Svenska

Alla älskar Emil! Nu kommer <em>Stora Emilboken</em> i ny, uppfräschad utgåva. Boken innehåller tre Emilböcker: <em>Emil i Lönneberga</em>, <em>Nya hyss av Emil i Lönneberga </em>och <em>Än lever Emil i Lönneberga</em>. Med massor av svartvita originalillustrationer av Björn Berg. Det blir en tjock, maffig volym - perfekt som present!<br/><br/>Böckerna om Emil och Ida handlar om Astrid Lindgrens eget Småland och berättelserna är inspirerade av hennes fars barndomsminnen. De har blivit mycket älskade, inte minst tack vare Björn Bergs suveräna bilder.

Boken ges ut i samband med Riksskogs­taxeringens 100-års jubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas. Därefter beskriver några forskare hur taxeringens data använts inom olika discipliner. Insamlade data används även av myndigheter, organisationer och näringsliv i sitt interna arbete, vilket beskrivs av företrädare i några kapitel. Att sia om skogen och dess användning i framtiden är svårt, men i ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och hur den kan mötas för att även i fortsättningen bistå med svar till stöd för samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.<br/><br/><br/><br/>Medverkar gör Jon Andersson, Svante Claesson, Jonas Dahlgren, Björn Elfving, Andreas Eriksson, Lena Gustafsson, Peter Holmgren, Björn Hägglund, Ola Inghe, Jonas Jacobsson, Jimmy Jönsson, Malin Kanth, Lars Kardell, Göran Kempe, Emma Kritzberg, Mattias Lundblad, Anders Lundström, Johanna Lundström, Annika Moss­ing, Mona Naeslund, Pekka Niemelä, Mats Nilsson, Håkan Olsson, Hans Petersson, Malin Sahlin, Mats Sandewall, Erik Sollander, Göran Ståhl, Tomas Thuresson, Erik Valinger, Mats Walheim, Sören Wulff, Hans Åkesson, Karin Öhman, Lars Östlund samt Jonas Fridman och Kjell Danell som är bokens huvudredaktörer. 

Under 1500-talet och början av 1600-talet utvecklades många av de konstruktioner och den verktygskultur som präglar möbelhantverket ännu i dag. Under 1700-talet förfinades teknikerna samtidigt som tillverkningen effektiviserades, arbetet specialiserades och ett nytt system av underleverantörer etablerades. Under industrialismens 1800-tal tillkom fler material jämte en mängd innovationer som lade grund för 1900-talets industrianpassade möbeldesign. Parallellt löper en stilhistoria från renässans till modernism. Hur hänger allt detta samman?<br/><br/>Denna bok handlar om material, teknik och form i möbelhantverkets historia. Närmare bestämt om förhållandena mellan dem. Kunskaper om råämnen och tillverkning är viktiga för den som ska tolka en äldre möbel och dess gestaltning. Varför ser möbeln ut som den gör? Vad går det att utläsa av spåren efter verktygen, det personliga handlaget och de skriftliga källorna? Vilka val har hantverkaren gjort och vilka har alternativen varit?<br/><br/>Framställningen rör sig nära föremålen möbler från adliga, borgerliga, allmoge- och kyrkliga miljöer men ställer också allmänna frågor. Några definitiva svar om hur material, teknik och form samspelar går inte att ge men relationen kan i varje fall diskuteras. Samma sak med teman som rationalisering, arbetsfördelning, yrkesidentiteter, färdigheter, kreativitet och ekonomi både förr och i dag. Möbelhantverkets historia lånar sig till ett samtal om det materiella skapandets villkor och om hållbarhet i ordets alla bemärkelser.<br/><br/><i>Johan Knutsson är professor i möbelkultur vid Malmstens, Linköpings universitet, och Nordiska museet. Peter Segemark är fotograf vid Nordiska museet. </i>

Tintin kommer en kallhamrad falskmyntarliga på spåren, vilket efter en vild jakt för Tintin och Milou till Skottland och den mytomspunna svarta ön utanför Kiltoch, där det går rykten om ett ohyggligt odjur i slottsruinen. <br/><br/><i>Den svarta ön</i> är det enda Tintinäventyr som Hergé tecknade om helt två gånger; först från svartvitt till färg, och nästa gång för att färgversionen från 1943 kändes omodern då ett engelskt förlag skulle ge ut boken på 1960-talet. Det är denna senare färgversion som svenska läsare är mest bekanta med, vilket gör denna retroutgåva extra intressant för fansen. <br/><br/>De nio första Tintinäventyren tecknade Hergé i svartvitt, med start 1929. De publicerades först som följetong i olika tidningar innan de gavs ut i bokform. Samtliga kommer nu att ges ut i svensk översättning i ett utförande snarlikt det ursprungliga.

När Muminpappan råkar ut för en kraftig förkylning övertalar Muminmamman honom att börja skrivprojektet om sin stormiga ungdom. I memoarerna minns pappans barndom som hittebarn, men också det första mötet med Mumintrollets mamma. Han skriver om spännande resor och väldiga fester. Vi får träffa joxaren, råddjuret och många fler. Kanhända skarvar han en smula, men det gör ju bara historien bät

Det är sommar i Mumindalen. Muminpappan sitter på verandan och Muminmamman ordnar snäckskal runt rabatterna. Allting är som vanligt, men en dag upptäcker familjen ett märkligt sken på himlen. Enligt Bisamråttan är det en komet som närmar sig jorden. Det röda ögat på himlen blir större för varje dag, och snart packar alla små knytt ihop sina saker och flyr. Men Mumintrollet och Sniff är nyfikna och beger sig istället rakt ut i farligheten för att ta reda på vad det är som händer.

Farlig midsommar handlar om vad som hände i Mumindalen den magiska månaden juni samma år som det eldsprutande berget vaknade och Mumintrollets mamma gjorde sin vackraste barkbåt. Plötslig en dag stiger vattnet i Mumindalen och allting börjar flyta. En teater kommer drivande och Muminfamiljen kliver in i en midsommarnatt full av trolldom och överraskningar. Farlig midsommar utkom 1954