Svenska

Vad har Poe, Strindberg, Lovecraft, Blixen, Dagerman, David Bowie, Freddie Wadling, Inger Edelfeldt, Neil Gaiman och Mare Kandre gemensamt? De har alla på ett medvetet sätt skrivit texter som anknyter till den gotiska tradition som skapades av Horace Walpole, Ann Radcliffe och andra i England på 1700-talet. <br/><br/> <br/><br/>Vad är gotik och hur skiljer den sig från skräckromantik och skräck? I <i>De mörka labyrinterna</i> definieras gotik utifrån engelska romaner, dramer, noveller och fragment mellan åren 1764-1820. Dessa texter speglas i sin tur i gotiska exempel ur nutida litteratur, till exempel av William S Burroughs och Bruno K Öijer, liksom ur andra medier som rollspelet Call of Cthulhu. Här beskrivs även hur gotikens tradition under de senaste decennierna har påverkat kulturella produkter inom olika medier, varpå gotik i litteratur, film, serier, rock, hårdrock, punk, gothrock, death rock, black metal, gothabilly, rollspel och dataspel behandlas. Avsikten är att visa en helhet i vilken litteraturen ingår. Slut­ligen analyseras gotiken i romaner av fyra svenska författare: Alexander Ahndoril, Inger Edelfeldt, Per Hagman och Mare Kandre.

Det finns få lika mytomspunna Amerikanska författare som Ernest Hemingway. Han var karlakarlen med nerverna utanpå. Han var den stentuffe jägaren som var djupt traumatiserad av sina upplevelser under spanska inbördeskriget. Jan Sigurd har skrivit en inträngande bok om den mystiske författaren. Men det är också en bok som handlar om en tid och en historisk epok. Om människorna som omgav den litterära ikonen, och om de historiska händelser som präglade honom.<br/> -

»Jag skapar en sorts osynlig akademi av läsare. Osynlighetens akademi, kan man säga, men konflikten i mitt liv, den riktigt stora konflikten har varit att förena liv och dikt.« <i>Lars Norén</i><br/><br/><i></i><br/><br/>Mikael van Reis och Lars Norén träffades under tjugo års tid för att tala om liv, litteratur och skapande. Det blev femton vindlande samtal som bildar en levnadsmosaik av söner och döttrar, mödrar och fäder, schack och nihilism, Weil och Marat, poesi och filosofi, svensk teaterhistoria och uppväxten på hotellet i Genarp.<br/><br/><br/><br/><b>Mikael van Reis</b> är född 1954 i Göteborg. Han har länge verkat som litteraturkritiker i Göteborgs-Posten och arbetade i tjugofem år på dess kulturredaktion som kritiker, redaktör och kulturchef. Hans doktorsavhandling <i>Det slutna rummet. Sex kapitel om Lars Noréns författarskap 1963 1983</i> kom 1997 och följdes av Den siste poeten. En essä om <i>Paul Celans aska</i> 2015. År 2021 utgav han urvalsvolymen<i> Avgrunden av ljus. Lars Noréns poesi 1962 2016</i> och året därpå publicerades <i>Den röda fläcken. Essäer om konst, litteratur och andra gömställen</i>.

<b>»Staffan Bergsten fyller ett girigt tomrum i bokhandeln och på biblioteken. En alldeles utmärkt introduktion till Frödings liv och verk. « | AFTONBLADET<br/><br/>»Staffan Bergstens insiktsfulla porträtt av Gustaf Fröding, ordmusikanten , lämnar ingen oberörd.« | DAGEN<br/><br/></b> Alla häpnar vid en första läsning av »En ghasel« eller »Vallarelåt« av Gustaf Fröding [1860 -1911]. Värmlänningen med rykte som krank och förvirrad var en diktare i världsklass.<br/>Staffan Bergsten lyfter fram de klassiska gåtorna: Hur stod det egentligen till med Frödings »sinnessjukdom«? Och med hans svåra förhållande till kärleken? Men det huvudsakliga intresset är den Fröding som rymmer alla andra: den språkets magiker han var ända från debuten <i>Guitarr och dragharmonika</i> [1891] till de sällsamma småstycken om gråsten och sniglar han författade på Uppsala hospital.<br/><br/>STAFFAN BERGSTEN [f. 1932] är författare och litteraturhistoriker. Utöver Gustaf Fröding har han skrivit om diktare som T. S Eliot, Erik Johan Stagnelius, Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson, Ann Jäderlund och Birgitta Lillpers.

Tolkiens trilogi <i>Sagan om ringen</i> skrevs under 1950-talet, starkt färgad av erfarenheten av två världskrig, och fick ett enormt genomslag under 1960-talet, då hippies och grönavågare kunde identifiera sig med de piprökande hobbitarna och deras stillsamma lantliv i Fylke. När Bo Hanssons skiva med samma namn kom ut 1970 gav den viktiga impulser för den svenska instrumentala proggen och med Peter Jacksons filmatiseringar från början av 2000-talet brast alla fördämningar och sagans innehåll blev allmängods. Dess inverkan på hela det kulturella fältet har varit enorm och musik, film, tv-serier och dataspel har gjorts på temat.<br/><br/>Flummare är inte ensamma om att ha valt ut delar av sagan att identifiera sig med. För black metal-musikerna var det orcherna som lockade, medan högerextremismen uppmärksammade böckernas undertext av renande raskrig och palantiren har blivit en symbol för övervakningssamhället. Till och med i det nu härjande vaccinmotståndet kan man ana influenser från Midgårdssagan.<br/><br/>Peter Bryngelsson - som under 50 år varit verksam som musiker, producent och författare - följer i denna bok de vindlade stigar som Tolkiens trilogi öppnat i populärkulturens och ideologiernas vildvuxna skogar.

I denna sällsynt rika och fängslande bok utforskar Marshall Berman en upplevelse som präglat alla samhällen och människor som dragits in i den kapitalistiska omvälvningen av världen: upplevelsen av en modernitet där inget är bestående och stabilt, där traditionella livsformer och tänkesätt raseras. I konsten, litteraturen, musiken och arkitekturen fångas denna samhälleliga omvälvning av modernismen. Med hjälp av fascinerande omtolkningar av Goethes "Faust", Marx' "Kommunistiska manifestet", Baudelaires Parisskildringar, de stora ryska författarna -- Pusjkin, Gogol, Dostojevskij -- visar Berman hur alla dessa konfronterades med moderniseringen i hela dess sammansatthet: fasan inför förintelsen av det trygga och invanda parad med förhoppningarna om det nya och dess frigörande möjligheter. I centrum för Bermans undersökning står också Staden som den arena där moderniseringens hela motsägelsefullhet framträder tydligast: 1800-talets Paris med Haussmans boulevarder, det tsaristiska Petersburg och slutligen författarens egen uppväxtmiljö i New Yorks Bronx, som skildras som en symbol och ett offer för moderniseringen. "All that is solid melts into air" publicerades ursprungligen 1982 och har blivit en inflytelserik och älskad klassiker över hela världen. Arkiv förlags femte svenska upplaga (den första gav vi ut redan 1987) har lyfts in i vår serie Moderna klassiker och är ombruten, översedd och utökad med ett nytt efterord av författaren. "En djärv nytolkning av den estetiska modernismen och ett stycke briljant upplysningsarbete." (Stefan Jonsson, Dagens Nyheter)

Vad betydde egentligen tystnaden och ordlösheten i den förmoderna poesin? Hur kan nyhistoricismen hjälpas att förstå kulturmötets inslag av dominans och dialog? Anders Cullheds essäer i Minnesord spänner från den antika retoriken till den lyriska modernismen, från poesins barnaröst hos Dante till mödraskapets mystik hos Gabriela Mistral.