare att träffas i det digitala dejtinglandskapet än i den fysiska världen? Eller förloras tvärtom något av den intimitet som kan uppstå i möten utanför dejtingapparna, då kroppsspråk, ögonkontakt och undertexter lättare kan uppfattas? Möjligen anas en trend då nätdejtare börjar tröttna på det stora utbudet av potentiella partners och känslan av utbytbarhet, och istället suktar efter äkthet och långsam dejting.  </p><p>Ett är emellertid säkert längtan efter intimitet och relationer är evig.  </p><p><b>Om författaren  </b></p><p>Charlotta Löfgren arbetar som professor i hälsa och samhälle, inriktning sexologi vid Malmö universitet. Hennes bakgrund är som socionom och auktoriserad specialist i klinisk sexologi. Lotta Löfgren medverkar som sakkunnig och koordinator i organisationer såsom Världshälsoorganisationen WHO, World Association för Sexual Health och European Sexual Medicine Network. Hon mottog RFSU-priset 2003.</p>

<p>Hur ser relationerna mellan barn och föräldrar ut? Tre styrande politiska barnspår löper parallellt och korsar varandra i samhällets tjänst: Folkhälsospåret, välfärdsspåret och rättighetsspåret, hävdar författaren. I boken går författaren igenom barnets roll liksom föräldrars och myndigheters, samt FN:s syn på hur barnen betraktas. Här presenteras utredningar, tillämpningar och diskussioner under en stor del av 1900-talet fram till dagens läge. En stor roll spelar Ellen Key.  </p><p>Statliga utredningar och officiella beslut om föräldrautbildning presenteras under avdelningsrubriker som Arvet från historien , Från välfärd till risksamhälle , Hanterbara barn , Föräldraskapsstödets strategi och Barnen och rätten . I dag är FN:s barnkonvention lag i Sverige, betonar författaren i denna genomgång.  </p><p><b>Om författaren</b>  </p><p><b>Hetty Rooth</b> är journalist, litterär redaktör och fil.dr i folkhälsovetenskap med inriktning på barns rättigheter. </p>